När AI kliver in i klassrummet – EU satsar på morgondagens lärare

Inom EU ser vi en snabb samhällsutveckling med behov för att människor utvecklar både tekniska och samhällsvetenskapliga kompetenser i relation till AI

Utgångspunkten i projektet är tydlig, utbildningssystemet måste förbereda framtida lärare att undervisa i ett samhälle där teknologisk och samhällelig förändring sker i snabb takt.

– Inom EU ser vi en snabb samhällsutveckling med behov för att människor utvecklar både tekniska och samhällsvetenskapliga kompetenser i relation till AI, till exempel kritiskt tänkande och kommunikation, och där spelar utbildning en viktig roll, säger Alex Örtegren.

Projektet som finansieras med närmare 16 miljoner kronor från EU-kommissionens satsning, Erasmus+ Teacher Academies samlar forskare, skolpraktiker, lärarutbildare och andra partners från sju europeiska länder i ett gemensamt samarbete. Syftet är att skapa starkare band mellan akademisk kunskap och skolans praktik, och ge utbildningssystemen bättre verktyg att hantera AI:s möjligheter och risker.

Satsningen leds vid Humboldt-Universität zu Berlin. Från Umeå universitet deltar Alex Örtegren, doktorand, och Maria Rönnlund, professor, båda vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

– Någonstans ska ju praktiken möta den här pedagogiska uppgiften. Där kommer vårt projekt bidra med insatser som empiriskt, teoretiskt och kritiskt stärker övergången mellan lärarutbildning och den professionskontext som nya lärare möter i skolan, säger Alex Örtegren.

AI ritar om kartan för undervisning

I takt med att AI-tekniken blir allt viktigare i samhälle och utbildning, växer behovet av att förankra skolans praktik i aktuell forskning. Både när det handlar om AI som ett undervisningsinnehåll och som ett pedagogiskt verktyg. För att möta denna utveckling lyfter EU-projektet fram vikten av ett nära samspel mellan akademisk kunskap och pedagogisk praktik.

När frågor om textgenerering, aktörskap och bedömning ställs på sin spets i klassrummen krävs en kunskapsbas där teori och praktik informerar varandra. Just denna växelverkan står i centrum för det europeiska samarbetet. Genom att sammanföra erfarenheter från både skolor och universitet bidrar projektet till att utveckla en systematisk, relevant och professionellt förankrad förståelse för AI:s betydelse för läraryrket och lärarutbildningen i Europa.

– Tillsammans kan vi lära av olika perspektiv på vilken betydelse AI får för läraryrket och lärarutbildningen i europeisk kontext, säger Alex Örtegren.

AI och centrala demokratiska principer

Samtalen om AI stannar sällan vid utbildningsfrågor, tekniken omformar samhällets strukturer i grunden. I takt med att artificiell intelligens används för att bearbeta information och fatta beslut påverkas allt från arbetsliv och kommunikation till demokratiska processer.

För mig handlar ansvarsfull AI framför allt om att kritiskt se tekniken som en del av ett större ekosystem

AI kan exempelvis användas för att sprida individanpassad desinformation, vilket utmanar centrala demokratiska principer som transparens och ansvarstagande. Alex Örtegren menar att arbeta för en ansvarsfull AI innebär i detta ljus att ständigt återvända till det demokratiska grunduppdraget, att säkerställa att tekniken tjänar alla, inte bara några.

– För mig handlar ansvarsfull AI framför allt om att kritiskt se tekniken som en del av ett komplext ekosystem där människa, teknik och samhälle blir svåra att hålla isär. Det perspektivet är av vikt i frågor som, Vad får AI för betydelse för demokratiska processer och utbildning eftersom demokratin ständigt behöver återskapas? säger Alex Örtegren.

Skolans nyckelroll för framtidens AI-medborgare

Skolans uppdrag att rusta elever för ett digitaliserat samhälle är varken nytt eller obemärkt. I flera decennier har både svenska och europeiska initiativ arbetat för att stärka ungas digitala kompetens. Men AI-utvecklingen ställer nya krav, inte bara på teknikförståelse, utan på kritiskt tänkande i relation till hur tekniken påverkar samhället.

– En del av det viktiga arbetet handlar om att i skolan fortsatt ge elever möjlighet att både med, och i relation till AI, utveckla en relevant och kritiskt orienterad kunskapsbas, säger Alex Örtegren.

Här blir lärarnas roll avgörande. Deras professionella digitala kompetens är en förutsättning för att integrera AI i undervisningen på meningsfulla sätt. Det kräver organisatoriskt stöd och tillgång till kompetensutveckling med

Alex Örtegren, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

FotoCharlotte Ståhl

tydligt AI-fokus. Lika viktigt är det med inspirerande förebilder inom både lärarutbildning och skola, som konkret visar hur undervisning kan utformas för att stärka elevernas digitala kompetens där AI är en viktig aspekt.

Lärare och lärarutbildare behöver även ges förutsättningar att hinna ta sig an dessa komplexa frågor. Samtidigt finns redan idag mycket samlad kunskap och reflekterande perspektiv inom olika nätverk, som kan bidra till fortsatta samtal om skolans roll i en digitaliserad samtid. Ett exempel är GRADE, Graduate School for Digital Technologies in Education, research-konsortiet där Umeå universitet är koordinator. Tillsammans med åtta andra lärosäten bidrar de till forskning om utbildning i spåren av samhällets digitalisering.

– Ofta handlar det om tid för lärare och lärarutbildare för att adressera den här typen av undervisningsinnehåll, säger Alex Örtegren.

AI är överallt – inte bara i ChatGPT

Sedan ChatGPT lanserades offentligt i november 2022 har språkmodeller kommit att dominera samtalet om artificiell intelligens. Men bakom rubrikerna finns ett mycket bredare landskap av AI-teknik, från röstagenter, rekommendationssystem och smarta hem, till autonoma system och generativa verktyg som producerar text, bild och ljud. Det är viktigt att förstå att AI inte enbart handlar om textgenerering.

– Det finns också andra viktiga aspekter att beakta när det gäller vilka former av AI som får betydelse för samhället och elevernas utbildning. Till exempel AI i relation till arbetsmarknad, miljö och demokratifrågor, säger Alex Örtegren.

I detta ligger en djupare pedagogisk utmaning. Vilka kunskaper, färdigheter och attityder önskar vi att barn och unga vuxna får möjlighet att utveckla för att kunna föreställa sig och bygga ett bättre samhälle i en framtid som idag är okänd?

– Denna typ av frågor behandlar vi inom vårt EU-projekt, där perspektiv från datavetenskap, samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner möts tillsammans med perspektiv från intressenter inom skola och utbildning, säger Alex Örtegren.