NYHET Antibiotika är en av medicinens största framgångar, men står nu inför sitt kanske största hot. I professor Jörgen Johanssons bok skildras hur antibiotika revolutionerat sjukvården, varför resistensen sprids och vilka vägar som finns för att undvika en post antibiotisk framtid.
Jörgen Johansson, professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, påbörjade arbetet med sin bok för fem år sedan under covid-19-pandemin.
BildIngrid SöderberghJörgen Johansson är professor i molekylär mikrobiologi på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Han forskar om hur bakterier koordinerar sin sjukdomsframkallande förmåga genom studier av Listeria som modell-system. Tillsammans med andra forskare vid Umeå universitet försöker Jörgen också identifiera nya typer av antibiotika.
– Efter att ha undervisat en hel del på universitetet men också gett olika populärvetenskapliga föreläsningar insåg jag att det saknas en övergripande populärvetenskaplig bok om antibiotika, hur de fungerar samt hur bakterierna blir resistenta. Jag tyckte det var märkligt att det inte fanns en sådan bok då det tydligen kommer ut en ny kokbok varje dag i Sverige! Inget ont om kokböcker men jag tycker att en bok om antibiotika kan vara av betydelse. Man brukar säga att antibiotikaresistensutvecklingen är den "tysta pandemin" som kommer att drabba fler och fler människor. Därför är det viktigt att allmänheten vet vad det är som händer, och hur man kan förhindra det.
– Min förhoppning är att man ska få en ökad insikt av hur viktigt det är att ha fungerande antibiotika, inte bara för att behandla infektionssjukdomar utan också för att förhindra att infektioner bryter ut som hos exempelvis många cancerpatienter under behandling. En stor del av den moderna sjukvården med avancerad kirurgi, transplantationer och som sagt cancerbehandlingar är extremt beroende av fungerande antibiotika. Vi behöver därför antibiotika som fortfarande fungerar, även vi som lever i Sverige där man relativt sällan dör av en infektion.
– Då all antibiotikaanvändning i praktiken betyder ökad resistensutveckling hoppas jag att allmänheten blir mer restriktiv med att "kräva" antibiotika vid enkla förkylningar. Det ska dock sägas att vi i Sverige (och Västerbotten i synnerhet) är ganska restriktiva i antibiotikaanvändningen jämfört med andra länder.
– Att antibiotikaresistens är ett reellt problem som måste motverkas på alla nivåer. Många tror tyvärr att alla infektioner, även virusinfektioner, kan behandlas med antibiotika. Sedan är det också viktigt att få fram att man absolut inte ska vara rädda för bakterier, de är i mångt och mycket våra bästa vänner och bakterierna i tarmen ser till att vi kan tillgodogöra oss olika näringsämnen och skyddar oss mot farliga bakterier! Kort sagt kan sägas att man bara ska eliminera de bakterier som befinner sig på fel plats i kroppen. Det är när man saknar den möjligheten som det snabbt blir problematiskt.
– Den ökande resistensutvecklingen är skrämmande. Exempelvis finns det Klebsiella-bakterier som isolerats från krigsskadepatienter i Ukraina som är resistenta mot alla antibiotika man normalt sett använder för att behandla infektioner orsakade av den bakterien. Tyvärr är risken stor att sådana multiresistenta bakterier kan orsaka ökat lidande i Ukraina och närliggande länder men också att de tar sig till Sverige.
– Jag tycker att politiker generellt i Sverige är ganska medvetna om problematiken. Tyvärr är det lite som klimatkrisen, bakterierna känner inte av olika gränser utan det krävs en ökad samsyn mellan länder för att åstadkomma en reell förändring. Ett stort problem är att det utvecklas alldeles för få nya antibiotikum eller andra behandlingsalternativ, främst för att de ekonomiska incitamenten är för låga. Det håller som tur på att ändras med olika initiativ men det går tyvärr lite väl sakta. Samtidigt är utvecklandet av nytt antibiotikum lite av "konstgjord andning", man vet att bakterier förr eller senare kommer att bli resistenta mot även nya antibiotika. Det gör att man bör se till att ha en kontinuerlig utveckling av ny antibiotika/nya behandlingsstrategier samtidigt som man försöker blockera resistensspridningen. Jag tror att en kombination av båda strategierna är fördelaktigt, det kommer knappast att finnas en "silver bullet" som löser alla problem.
– Bra fråga, egentligen är det ingenting som görs helt fel men saker sker lite väl sakta. Det vore som sagt bra om man kan initiera fler initiativ, exempelvis på EU-nivå, för att stärka läkemedelsbolagens incitament att utveckla nya antibiotika eller nya behandlingsinitiativ. Dock kommer det att kosta pengar.
– Om man tittar på nya behandlingsalternativ är olika typer av bakteriofagbehandlingar vid infektioner något som är mycket intressant och som kan komma att revolutionera den framtida vården. En bakteriofag är ett virus som "attackerar" specifika bakterier. Det gör att enbart vissa specifika sjukdomsframkallande bakterier elimineras vid behandling samtidigt som alla "goda" bakterier finns kvar. Antagligen finns även andra oupptäckta strategier som är kvar att upptäckas och som kan vara till nytta för att ta bort farliga bakterier. Det är därför det är så viktigt med förutsättningslös grundforskning där forskaren själv kan använda sin nyfikenhet för att formulera forskningsfrågor.
– Min (naiva) förhoppning är att varje bok kommer att läsas av flera personer, och då särskilt personer som kanske inte normalt läser populärvetenskapliga böcker. En uppmaning från mig som författare: Om ni läst klart boken för ni gärna ge den till en kompis, till släkten eller skänka den till någon Second Hand-butik så att fler kan få möjlighet att läsa den. Slit ut den!
