Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-08-31

Skelleftesjuka först ut att behandlas med gensaxen

NYHET Den så kallade gensaxen som upptäcktes vid Umeå universitet och har belönats med nobelpriset, har nu för första gången börjat användas för behandling på människor. Umeå är ett av tre center i världen i vad som än så länge är en forskningsstudie. Förhoppningen är att gensaxen ska innebära bot för svåra ärftliga sjukdomar som Skelleftesjukan.

Text: Ola Nilsson

Någonstans finns också hoppet om att den ska få den fruktansvärda smärtan att minska

– Jag hoppas att behandlingen ska göra att jag kan leva vidare med sjukdomen. Och någonstans finns också hoppet om att den ska få den fruktansvärda smärtan att minska, säger Joakim Gustafsson, den förste patient i Sverige som behandlats med gensaxen mot Skelleftesjukan.

Joakim Gustafsson är för många umebor känd som vd för Björklöven fram till för några år sedan. Även efter Björklöven har han levt ett hektiskt liv då han idag äger och är vd för ett it- och telekombolag med 16 anställda. Men förra sommaren fick han den fruktade diagnosen Skelleftesjukan. Sjukdomen yttrar sig ofta som domningar och försvagade muskler. För Joakim, som drabbades i ovanligt unga år, har sjukdomen istället visat sig genom svår smärta i ben och fötter. Han arbetar trots smärtorna, men hela livet påverkas.

Tre av åtta i världen

– Smärtan är som om någon står och hugger med en kniv i fötterna dygnet runt. Jag tillbringar mer tid om nätterna med benen och fötterna i ett isbad i badkaret än vad jag faktiskt ligger i sängen, säger Joakim Gustafsson.

I Umeå är det tre patienter med Skelleftesjukan som den nya behandlingen med gensax provas på, av totalt åtta i världen i det här skedet. De andra är i Storbritannien och Nya Zeeland. Det är än så länge en fas ett-studie, vilket innebär att det är väldigt tidigt i utvecklingen av läkemedel.

Inte sena att tacka ja till chansen att delta

– Att Umeå valdes ut beror på att vi i förhållande till befolkningen har ovanligt många fall av den ärftliga sjukdomen i Norrbotten och Västerbotten och varit med i utvecklingen av behandlingar sedan 90-talet. Vi är helt enkelt ett bra område, och vi var inte heller sena att tacka ja till chansen att delta, säger Björn Pilebro, överläkare i kardiologi vid Norrlands universitetssjukhus och ansvarig för den svenska delen av studien.

Om Skelleftesjukan

Skelleftesjukann, ärftlig transtyretinamyloidos, är en ärftlig sjukdom som beror på en mutation på den gen som styr leverns tillverkning av proteinet transtyretin. Hos personer med sjukdomen veckas proteinet fel och bildar långa komplex som ansamlas i kroppens vävnader, amyloid. Amyloiden skadar främst nerver och hos vissa individer hjärtat. Sjukdomen leder så småningom till döden om den inte behandlas.

På senare år har det kommit bromsmediciner som för vissa patienter saktar ned sjukdomsförloppet, men de fungerar inte på alla. I Sverige är sjukdomen känd som Skelleftesjukan, eftersom det är främst i norra Västerbotten och södra Norrbotten den förekommer. Mutationer har dock uppstått på fler platser, så att motsvarande sjukdom finns på ett antal andra håll i världen, helt utan släktsamband med Sverige.

Stänger genens uttryck

Eftersom Skelleftesjukan orsakas av en gen, är det inte svårt att teoretiskt tänka sig att lösningen ligger i att förändra något som har med gener att göra. Detta är dock lättare sagt än gjort, men sedan ett par år finns läkemedel som verkar just på gennivå. De fungerar genom att stänga av uttrycket av den muterade genen, så att mängden felveckat transtyretinprotein minskar. Problemet är dels att dessa befintliga genterapier kräver upprepade behandlingar var tredje vecka, dels att de är rejält dyra; det rör sig om miljoner kronor per patient varje år.

Gensaxen går ytterligare ett steg i att slå mot roten till det onda. Den slår inte bara mot uttrycket av genen, utan mot själva genen. Gensaxen går rätt och slätt in och ”klipper” i den gen, TTR på kromosom 18, som bildar transtyretinproteinet som veckas fel och bildar amyloid, så att genen inaktiveras. På så sätt kan man få ned mängden transtyretin ännu mer, och behandlingen ska bara behöva göras en gång i livet.

Klipper sönder gen

Gensaxen CRISPR/Cas9 förs in i kroppen via en lösning med dropp. När ämnet väl har kommit till levern ”klipper” det sönder genen ifråga. Även friska människor har transtyretin i blodet, oftast utan att det ställer till med några problem. Hos äldre, främst män, kan transtyretinamyloidos uppstå utan mutationer, men sjukdomen är då långsammare och drabbar främst hjärtat. Det är bara hos patienter med den muterade genen som proteinet löper amok och bildar amyloid i yngre åldrar. Transtyretinet har annars till uppgift att transportera A-vitamin och sköldkörtelhormon. Dessa ämnen transporteras också av andra ämnen i blodet, så det verkar som att man klarar sig bra utan transtyretin.

Minskar man mängden transtyretin tar man bort förutsättningen för amyloid att bildas, och skadorna på nerver och organ minskar. I bästa fall kan kroppen då börja återhämta sig, så att patienten inte bara slipper att försämras utan också rentav sakta kan bli bättre. Det är åtminstone förhoppningen. Om det fungerar i praktiken, är för tidigt att säga. Det man vet är att de andra genterapier som finns sedan några år, har visat sig leda till att den absoluta majoriteten av patienter som behandlas med dem inte blir försämrade i samma takt som annars.

För Joakim Gustafsson skedde behandlingen strax efter påsk. Vid uppföljning har man kunnat se att hans kropp har svarat bra; nivån transtyretin har sjunkit med cirka 90 procent. Men effekterna på sjukdomen tar betydligt längre tid att se.

– Det var inget svårt val att delta i studien. Jag har prövat allt, från att steloperera ryggen till psykoterapi, alternativhälsa och medier, men inget har hjälpt. Inte heller bromsmedicinerna har fungerat bra på mig, men jag hyser gott hopp om att detta faktiskt ska kunna lyckas, säger Joakim Gustafsson.

Slutat transplantera

Tidigare har patienter med Skelleftesjukan ofta behandlats med att transplantera levern, eftersom det är där proteinet transtyretin i huvudsak produceras. Transplantation är dock inte riskfritt och det finns vissa tveksamheter kring effekten. I och med att det på senare år har kommit alternativ, har man i princip slutat med levertransplantationer som behandling.

– Det är mycket värdefullt om vi tack vare gensaxen får ännu ett effektivt verktyg i kampen mot Skellefteåsjukan. Både för att vi då kan förbättra livet för fler och för att det blir en prispress på de andra genterapier som finns, säger Björn Pilebro.

Den nu aktuella studien är en fas ett-studie. De åtta patienterna ska följas i minst ett år innan det kan bli aktuellt med fas två- och fas tre-studier, som krävs innan en behandling kan användas kliniskt.

Kontakt

Björn Pilebro
Övrig/annan befattning
E-post
E-post
Telefon
090-785 00 00