Rejäl ökning i forskningspropositionen – "Glädjande att man vågar satsa"

Rektor Hans Adolfsson kommenterar regeringens forskningsproposition.

BildMattias Pettersson

Forsknings- och innovationspropositionen för 2021–2024: ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” presenterades den 17 december. 

Pandemin som påverkar hela vår värld sätter tonen även för svensk forskningspolitik.

På grund av covid19 finns det en oro att finansieringen från privata forskningsfinansiärer och näringslivet kommer att minska under den närmaste tiden. Det ligger till grund för regeringens förslag av ett tillfälligt forskningsanslag på 500 miljoner kronor år 2021. Utöver det uppgår den totala höjningen av basanslagen till 720 miljoner under 2021 för att öka till 900 miljoner per år från 2024. 

– Den pandemi som nu prövar oss visar med all tydlighet hur forskning och ny kunskap krävs för att vi ska kunna hantera kriser och stora samhällsutmaningar. Forskningen angår oss alla, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, via regeringens hemsida. 

Fem samhällsutmaningar i propositionen

Regeringens proposition föreslår satsningar på fem övergripande samhällsutmaningar: klimat och miljö, hälsa och välfärd (inklusive pandemier), digitalisering (inklusive pandemins effekter), kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. (Se faktaruta nedan för mer detaljer).
Andra exempel på förslag är ändringar i högskolelagen, tillskott av medel till Vetenskapsrådet, satsningar på forskarskolor samt att nya nationella forskningsprogram inrättas – bland annat ett med fokus på virus och pandemier samt ett för digitalisering, medan andra program förstärks – bland annat med fokus på klimat och ett för antibiotikaresistens.

– Vi välkomnar förstås särskilt flera satsningar som ligger i linje med vad vi föreslog i vårt inspel inför propositionen. Det gäller inte minst ökade basanslag och mer medel till Vetenskapsrådet för infrastruktur och för fri forskning, men också en permanent satsning på praktiknära forskning i skolan (ULF) och satsning på tillämpad AI-forskning, säger Hans Adolfsson och fyller i:

– Att det också är en satsning på virusforskning, antibiotikaresistens och life science är jättebra för vår del, då vi har stark forskning inom det området, säger han. 

3,4 miljarder för 2021

I kronor ligger den totala satsningen i propositionen på 13,6 miljarder under perioden 2021–2024. Anslagen föreslås öka med 3,4 miljarder redan nästa år för att sedan öka till ytterligare till 3,75 miljarder kronor 2024.

– Det är en stor satsning – nära nio gånger mer än vad som satsades det första året i den förra forskningspropositionen, säger Matilda Ernkrans (S).

Hans Adolfsson håller med:

– Det är en rejäl ökning. Det är glädjande att man kan och vågar satsa så mycket som nu görs trots att vi befinner oss mitt i en pandemi, säger han.

Det är olyckligt att vi nu några dagar före jul inte vet vilket anslag vi kommer att få för 2021

Men än finns det ingen information om hur pengarna kommer att fördelas på de olika lärosätena, vilket får viss kritik från Umeå universitet. 

– Det är olyckligt att vi nu några dagar före jul inte vet vilket anslag vi kommer att få för 2021, och att vi kanske inte kommer att veta det förrän långt in på våren. Kombinerat med att regeringen aviserar att de medel som fördelas 2021 och 2022 kan komma att omfördelas 2023 ger det knappast den långsiktighet regeringen säger sig eftersträva, säger Hans Adolfsson. 

Förändringar gällande fördelning

Hans Adolfsson vill även lyfta positiva förändringar när det gäller hur fördelning av nya basanslagsmedel går till. Grunden har varit baserad på hur mycket externa bidrag lärosätet har dragit in, en bibliometriindikator, det vill säga publiceringar och citeringar i vetenskapliga publikationer, samt en samverkansfaktor – som Hans Adolfsson uttrycker har varit otydlig hur den bedöms. Men regeringen släpper nu samverksansfaktorn och kommer att se över citeringsindikatorn.  

– Vi välkomnar att nuvarande indikatorer för fördelning av forskningsanslagen överges – det gäller särskilt den så kallade samverkansindikatorn men också den föråldrade bibliometriindikatorn. Att forskningsmedel till högskolorna tycks prioriteras högre än de etablerade universiteten är vi däremot kritiska till. Vad en ny modell från 2023 kan innebära återstår att se, men det är positivt att den ska utvecklas i samråd med lärosätena och vi förutsätter att vi får reella möjligheter att påverka, säger Hans Adolfsson. 

Forskningspropositionen har nu lämnats till riksdagen och förväntas debatteras och klubbas i april.

Läs hela forskningspropositionen på regeringens hemsida.