Jag disputerade i statsvetenskap år 2010 vid Stockholms Universitet och är sedan 2021 professor i genusvetenskap vid UCGS.
Jag arbetar sedan 2008 som lärare och forskare på UCGS. Jag undervisar bland annat på masterprogrammet ”Gender, Justice and Society”. Min forskning rör sig i två breda riktningar. Dels intresserar jag mig för svensk jämställdhetspolitik, dels arbetar jag med att utveckla och problematisera feministisk teori.
I min forskning om jämställdhetspolitik har jag rört mig mellan allt ifrån att granska jämställdhetssatsningar i akademin till att studera frågor om våld och kön. I avhandlingen, "Mellan tystnad och tal. Flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik” (2010) undersökte jag hur så kallat hedersrelaterat våld kom att uppstå som ett politiskt problem i skärningspunkten mellan svensk jämställdhets- och integrationspolitik. Jag utgick ifrån postkolonial feministisk teori för att kritiskt granska hur den utsatta flickan konstruerades som avvikande från det föreställt svenska. Nu senast är jag involverad i ett tvärvetenskapligt projekt Våga fråga om våld? En analys och förslag till utveckling av socialtjänstens frågecentrerade förhållningssätt till genusrelaterat våld (2021-2024).
Jag har även kommit att intressera mig för hur den svenska jämställdhetspolitiken hanterat frågor om reproduktion och kvinnors obetalda arbete i det VR-finansierade programmet, ”TITAN- kritiska studier av jämställdhet – att teoretisera politik och praktik”. Forskningen resulterade bland annat i boken ”Feminism som lönearbete – Om den svenska arbetslinjen och kvinnors frigörelse”, (Leopard förlag 2017), där vi problematiserar hur lönearbetet och rätten till heltid kommit att inta en central plats i feministiska och jämställdhetspolitiska projekt. Med inspiration i feministisk marxistisk teori och forskning om omsorgsarbete, intresserade vi oss för frågor som rör omsorgsarbetets eller det obetalda arbetets status. Vi ville undersöka varför det ses som så viktigt att alla kvinnor ska lönearbeta 8 timmar per dag. Men också hur det kommer sig att ett rut-avdrag kan framställas som en jämställdhetslösning. I förlängningen visade vi hur omsorgsarbetet, kvinnors obetalda arbete, ständigt nedvärderas, även i jämställdhetspolitiken. Boken utgör även ett teoretiskt bidrag till att utveckla en feministisk arbetskritik.
Mitt intresse för feministisk teori har vidare inneburit att jag har forskat om hur begreppet intersektionalitet vunnit sådan framgång, men också att jag granskat feministiska, antirasistiska rörelser utifrån en postkolonial blick.
På senare år har min forskning inriktats mot genusvetenskapens roll i en samtid präglad av populism och polariserade kunskapsideal. I det tvärvetenskapliga VR-projektet ”Professionell auktoritet under omprövning” (2019-2023) undersöker jag, tillsammans med medievetare Eric Carlsson och etnolog Bo Nilsson, den mobilisering där nyhetsbransch, museer och högre utbildning tillskriver sig rollen som motvikt till falska nyheter och faktaresistens.
Som lärare intresserar jag mig pedagogiskt för att tänka kring hur svåra teoretiska resonemang och maktanalyser kan läras ut. Jag har bland annat arbetat med att levandegöra feministiska teorier och olika förståelser av makt och subjekt via filmens värld (Exempelvis i ”Feminism i rörliga bilder”, Liber, 2014).
