NYHET Europa står inför en kraftig ökning av värmerelaterade dödsfall, påverkade arbetsförhållanden, ökad livsmedelsosäkerhet och ökade risker för klimatkänsliga infektionssjukdomar. Det slår Lancet Countdown Europe fast i en ny rapport om klimatförändringar och hälsa. Som enda svenska universitet har Umeå universitet bidragit med nya rön i arbetet med rapporten.
Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
BildSamuel Pettersson– Miljontals människor utsätts redan nu för allvarliga hälsorisker till följd av klimatförändringarna. Våra val i dag avgör om utvecklingen förvärras – eller om vi bygger ett tryggare och mer motståndskraftigt Europa, säger Maria Nilsson som är professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet samt ordförande i Lancet Countdown Europe.
Rapporten slår fast att människans klimatpåverkan redan kostar liv och leder till allt allvarligare hälsokonsekvenser i Europa. Antalet varningar för extrem värme har ökat med 318% jämfört med 1990-talet och nästan hela kontinenten ser en ökning av värmerelaterad dödlighet, som beräknades ha nått cirka 62 000 dödsfall under 2024. Extrem värme drabbar de mest sårbara hårdast, särskilt spädbarn, äldre, kroniskt sjuka och utomhusarbetare.
Klimatförändringarna bidrar samtidigt till en ökad spridning av infektionssjukdomar i Europa. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats sedan perioden 1980–2010, medan kustlinjer som lämpar sig för infektioner av vibriobakterier har ökat kraftigt även i länder som Italien och Frankrike. Dessutom har pollensäsongen blivit 1–2 veckor längre än på 1990-talet, vilket förlänger exponeringen för allergiker.
Rapporten pekar också på att Europas beroende av fossila bränslen får allvarliga konsekvenser för befolkningens hälsa. För att dämpa de kraftigt stigande energikostnaderna, som till stor del förvärrades av Rysslands invasion av Ukraina, uppgick de statliga subventionerna av fossila bränslen i Europa till 444 miljarder euro enbart under 2023 – mer än en tredubbling jämfört med 2016, året då Parisavtalet antogs och länderna åtog sig att begränsa den globala uppvärmningen.
– I dag, när konflikten i Iran ökar osäkerhet och mänskligt lidande i regionen, blir det också tydligt att Europas fortsatta beroende av fossila bränslen gör våra ekonomier, offentliga finanser och ytterst vår hälsa alltmer sårbara, säger Jan Semenza som är professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
– Den enskilt viktigaste åtgärden är att snabbt fasa ut fossila bränslen och minska utsläppen – samtidigt som samhällen anpassas till värme. Det ger störst samlad hälsonytta, både på kort och lång sikt, säger Maria Nilsson.
Lancet Countdown Europe har sitt säte vid Heidelbergs universitet och ISGlobal och samarbetar med 65 ledande forskare verksamma i Europa, USA och Australien för att följa och analysera de föränderliga sambanden mellan klimatförändringar och människors hälsa i Europa. Initiativet inrättades i partnerskap med Wellcome Trust, som fortsatt står för grundläggande finansiellt stöd. Rapporten är den tredje i ordningen som följer klimatförändringarnas påverkan på liv och hälsa i Europa.
