Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 21 okt, 2021

Minskade skogsavverkningar ger stor och omedelbar klimatnytta

NYHET Att skogsbruk är bra för klimatet är en etablerad sanning inom svensk skogsindustri, politik och statsförvaltning, men idén är ifrågasatt av många internationella forskare. Nu visar forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar atmosfärens koldioxidhalt. Studien är publicerad i Environmental Research Letters.

Text: Ingrid Söderbergh

Det är välkänt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat

Ett generellt resultat i studien är att minskade avverkningsnivåer ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år), medan ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt, även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.

Genom att analysera fem olika län (Skåne, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten) med olika produktivitet fann man att den största kortsiktiga klimatnyttan av minskad avverkning fås i högproduktiva områden (Skåne och Västra Götaland). Lägre men mer uthållig klimatnytta fås i lågproduktiva områden (Norrbotten och Jämtland).

– Det som nog förvånar många är att minskade avverkningar ger stor klimatnytta, trots att vi då tvingas använda mer av fossila produkter och bränslen. Förklaringen är främst att skogen betraktas som avverkningsmogen vid en ålder när växande träd fortfarande fixerar stora mängder koldioxid, men också att ett kalhygge avger koldioxid. Denna effekt är så kraftig att den för lång tid framöver överskuggar de fördelar som skogsbruket ger, säger professor Göran Englund på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Forskarna visar också att den potentiella klimatnyttan av att minska avverkningstakten är avsevärd i förhållande till samhällets övriga prognostiserade utsläpp under perioden fram till 2045 då Sverige ska ha nått ”netto noll”, det vill säga inga nettoutsläpp av växthusgaser. De största effekterna ses i skogsrika län med liten befolkning, som exempelvis Jämtland, medan effekterna är mindre i områden med lite skog och stor befolkning som exempelvis Skåne.

– Det är välkänt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat. Att effekten är så stor innebär att små minskningar av avverkningsnivåerna ger stor klimatnytta. Detta måste finnas med i de beslutsunderlag som tas fram då det är avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålen, säger studiens huvudförfattare Torbjörn Skytt, universitetsadjunkt på Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet.

Man noterar också att bilden av skogsbrukets klimatnytta är delad. Dock tycks det främst handla om vilket tidsperspektiv man anlägger och vilka antaganden man gör om skogsprodukternas klimatnytta. De som förespråkar ökade avverkningsnivåer fokuserar i regel på de långsiktiga effekterna. På mycket lång sikt, >100 år, kan nämligen dagens skogsbruk ge större klimatnytta än ett skogsbruk med lägre avverkningstakt.

– Men en sån strategi kräver att vi kan acceptera ökade utsläpp under de närmaste 50-100 åren. Det skulle vi kanske klara med ett klimatsystem i balans, men i dag, när vi har höga och ökande koldioxidhalter – ja då är det en mycket farlig strategi, menar Göran Englund.

Om den vetenskapliga artikeln:

Skytt T, Englund G, och Jonsson B-G. 2021. Climate mitigation forestry – temporal trade-offs. Environmental Research Letters. doi.org/10.1088/1748-9326/ac30fa

För mer information, kontakta gärna:

Göran Englund
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 97 28