Om rapporten
Asker C, Windmark F, Jakobsson M, Arvelius J, Siegel K, Forsberg B, Sommar J (2026). Quantification of population exposure to NO₂, PM₂.₅, PM₁₀ and O₃ and estimated health impacts for 2023 and 2030 (Rapport RMK 123). SMHI.
NYHET Luftföroreningar bidrar varje år till tusentals fall av sjukdom och förtida död i Sverige. I en ny rapport har forskare vid bland annat Umeå universitet kartlagt hur luftföroreningar påverkar hälsan och visat att effekterna är mer omfattande än vad som ofta uppmärksammas.
Partiklar från väg-, däck- och bromsslitage finns kvar även när fordonsflottan elektrifieras. De väntas få större betydelse för folkhälsan framöver.
BildMostphotos
Bild
BildHans Karlsson
– Trots att luftkvaliteten i Sverige är relativt god visar rapporten att långvarig exponering för luftföroreningar fortfarande medför betydande hälsorisker, säger Johan Nilsson Sommar, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
Forskarna uppskattar i rapporten att luftföroreningar under 2023 kan kopplas till närmare 6 000 dödsfall i landet, men också till ett stort antal fall av kroniska sjukdomar och hälsoproblem. Rapporten har tagits fram av Umeå universitet och SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket.
Forskarna har beräknat hur många sjukdomsfall som kan tillskrivas exponering för olika luftföroreningar. Resultaten visar bland annat omkring 1 100 fall av KOL, 720 fall av demens, 370 fall av diabetes och 250 fall av stroke varje år. Analysen pekar också på effekter hos barn, där luftföroreningar kan bidra till bland annat barnastma och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Studien visar dessutom att hälsopåverkan får konsekvenser utanför sjukvården. Luftföroreningar bidrar till omfattande sjukfrånvaro från arbete och ett stort antal förlorade skoldagar varje år.
Forskarna har också analyserat hälsorisker kopplade till partiklar som uppstår när vägar, däck och bromsar slits. Till skillnad från traditionella avgasutsläpp finns dessa utsläpp kvar även när bensin- och dieselfordon byts ut mot elbilar.
– Vi ser att elektrifieringen av fordonsflottan kommer att minska utsläppen från avgaser, men den löser inte problemet med partiklar från väg-, däck- och bromsslitage. De här partiklarna väntas få en allt större betydelse för folkhälsan framöver, säger Johan Nilsson Sommar.
Resultaten understryker att arbetet för bättre luft och bättre hälsa behöver omfatta fler källor än avgaser. Genom att kombinera avancerade exponeringsberäkningar med den senaste epidemiologiska forskningen ger studien en mer heltäckande bild av hur luftföroreningar påverkar människors hälsa genom livet, från barndom till hög ålder.
Asker C, Windmark F, Jakobsson M, Arvelius J, Siegel K, Forsberg B, Sommar J (2026). Quantification of population exposure to NO₂, PM₂.₅, PM₁₀ and O₃ and estimated health impacts for 2023 and 2030 (Rapport RMK 123). SMHI.