Skolmåltiden kan bli en av skolans starkaste lärmiljöer – kräver uppdaterad läroplan

Elever äter skollunch.

BildJohnér bildbyrå AB

Barns kostrelaterade ohälsa ökar, samtidigt som matsystemets klimat- och miljöpåverkan sätter allt större press på både samhälle och planet. Parallellt investerar offentlig sektor varje år betydande resurser i skolmåltider. Den årliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan uppgår enligt Skolverket till drygt 8,9 miljarder kronor. Det motsvarar nästan sex procent av skolans totala kostnader och är 2 miljarder mer än vad som läggs på läromedel och skolbibliotek tillsammans. 

Trots denna omfattande investering används skolmåltiden i dag främst som en logistisk och näringsmässig servicefunktion, snarare än som en strategisk resurs för lärande. Det innebär att en redan finansierad och återkommande verksamhet med stor räckvidd och potential inte nyttjas fullt ut. Förstudien tar sin utgångspunkt i denna möjlighet. Hur de betydande investeringar som görs i skolmåltider kan användas med större effekt för att samtidigt stärka folkhälsa, minska klimatpåverkan och bidra till skolans kunskapsuppdrag.

Skolmåltiden saknar tydligt undervisningsmandat

Rapporten, som publiceras av samverkansprojektet Policylabbet Offentlig Måltid*, visar att skollagen och läroplanen idag inte ger skolor tillräckligt stöd för att använda måltiden som en integrerad del av undervisningen. Måltiden följs främst upp utifrån näringsinnehåll, vilket leder till stora skillnader mellan skolor och kommuner i hur de nyttjas pedagogiskt.

Samtidigt pekar förstudien på stora möjligheter. Skolmåltiden har potential att stärka elevers förståelse för hälsa, hållbar utveckling, kultur och identitet. Den kan bidra till studiero, ökad likvärdighet och bättre matvanor. Den kan också bygga broar mellan pedagogik, elevhälsa och måltidsorganisation. Det är utifrån denna helhetsbild som förstudien landar i att läroplanen är den mest strategiska hävstången för förändring i hur de omfattande investeringar som görs i skolmåltider kan nyttjas pedagogiskt.

– I dag är skolmåltiden en miljö där nästan alla elever äter, men där lärandet sällan är organiserat eller kopplat till skolans kunskapsmål. När vi kopplar undervisning till något så konkret som maten på tallriken får eleverna en chans att förstå samband som annars förblir abstrakta. Det är dags att ge skolmåltiden det mandat som krävs för att bidra till lärande, hälsa och likvärdighet, säger Anna Lindelöw Mannheimer, projektledare för förstudien tillika grundare av den ideella organisationen Frisk Mat. 

I dag är skolmåltiden en miljö där nästan alla elever äter, men där lärandet sällan är organiserat eller kopplat till skolans kunskapsmål.

Modellen som föreslås: “Matoteket”

Genom att testa flera framtidsscenarier har arbetsgruppen landat i en rekommendation om att testa och beforska en implementering av “Matoteket”, en ämnesövergripande lärmiljö där måltiden används som en konkret utgångspunkt för tvärvetenskaplig undervisning. Modellen går ut på att alla elever i grundskolan har en schemalagd lektion i veckan, under lunchtid, där de arbetar med allt från biologi och samhällskunskap till matematik och värdegrund. På samma sätt som biblioteket är skolans rum för språk och informationssökning, fungerar Matoteket som ett rum för lärande om hälsa, hållbarhet, kultur och demokrati, integrerat i elevernas vardag.

– Genom framsynsmetodik kunde vi synliggöra hur olika möjliga framtider faktiskt påverkar styrning, kompetenser och vardagspraktik. Det blev tydligt för projektdeltagarna att läroplanen inte bara beskriver undervisningens innehåll, utan även skapar riktning, mandat och struktur för hela skolans organisation, säger Kajsa Lindström, innovationsledare och tjänstedesigner vid Beteendelabbet. 

Cecilia Olsson och Maria Waling vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.

BildEva Stoianov

Forskarna Maria Waling och Cecilia Olsson, från Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, har varit involverade i hela projektet, med fokus på att sammanställa det vetenskapliga kunskapsunderlaget.

– Forskningen visar tydligt att skolmåltiden rymmer en stor pedagogisk potential som i dag inte tas tillvara. Vi behöver nu studera hur Matoteket-modellen fungerar i praktiken. Det handlar både om effekter för elevers matvanor, trygghet och lärande, och om vilka organisatoriska och kompetensmässiga förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska bli långsiktigt hållbart, säger Maria Waling. 

– Det är alltid inspirerande och lärorikt att som forskare få möjlighet att samarbeta med aktörer utanför akademin. Intresset för skolmåltiden som mer än bara mat på tallriken har ökat de senaste åren och det har gjort att vi idag har flera uppdrag både inom myndigheter och kommuner, säger Cecilia Olsson.

Läs rapporten i sin helhet