NYHET Sanningskris – det postfaktiska samhället och medielandskapets förändringar, samlar forskare som reflekterar över samtidens kamp om kunskap och sanning.
Vi lever i en tid där gränsen mellan sant och falskt allt oftare ifrågasätts. Samtidigt krävs allt starkare bevis för att kunskap ska erkännas som legitim. I denna spänning formas det som kallas en sanningskris. Konspirationsteorier, falska nyheter, desinformation och en växande misstro mot kunskapsproducerande institutioner – från universitet till nyhetsmedier – präglar dagens samhällsdebatt. I den nya antologin, Sanningskris – det postfaktiska samhället och medielandskapets förändringar, samlas forskare och doktorander för att analysera och diskutera detta komplexa landskap.
Den nya antologin "Sanningskris: det postfaktiska samhället och medielandskapets förändringar "
Bild Jonas VågströmIdén till boken växte fram ur ett forskningsprojekt där redaktörerna undersökt hur olika kunskapsinstitutioner förhåller sig till den så kallade sanningskrisen. Antologin tar ett brett grepp om samtidens och historiens kunskapskamp och belyser hur olika aktörer producerar, försvarar och ifrågasätter sanningar i offentligheten.
I boken möts en rad perspektiv och empiriska exempel. Bland kapitlen återfinns analyser av sociala mediers betydelse för framväxten av osäker kunskap, klimatpolitikens relation till evidensbaserad kunskap, rapporterna om mystiska ”spökraketer” i norra Sverige under 1930-talet, mytavslöjande på TikTok och konspirationsteorier kring socialtjänstens arbete. Antologin rymmer också kapitel om forskares trovärdighet, om abortmotståndets roll i samtidens kunskapskamp samt museers förhållningssätt till sanning, historia och expertis. Den centrala frågan som binder samman bidragen är: Vad händer med vårt samhälle när gränsen mellan sant och falskt inte längre uppfattas som självklar? Boken ger inga enkla svar men öppnar upp för en djupare förståelse av hur kampen om sanning och kunskap formar vår samtid.
Redaktörer för boken är Eric Carlsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, Maria Carbin, professor i genusvetenskap vid Umeå universitet och Bo Nilsson, professor i etnologi vid Umeå universitet.
