Samisk identitet ger stolthet men skapar också utmaningar för unga

Petter Stoor Postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa

BildMattias Pettersson

– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet.

både hoppfullt och oroande

Rapporten "Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa", är resultatet av ett nära samarbete mellan forskargruppen Lávvuo-Forskning och utbildning för samisk hälsa vid Umeå universitet samt den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

Detta är den första större kartläggningen av unga samers situation på 15 år. Den bygger på intervjuer, webbenkäter och på den nationella folkhälsoenkäten Samisk Hälsa på Lika Villkor. I intervjuer deltog 15 unga samer, 16 i webbenkäter och 364 i enkätstudien.

Några av de nya resultaten:

• Den samiska identiteten spelar en central roll i de ungas liv, med både positiva och negativa aspekter. Många unga samer upplever stolthet över sin kultur men också utmaningar kopplade till att behöva kämpa för sin identitet.
• Ungefär tre av fyra unga samer rapporterade gott psykiskt välbefinnande och bra allmän hälsa. De totala andelarna skilde sig inte mellan unga samer och andra unga i Sverige.
• Unga samiska kvinnor rapporterar mindre bra allmän hälsa, och mer ofta depression eller att ha gjort självmordsförsök, jämfört med andra unga kvinnor i Sverige.
• Unga samer kämpar, liksom andra unga i Sverige, med att få till en bra balans i livet med goda rutiner. Unga samer äter mer sällan grönsaker och rotfrukter, de snusar mer och är oftare överviktiga än andra unga i Sverige. I gengäld ägnar unga samer sig mindre än andra unga åt stillasittande.
• Sex av tio unga samer har upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Denna utsatthet var mycket vanligare bland unga samer än bland andra unga i Sverige.
• Bara drygt en av tio av de unga samerna upplevde att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård. Unga samer efterfrågar både vård som tar hänsyn till deras bakgrund och som är tillgänglig, trots långa geografiska avstånd.

Illustration från omslaget till rapporten om unga samers hälsa

BildKáren-Ann Hurri

I rapporten lyfter deltagarna förslag som de menar kan förbättra situationen. Bland annat efterfrågar de fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet samt lära sig tala och få använda samiska språk. De vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering mot unga samer, och stärker sina kunskaper om det samiska samhället inklusive att det finns många olika sätt att vara same på.

– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.

Rapporten kan bli ett steg mot att förstå och förbättra hälsan hos unga samer i Sverige, och den kommer att utgöra en resurs för både det samiska och svenska samhället.

Rapporten är skriven av Jon Petter Stoor, Karin Spetz, Ludvig Widén och Miguel San Sebastián vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Den presenteras fredag 7 mars klockan 13.00 under samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, på det samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. En samisk ungdomspanel kommer att medverka och kommentera innehållet och vad de vill ska göras.

Till rapporten om unga samers hälsa