Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 03 feb, 2021

”Industrin behöver också akademikontakten”

NYHET Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk, CHECK, är en plattform där Umeåforskare samverkar med de största industriella aktörerna inom cement- och kalkproduktion i Sverige. Vi ställer fem frågor till föreståndare Matias Eriksson.

Text: Ingrid Söderbergh

CHECK arbetar främst med högtemperaturprocesserna, vid 1300–1450°C, som krävs för förädling av kalksten till bränd kalk och cementklinker. Kalksten innehåller mineralet kalcit, som är en form av kalciumkarbonat. Vid upphettning sönderfaller karbonaten och en mycket reaktiv kalciumoxid bildas samtidigt som koldioxid frigörs.

Om kalkstenen bränns får man bränd kalk. Om kalkstenen bränns med tillsatser av främst järn, aluminium och kisel får man klinkermineraler. Den brända kalken används som råmaterial i många industriella processer och av cementklinker gör man cement som sedan används till betong.

Hur är det att vara föreståndare?

– Det är ett intressant och givande uppdrag! Vi har tur som har ett så betydelsefullt och intressant ämne. Centret engagerar i dag cirka 35 personer från akademi och industri och vi växer sakta hela tiden. Vi har lyckats skapa en bra arbetsgemenskap och jag trivs med mina arbetskamrater.

Den långsiktiga utmaningen i ett ledaruppdrag ligger som vanligt i kommunikationen mellan människor. Alla upplever känslor och har förutfattade meningar och åsikter, oberoende om man arbetar inom industri, akademi eller inom forskningsfinansieringen. Detta gäller naturligtvis i allra högsta grad också mig som arbetat länge utanför akademin. Som föreståndare behöver jag alla parters förtroende för att leda verksamheten och då är öppenhet och kommunikation viktigt.

Jag vill tacka för det förtroende som universitetet och våra industriparter visat mig genom att tillsätta mig som föreståndare, säger Matias Eriksson förste forskningsingenjör på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, TFE, och föreståndare för centrumbildningen.

Vad är kalksten och var finns den i vår vardag?

– Kalksten är en vanlig bergart. Fyndigheter som är homogena och kemiskt rena används för produktion av kalkstenprodukter med olika förädlingsgrad. Av kalkstenbaserade produkter används ett mycket stort antal i industriella värdekedjor. I praktiken i alla; glastillverkning, järn och stål, papper och pappersmassa, glas- och mineralull, asfalt, cement och betong, målfärg, plast, rökgasrening, vattenrening, jordförbättring, djurfoder med mera. Ja, vad kan man producera utan kalksten? Har tänkt mycket på detta, det är svårt att komma på något.

Vad är problemet med dagens produktion av cement och bränd kalk?

– Den tunga industrin producerar en enorm samhällsnytta, inte bara ekonomiskt där gruv- och tillverkande industri tillsammans med byggverksamhet enligt SCB står för 22 procent av Sveriges BNP, utan också då det gäller livskvalitet genom tillgång till produkterna som möjliggör vårt moderna liv. Därutöver bidrar industrin till social hållbarhet genom att skapa arbetsplatser.

Det finns inget specifikt problem med dagens produktion av cement och bränd kalk. Det övergripande problemet är detsamma som hos mänskligheten överlag har i dag, nämligen det stora antalet människor, människans utbredning på den biologiska mångfaldens bekostnad, all produktion och konsumtion av varor och den förorening och förgiftning allt detta förorsakar.

Inom centret arbetar vi med produktionsprocesserna ur en teknisk synvinkel. Både bränd kalk och cementklinker produktionen har, på grund av karbonatsöderfall och bränsleförbrukning, höga specifika koldioxidutsläpp. Till exempel är centret med i flera projekt där vi undersöker möjligheten att nyttja elektricitet i stället för bränslen för att generera de höga temperaturer som behövs. En eldriven process skulle producera en koldioxid gas som enklare kan lagras eller användas som produkt, då skulle produktionen ha nollutsläpp av koldioxid.

