NYHET Bipolär sjukdom innebär att en person växlar mellan perioder av depression och perioder av mani, som är ett förhöjt stämningsläge med ökad energi och minskat sömnbehov. Idag finns effektiva behandlingar, men det behövs mer forskning för att kunna hitta rätt behandling för varje patient.
Bipolär sjukdom kallades tidigare manodepressiv sjukdom och är en psykisk sjukdom med återkommande perioder, eller skov, av depressioner och mani. Under en depression blir man nedstämd, orkeslös och får dålig självkänsla. Mani innebär istället en överaktiv period, där man känner sig pigg, överdrivet upprymd och har ett stort självförtroende. Kanske blir man rastlös, lättretlig och har svårt att hejda sina impulser, vilket kan leda till att man gör saker man ångrar senare. Hypomani är en mildare form av mani, där symptomen ofta är mindre påtagliga och därför inte alltid uppfattas som problematiska.
Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildLennart Käck– Bipolär sjukdom är ofta livslång och påverkar både vardagsfunktion, relationer och arbetsförmåga. Risken för suicid är också högre än hos befolkningen i övrigt. Men det finns effektiv behandling som kan minska risken för återfall och rädda liv, säger Ursula Werneke, adjungerad professor i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap.
Det finns två former av bipolär sjukdom: typ 1 och typ 2. Bipolär sjukdom typ 1 kännetecknas av minst en manisk episod, ofta i kombination med återkommande depressioner. Typ 2 innebär återkommande depressioner i kombination med hypomani, en mildare form av mani, vilket kan göra tillståndet svårare att upptäcka. Vid båda formerna kan symtomen periodvis bli så svåra att sjukhusvård behövs.
Källa: 1177.se
Grunden i behandlingen är läkemedel, som vid behov kompletteras med psykologiskt stöd och andra insatser. Det mest effektiva läkemedlet för att stabilisera humöret är litium, som minskar risken för återinsjuknande och suicid.
Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
BildHans Karlsson– Litium kräver regelbunden uppföljning eftersom det kan påverka bland annat njurfunktion och hormonbalans. Men med rätt övervakning från vården är det oftast säkert att behandla med litium under lång tid, säger Michael Ott, docent i njurmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Man vet att litium är ett effektivt läkemedel, men det finns behov av mer kunskap om vilka patienter som har störst nytta av behandlingen, vilka som riskerar biverkningar och hur behandlingen kan optimeras över tid. Det saknas också kunskap om varför vissa patienter avslutar sin behandling och hur man kan förebygga det.
– Vi vet fortfarande för lite om hur behandlingsstrategi och dosering bör styras för att balansera effekten av läkemedlet mot biverkningar och minimera risken för långsiktiga biverkningar hos den enskilda patienten, säger Michael Ott.
Forskningen på behandling av bipolär sjukdom har gjort stora framsteg de senaste åren och vid Umeå universitet pågår bland annat LiSIE-projektet, som fokuserar på behandling med litium. Projektet omfattar över 1700 personer och bygger på detaljerade långtidsdata från både psykiatrisk och annan vård. Målet är att möjliggöra en mer individanpassad behandling där man väger nyttan och risken för varje enskild patient.
– Forskningen går mot en mer individanpassad vård. Genom bättre diagnostik, regelbunden uppföljning med blodprover (litiumhalt, njur-, sköldkörtel- och bisköldkörtelfunktion) och ökad förståelse för individuella skillnader kan insatser skräddarsys från början och justeras under behandlingens gång. Målet är en säkrare, mer träffsäker och långsiktigt hållbar behandling av bipolär sjukdom – med större trygghet för både patienter och vårdpersonal, säger Ursula Werneke.
