NYHET Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besökte Umeå universitet efter en inbjudan från studentföreningen Utrikespolitiska föreningen. Förutom att hålla föredrag och delta vid en frågestund för studenter och medarbetare fick ministern även ta del av den senaste forskningen från tre av universitetets forskare.
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari inledde sitt besök på Umeå universitet med att lyssna på tre forskare från universitetet.
Bild Mattias Pettersson
Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen som forskar om miljö- och naturresurspolitik, förklarade att vi inte når klimatmålen i Parisavtalet på den väg vi är idag.
Bild Mattias Pettersson
Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, berättade om sin forskningen om hur betande djur påverkar vegetationen i Arktis.
Bild Mattias Pettersson
Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, berättade bland mycket annat om klimatförändringarnas påverkan på hälsan.
Bild Mattias Pettersson
– Umeå universitet har en ledande roll i den arktiska forskningen, berättade rektor Tora Holmberg och inledde ministerbesöket tillsammans med vicerektor Dieter Müller.
Bild Mattias Pettersson
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari inledde därefter med att berätta om sin egen bakgrund och drivkrafter.
Bild Mattias Pettersson
Det var gott om åhörare i Vardagsrummet i Humanisthuset när miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari berättade om sitt arbete och sina drivkrafter.
Bild Mattias Pettersson– Vi når inte klimatmålen i Parisavtalet på den väg vi är idag, men det är orimligt att lägga hela ansvaret på skogen och skogsägarna. I vår forskning ser vi ofta att många skogsägare har en stark vilja att bidra – men de saknar tydlig vägledning och konkreta verktyg för hur de ska gå tillväga, förklarade Camilla Sandström, professor vid Statsvetenskapliga institutionen som forskar om miljö- och naturresurspolitik, bland annat vid sin dragning som inledde forskarmötet.
Förutom Camilla Sandström pratade även Johan Olofsson, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, om forskningen han är med och bedriver om hur betande djur, som renar och lämlar, påverkar vegetationen i Arktis vilket också måste räknas in är vi studerar förändringarna på grund av temperaturhöjning och klimatförändring.
Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, var sist ut på forskarmötet och hon berättade bland mycket annat om klimatförändringarnas påverkan på hälsa – från hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa, till ökade allergier och infektioner. På en fråga från minister om vad i klimatförändringens spår som har störst påverkan på hälsan svarade Maria Nilsson att:
– Störst negativ påverkan på hälsa har temperaturökningarna, sårbara grupper som till exempel äldre påverkas väldigt mycket vid värmeböljor och i vår del av världen är husen dessutom inte är byggda för att hålla ute värme.
Efter forskarmötet var det en publik del där miljö- och klimatministern hälsades välkommen av rektor Tora Holmberg, som berättade om universitetets viktiga roll i miljö- och klimatfrågor, både idag och historiskt.
– Umeå universitet har en ledande roll i den arktiska forskningen och har sedan starten för 60 år sedan bedrivit framgångsrik forskning på, och om, norra halvklotet. För 25 år sedan grundades även vårt samiska forskningscentrum Várdduo och vi är numera hemvist för European Polar Board (EPB) och aktiva i Arctic Six och andra europeiska forskningssamarbeten samt samlar en rad forskare inom Arktiskt centrum. Totalt har vi idag runt 300-350 forskare som på något sätt berör den arktiska frågan, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari inledde därefter med att berätta om sin egen bakgrund och drivkrafter:
– Skälet till att jag blev politiker är i grund och botten att mina föräldrar kom till Sverige, inte på grund av att de flydde från något krig eller en konflikt och inte heller för att det var fattigdom, utan de flydde för att politiken krackelerade. Politiken gjorde att det blev ett styre som bestämde att kvinnor inte skulle ha de möjligheter och rättigheter man haft tidigare. Och på något sätt så har det ändå format mig ganska mycket, att en demokrati är verkligen helt otrolig. Jag vill därför verkligen vara en del av demokratin och bidra till att vårt demokratiska system fungerar.
Klimat och miljöministern uppehöll sig också runt att vi måste sluta gräva ner oss i skyttegravar och på riktigt öppna upp och våga samarbeta för att klara av den här jättestora utmaningen vi har med klimatförändringen, både nationellt och internationellt. Det finns inget antingen eller, utan det mesta är både och, menade ministern, som också påpekade att klimatutmaningen behöver såväl fakta och forskning som politik och engagemang.
– Det vi behöver göra är ju de facto att lösa den här utmaningen och se till att kraftigt minska utsläpp, både i Sverige och internationellt. Och det gör man genom att engagera sig inom ett fält man tycker är intressant. Så det skulle jag ändå vilja skicka med, att om ni håller med mig om att det här kanske är vår generationsutmaning, så tycker jag att ni ska börja engagera er, helt enkelt.
Vicerektor Dieter Müller höll därefter i en kort frågestund och efteråt fanns också tid för studenter och medarbetare att ställa enskilda frågor till Romina Pourmokhtari, som tidigare på dagen besökt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och centrumbildning Umeå Plant Science Centre (UPSC), som drivs tillsammans med Umeå universitet.