Varför har ni startat centret CHECK?

– Samarbetet mellan mineralindustrin och TFE inleddes under professor Rainer Backmans ledning 2007. I det första projektet var jag doktorand med inriktning energiteknik och termisk processkemi. Sedan dess har vi tillsammans med våra parter Cementa AB, SMA Mineral AB, Nordkalk AB och Föreningen Mineralteknisk Forskning MinFo genomfört flera framgångsrika forskningsprojekt i olika konstellationer.

Efter noggrann reflektion gjorde jag under 2017 en kartläggning bland parterna rörande intresset att etablera ett mer långsiktigt forskningssamarbete, vilket alla till min glädje förhöll sig positivt till. Jag började arbeta utgående från detta mandat. Centret etablerades 2019 för att skapa långsiktighet, kontinuitet och för att fungera som paraplyorganisation för kommande forskningsprojekt. I dag sker samarbetet med forskningsgruppen Thermochemical Energy Conversion Laboratory, TEC-Lab, och professor Markus Broström vid TFE.

Det övergripande syftet med forskningen är att bidra med ny kunskap som kommer till nytta för samhälle och industri i strävan efter att öka användningen av nya bränslen och material, utveckla och förbättra industriella processer, undvika dyra driftproblem, återvinna ändliga resurser, samt minimera skadliga biprodukter och föroreningar.

Hur kommer det sig att ni snart är uppe i tre anställda doktorander inom Företagsforskarskolan?

– Samverkan med industrin är ytterst centralt för centret, utan detta förlorar centret sin legitimitet. Samarbetet med universitetets Företagsforskarskolan har fungerat mycket bra, den har ett bra koncept och vi är tacksamma för den finansiering vi fått av dem.

Till exempel har doktoranderna genom Företagsforskarskolan tillgång till ett kompletterande doktorandnätverk, i tillägg till det vi har vid centret, vilket ger perspektiv på doktorandtillvaron och det har våra doktorander upplevt som positivt. Finansieringen från Företagsforskarskolan möjliggör också praktikperioder vid industrin vilket är lärorikt för doktoranderna och för industrin, och det hjälper båda parter att skapa nätverk. För det är ju inte bara akademin som behöver industrikontakten, utan industrin behöver också akademikontakten!

 

Korta fakta om Matias:

Kommer från: Kimito, Finland
Bor i: Uppsala
Familj: Fru och dotter och en stor släkt
Forskar om: Mineralindustrins material och termiska processer
Intressen: Skogsvandringar. Sköta köksträdgård och krukväxter. Samla på böcker och vinylskivor. Växa tillsammans med min fru och dotter
Gör gärna en ledig söndag: Promenerar. Lyssnar på musik och spelar Muffinspelet eller Muminspelet. Ser på film eller TV och följer politiken. Läser. Lägger pussel
Bästa TV-serien just nu: Tunna blå linjen på SVT play
Läser: Blandat både vad gäller språk och innehåll. Just nu  Cement Chemistry av Taylor, Kymmenen vaatimusta vapaalle ihmiselle av Ehrnrooth, The boy crisis av Farrel & Gray, och Hokus pokus, Alfons Åberg av Bergström
Bästa med kalk och cement: Högtemperaturkemin och mina kollegor som också jobbar med kalk och cement
Ska göra när covid-19-pandemin är över: Träffa släkt och vänner. Promenera. Odla min trädgård. Läsa om hur pandemin påverkat oss och vårt samhälle och reflektera över det. Experimentera med sönderfall av kalcit och dolomit vid normalt tryck i olika atmosfärer och höga temperaturer på labb

Har du frågor om CHECK, kontakta gärna:

Matias Eriksson
Första forskningsingenjör
E-post
E-post
Telefon
090-786 70 68