NYHET Den 22 oktober 2026 höll Várdduo ett seminarium i Kinmuseets seminarieserie. Närmare 500 personer deltog för att lyssna på tre föreläsningar om land, mark och gränser i norr, som hölls av tre av Várdduos forskare.
I samarbete med Kin museum för samtidskonst i Kiruna anordnade Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet ett seminarium i museets seminarieserie ”Sápmi och dess kulturhistoria”, en serie i sju delar där Várdduos seminarium var det andra i ordningen. Seminariet handlade om land, marker och gränser i norr, och deras betydelser och förändringar genom historien.
Seminariet var i hybridform och hade deltagare både på plats och online, både på Zoom och live på Youtube. Sammanlagt 500 personer var med och lyssnade på de tre föreläsningarna.
– Det känns jätteroligt att så många var intresserade av vårt seminarium. Femhundra deltagare är en väldigt stor publikskara för oss, säger Várdduos föreståndare Christina Storm Mienna.
Várdduos seminarium hette ”Bound to the Ground” och handlade om anknytningen till markerna och förlusten av den i samiska samhällen. Efter en introduktion av Várdduos föreståndare Christina Storm Mienna och Kinmuseets chef Maria Lind, tog Várdduos forskare Gudrun Norstedt, Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil över och höll var sin föreläsning på ämnet.
Gudrun Nordstedt föreläser på KIN-seminariet.
Gudrun Norstedt inledde föreläsningarna och tog oss på en resa i norra Fennoskandien och dess gränsdragningar genom 1600-talet fram till 1970-talet. Hon presenterade hur gränsdragningar mellan Sverige och Norge har stått i konflikt med hur renskötande samer har rört sig med sina renar. Länderna har därför genom tiderna infört olika avtal som mer eller mindre tillåtit samer att vistas på marker i motsvarande land, men förhindrat markägande över gränserna. Renskötande samer har alltså steg för steg förlorat rätten till att använda marker i det andra landet.
Åsa Össbo fortsatte sedan med sin föreläsning om odlingsgränsen som från början var tänkt att skydda samiska renbetesmarker. Gränsdragningen visar hur både samverkan och konflikter fanns mellan olika grupper i lokalsamhället, både före denna långdragna process och efteråt. Syftet var också att inte överbefolka karga områden med jordbruk. Så här i efterhand kan vi konstatera att gränsen inte har säkrat marken från bebyggelse eller industriverksamhet, såsom gruvor, järnvägar och vattenkraft.
Åsa Össbo föreläser om odlingsgränsen.
Kristina Sehlin MacNeil tog sedan vid med den tredje och sista föreläsningen om samers och andra urfolks relation till markerna i en snabbt skiftande geopolitisk tid. Hon visade på hur urfolk världen över har uttryckt hur viktiga markerna är för livsföring, identitet och kultur, och att det mellan exempelvis industrier och urfolk ofta råder delade meningar om vad man faktiskt menar när man pratar om mark. Hon lyfte också hur kolonialism har påverkat urfolks relation till sina marker, och hur dagens geopolitiska skiftningar när det kommer till grön omställning också kan leda till konflikter om ägande- och nyttjanderätt av dessa marker.
Kristina Sehlin MacNeil föreläser om markernas betydelse för urfolk.
Seminariet väckte insikter om hur mycket händelserna genom historien har påverkat vår syn på mark, identitet, kultur och rättigheter än idag, och hur viktig historien är för vår nutida förståelse och fortsatta arbete.
Seminariet spelades in på Youtube Live.
Se seminariet här