NYHET Hur kan vi samarbeta i strävan efter att göra Umeå klimatneutralt, bädda för tillväxt och regional utveckling och samtidigt fortsätta vara en socialt hållbar stad? Det var frågor som Umeå universitet och Umeå kommun diskuterade under partnerskapsdagen 27 september.
Det enkla svaret lyder: på flera sätt. Och viljan att arbeta tillsammans, lära av varandra och utbyta kunskap kommer att behövas för att möta de samhällsutmaningar som Umeå står inför.
Intresset var rekordstort. Omkring hundra deltagare hade samlats för att nätverka, höra mer om aktuella samarbetsbehov och diskutera hur parterna med förenade krafter kan verka för hållbar stadsutveckling i Umeå.
BildEmma Fogelström– ”Vi flytt’ int’” löd Norrlandsförbundets paroll i slutet av 60-talet. Idag vore det mer aktuellt att uppmuntra: ”Flytt’ in!”, inledde prorektor Katrine Riklund.
Kommunen har siktet inställt på att växa med nära 70 000 invånare till år 2050. Nya industrier hungrar efter personal redan nu. Äldreomsorg, skola, sjukvård och flertalet andra områden likaså.
Enligt Karin Ahnqvist, HR-direktör vid Umeå kommun, har prognoser för kompetensförsörjning aldrig varit viktigare för att kunna prioritera rätt. Problemet är att de befintliga till stor del bygger på gamla förutsättningar och mönster gällande sådant som pensionsåldrar, hur ofta man byter jobb, tillkommande arbetskraft etcetera.
– I dagsläget styr vi stora processer genom att i stort sett sätta upp ett finger i luften. Då Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inte erbjuder någon guidning har vi i Umeå beslutat att ”ta lead” i frågan. Men vi behöver hjälp, konstaterade hon.
Samverkan med Umeå universitet är en viktig förutsättning för att med stöd av forskningsbaserad kunskap kunna lägga grunden för nya strategier och arbetssätt.
Ett konkret försök att svara upp mot behovet är det framväxande Urban Transition Lab. Här är tanken både att samla forskare som, utifrån olika vetenskapliga perspektiv, fokuserar på urbana frågor och att korta kontaktvägen till kommunens beslutsfattare.
– Vi vill skapa en plattform för Umeå kommun och universitetets forskare att mötas på regelbunden basis. Här ska beslutsfattare och analytiker kunna lyfta aktuella utmaningar, samtidigt som våra forskare får dela med sig av pågående forskning, resultat och kunskap som kan spela roll för Umeås utveckling. Ungefär som en kritisk vän att diskutera med, förklarade universitetslektor Johan Lundberg som är med och utvecklar Urban Transition Lab.
– Jag tycker att forskningen blir bättre när man utgår från verkliga utmaningar. Från att gemensamt formulera forskningsproblem till att samla in data och sprida resultat. Dessutom är det roligt att arbeta verksamhetsnära och kunna bidra med praktiska lösningar på faktiska problem, menade Liv Zetterberg, postdoktor vid Institutionen för socialt arbete, som liksom Umeå kommuns Daniel Levisson ser fram emot utvecklingen av nya Urban Transition Lab.
BildLena HolmbergSyftet är att tillsammans öka kunskapen om och generera ny forskning kring hållbar stadsutveckling. Till exempel i fråga om kompetensförsörjning, faktorer som påverkar var företag väljer att etablera sig, vad som gör stadskärnor och boendemiljöer attraktiva och sätt att motverka framväxten av socialt utsatta områden.
– För oss känns det intressant att få tillgång till forskarens perspektiv, inte bara forskningens resultat. I projekt tenderar vi mest att mötas i början och slutet. Tiden däremellan försvinner forskaren ofta ur våra liv, menade statistikern Daniel Levisson, som är en av de drivande från Umeå kommuns sida.
Ett annat mål är att Umeå ska vara klimatneutralt 2040. Under dagen berättade Dåva om spännande planer på att bidra. Planer som inte bara kommer att kräva omfattande samarbete kring cirkularitet, utan också en rejäl Askungeresa.
– Visionen är att Dåva-området ska förvandlas från soptipp till ett världsledande centrum för grön innovation och produktion inom miljöteknik, återvinning och energi i Umeå Eco-Industrial Park. Vi vill skapa en attraktiv plats att etablera sig och arbeta på, där företagens utveckling går hand i hand med innovation, forskning och utbildning, förklarade projektledaren Karin Måwe.
Kommunen har redan börjat planlägga ett jättestort område motsvarande 1250 fotbollsplaner som ska bli Umeå Eco-Industrial Park.
BildBelatchew Arkitekter, Umeå kommunSiktet är inställt på att skapa industriell symbios mellan olika företag, akademi och offentlig sektor, där avfall från en verksamhet ska kunna nyttjas som resurs i en annan. Allt från energi och vatten till olika material som rötslam, aska och plast. För att nå dit krävs enligt Karin Måwe både nytänkande och nyttotänkande.
– Det handlar om ett positivt beroendeförhållande. Vi kan likna det vid ett pussel som behöver läggas, där forskning är en viktig pusselbit och affärsnytta en annan. Alla inblandade behöver se fördelar för både sig själva och för klimatet. Den här dagen har varit mycket givande då vi har kommit fram till att mycket går att beforska. Vi har redan satt datum för en workshop där vi ska ses igen och brainstorma vidare, sade hon.
När det blivit dags att summera stod det klart att området hållbarhet är brett. Komplext. Det kan det också vara för två stora organisationer med olika ansvar, styrande logiker och tidsramar att hitta varandra. Även om partnerskapsdagen inte landade i färdiga svar bidrog den ändå till ökad samsyn kring möjligheter, utmaningar och nödvändiga kompetenser på resan framåt.
– Umeå universitet vill bidra med kunskap som kommer samhället till nytta. Och kunskap finns även i verksamheter utanför akademin. Idag har vi tillsammans tagit steg mot att höja ambitionsnivån och göra forskning och samverkan kring hållbar utveckling ännu bättre och mer relevant, avrundade vicerektor Dieter Müller.
Det strategiska partnerskapet med Umeå kommun är ett av flera långsiktiga samarbeten som Umeå universitet ingår i.
Partnerskapen gör det möjligt att arbeta mot gemensamma mål, utbyta kunskap och erfarenheter. Kort sagt stärka varandra. Tillsammans kan vi också identifiera och verka för att lösa samhällsutmaningar på ett sätt som ingen part ensam kan åstadkomma.
Fram till 31 oktober kan du som är forskare eller lärare vid Umeå universitet söka upp till 85 000 kronor i såddpengar för att tillsammans med Umeå kommun pröva en samarbetsidé, till exempel genom en förstudie eller ett pilotprojekt kring någon konkret samhällsutmaning.
