NYHET Årets kull av nybörjarstudenter på ingenjörs- och kandidatprogram har bättre matematikkunskaper än tidigare. Det visar de diagnostiska test som studenterna får göra på repetitionskursen i matematik vid Umeå universitet. Medelpoängen på ett av proven är den högsta sedan 2002.
Ante Duveskog och Filip Blom, studenter på civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, hjälps åt med en uppgift under kursen Basfärdigheter i algebra.
BildAnna-Lena Lindskog– Vi har sett en positiv trend de senaste åren, både studenternas resultat på diagnoserna och hur många som väljer att delta i matematikrepetitionen, säger Olow Sande, kursansvarig för repetitionskursen Basfärdigheter i algebra. Studenternas förkunskapsnivå är bättreän den varit på 20 år, men snittstudenten klarar fortfarande bara ungefär hälften av uppgifterna i våra diagnoser, så det finns ett stort behov av att repetera gymnasiematematiken.
Det första året på en ingenjörsutbildning – och i synnerhet på de femåriga civilingenjörsprogrammen – innehåller en hög andel matematikkurser. Det är dessutom matematik på en betydligt högre nivå än studenterna mött på gymnasiet. Detta gäller också kandidatprogrammen i matematik och datavetenskap. För många blir det en tuff start och det brukar ske en del avhopp från utbildningarna de första terminerna.
För att ge studenterna bättre förutsättningar att klara av matematiken, erbjuder teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet en frivillig repetitionskurs i matematik veckan innan terminsstarten. Kursen ges i samarbete med Umeå naturvetar- och teknologkår.
Under kursen får de repetera grundläggande matematikkunskaper från gymnasiet och samtidigt lära känna de andra studenterna på sin kommande utbildning.
– Att fler studenter lär känna sina klasskamrater och lär sig hitta på campus innan de börjar sina program, kan hjälpa till att minska stressen kring terminsstarten, säger Olow Sande.
Olow Sande, kursansvarig, undervisar under en lektion för blivande civilingenjörsstudenter i industriell ekonomi på kursen Basfärdigheter i algebra.
BildAnna-Lena LindskogKursen som heter Basfärdigheter i algebra inleds med två diagnostiska test. Provuppgifterna handlar bland annat om bråk, potenser, förenklingar och ekvationer. Det första testet motsvarar nivån i Matematik 1 och 2 på gymnasiet, det andra innehåller lite fler och svårare frågor, till exempel algebra som introduceras i Matematik 3.
Resultaten ger en fingervisning om vad studenterna behöver träna mer på, samtidigt de över tid gett universitetet viktig statistik. Och den visar att nybörjarstudenterna blivit duktigare i matte. Medelpoängen i det första testet är den högsta sedan 2002, i snitt löste studenterna 55,3 procent av uppgifterna korrekt. 2005-2019 låg snittpoängen under 50 procent.
Att studenterna har goda matematikkunskaper är väsentligt för att de ska kunna tillgodogöra sig de följande kurserna
– För test 2 har vi den högsta medelpoäng vi observerat sedan det testet infördes 2006, säger Peter Anton, studierektor och biträdande prefekt vid Institutionen för matematik och matematisk statistik.
I år deltog totalt 383 studenter på kursuppropet, vilket är det högsta antalet deltagande på 20 år förutom i fjol då hela 404 studenter deltog.
– Matematik utgör en viktig grund för studier på alla ingenjörs- och på många naturvetarprogram. Att studenterna har goda matematikkunskaper är väsentligt för att de ska kunna tillgodogöra sig de följande kurserna, säger Peter Anton.
Repetitionskursen innan själva programstarten är inte den enda insats matematinstitutionen gör för att stötta studenternas lärande i ämnet.
– Vi erbjuder exempelvis extra stöd i form av anställda äldre studenter som efter lektionstid går runt och hjälper de studenter som sitter kvar och arbetar på universitetet. För de som inte blir godkända på sina matematikkurser under första terminen erbjuder vi sommarstöd inför omtentorna i augusti året efter, säger Peter Anton.
– När terminen drar i gång på riktigt på måndag hoppas vi att studenterna ska känna sig väl mottagna och trivas vid våra utbildningar, säger Karolina Broman, prodekan vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Det är otroligt viktigt att vi tillsammans arbetar för att undervisningen ska stötta och hjälpa studenterna att klara sina kurser och att vi därmed får ökad genomströmning vid våra program.
