Sverige 30 år i EU – så har miljöpolitiken förändrats

Under lång tid har Sverige ansetts som en föregångare inom klimat- och miljöpolitk både inom EU och internationellt, men så ser det inte ut idag, menar forskarna Therese Bjärstig och Katarina Eckerberg.

BildJohnér bildbyrå AB/Lisa Wikstrand

I augusti 2018 hände något som kom att förändra både ungas engagemang för klimatfrågan och klimatpolitiken. När 15-åriga Greta Thunberg inledde sin skolstrejk för klimatet blev genomslaget stort i media, påverkade opinionen och satte press på politikerna att föra en mer aktiv miljöpolitik, inte bara i Sverige utan även i EU. Den europeiska gröna given, ett stort miljö- och klimatpaket, klubbades igenom året därpå, med målsättningen att EU ska vara klimatneutralt senast 2050.

Therese Bjärstig, docent i statsvetenskap, och Katarina Eckerberg, professor emerita, båda knutna till Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, är överens om att det dåvarande opinionsläget bidrog till att göra det enklare för EU att enas.

– Utan tvekan påverkades EU-kommissionen till lanseringen av EU:s gröna giv genom det ökade intresset i media och bland EU:s medborgare. Den gröna given innebar ett nytänkande inom den europeiska klimatpolitiken. Den innehåller både traditionella investeringar bland annat i ny teknik och klimatanpassning men även helt nya policyverktyg för klimatomställning inom industrin, säger Therese Bjärstig.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det skett stora förändringar inom den svenska miljöpolitiken, inom vissa områden har Sverige varit föregångare, inom andra områden har EU varit pådrivande.

– Genom medlemskapet måste Sverige införliva EU:s olika direktiv i nationell lagstiftning, vilket innebar en stor omställning. På flera områden fick de nationella myndigheterna ompröva sitt tänkande. Det visade sig att svensk miljöpolitik visserligen låg i framkant inom exempelvis klimat- och energipolitik, medan det på andra områden, såsom skydd av vatten och värdefull natur, snarare var EU som drev på Sverige.

Avsaknad av kunskapsunderlag

Sverige hör till de länder som stött på utmaningar med att implementera EU:s miljölagstiftning och direktiv.

– Främst handlar det om ökade krav på mätning, rapportering och uppföljning, där det visat sig att Sverige inte hade det kunskapsunderlag och processer för övervakning som EU kräver. Samtidigt ställer EU krav på bred involvering av intressen och medborgare inom miljöpolitiken vilket också varit en utmaning för Sverige att få till stånd, säger Katarina Eckerberg.

Även om miljöfrågorna länge varit viktiga i Sverige har EU:s miljölagstiftning både stärkt och format Sveriges nationella miljöåtgärder.

– Miljöfrågorna har varit relativt högt på den politiska agendan både i Sverige och inom EU sedan 1995, och genom att EU:s direktiv är bindande har det skapat ett starkt tryck på genomförandet av åtgärder. Utan medlemskapet hade Sverige sannolikt inte haft lika stor press, särskilt i perioder av lägre nationellt opinionsmässigt intresse.

I en nyutkommen bok, Svensk politik och EU – Hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU, skriver ni att Sverige generellt varit bra på att följa EU-direktiv, men det finns frågor där Sverige inte lyckats så bra, vilka är de?

– Vi valde att studera tre specifika frågor närmare, nämligen klimat, biologisk mångfald och vatten. Införlivandet av vattendirektivet har varit kantat av problem genom att Sverige brustit i data och rutiner för uppföljning av de många vattenförekomsterna, liksom i specificering av åtgärdsprogram och kostnadstäckning i rapporteringen till EU-kommissionen. EU:s rigida uppföljningssystem sätter en ständig press på medlemsstaterna att förbättra sig, vilket visat sig tydligt i Kommissionens kritik i fråga om vattendirektivet, framhåller Katarina Eckerberg.

En annan fråga som föranlett kritik från EU och som debatterats flitigt i Sverige är vargfrågan.

– För skydd av biologisk mångfald finns en mångårig och stundtals het politisk diskussion kring hur centrala begrepp i art- och habitatdirektivet ska definieras och tolkas, särskilt kring den svenska vargstammens förvaltning och bevarandestatus. Kommissionen har starkt kritiserat Sverige för avsaknad av vetenskapligt förankrad förvaltningsplan för varg liksom brist på åtgärder för att förbättra vargpopulationens genetiska status, säger Therese Bjärstig.

Sverige som föregångare och eftersläntrare

Sverige har länge betraktats som ett föregångsland inom miljöpolitiken – både inom EU och internationellt. Men den bilden har förändrats.

– Medan Sverige fortsatt haft en hög miljöpolitisk profil under de 30 år som gått sedan EU-medlemskapet har situationen ändrats sedan regeringsskiftet hösten 2022. Svensk klimat- och miljöpolitik är inte längre högprioriterad av regeringen. Även genomförandet av såväl EU:s som de svenska klimatmålen kommer att bli mycket svåra att nå om inte den nationella politiken snabbt styr om kursen, menar Katarina Eckerberg.

Vad händer om Sverige inte uppnår de miljömål som satts upp av EU, exempelvis när det gäller växthusgasutsläpp?

– Sverige har bundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark. EU kommer med stor sannolikhet att vidta sanktionsåtgärder om målen inte uppnås, det vill säga att Sverige kan dras inför domstol och riskera miljarder i böter, säger Katarina Eckerberg.

Hur ser framtiden ut för svensk miljöpolitik inom ramen för EU-samarbetet?

– Svensk miljöpolitik har stora förutsättningar att nå framgång tack vare att stora delar av svensk industri, myndigheter och frivilligorganisationer fortsatt prioriterar dessa frågor högt och skapar politiskt tryck underifrån, samtidigt som EU:s politik i stora delar också utövar tryck, säger Katarina Eckerberg och nämner bland annat initiativet Fossilfritt Sverige.

Målet för Fossilfritt Sverige är att öka takten i klimatomställningen och 23 olika branscher har skapat färdplaner för att stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala, samtidigt som många svenska kommuner och frivilligorganisationer driver utvecklingen fortsatt framåt.