Värt att veta om: Glaukom

Vad är glaukom?

Hos en person med glaukom har trycket i ögat blivit för högt, vilket leder till att synnerven skadas. I de flesta fall utvecklas sjukdomen långsamt, under månader eller kanske år. Synfältet blir gradvis mindre, men eftersom hjärnan kan fylla i de synintryck som försvinner märker man det oftast inte förrän det gått en tid. Glaukom kallas ibland grön starr, men har inget med grå starr att göra.

Gauti Johannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.

BildMattias Pettersson

– Kunskapsluckorna när det gäller glaukom är fortfarande betydande, framför allt när det gäller varför sjukdomen uppstår och hur den utvecklas. Vi vet fortfarande inte fullt ut varför vissa personer utvecklar glaukom trots normalt ögontryck, eller varför sjukdomen ibland fortsätter att utvecklas trots behandling, säger Gauti Jóhannesson, docent i oftalmiatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap.

Hur behandlas glaukom?

Glaukom behandlas genom att man sänker trycket i ögat på olika sätt, till exempel genom ögondroppar. Behandlingen minskar risken för att synen försämras, men kan inte reparera skador som redan uppstått.

– Idag är all tillgänglig behandling inriktad på att sänka ögontrycket. Vi saknar behandling som påverkar andra mekanismer, till exempel sådant som direkt skyddar nervcellerna i synnerven, säger Gauti Jóhannesson.

Viktiga framsteg i forskningen

Under de senaste åren har bilddiagnostiken blivit bättre, vilket hjälper läkare att sätta diagnos och följa sjukdomen (särskilt i ett tidigt skede). Genetisk forskning har gett nya kunskaper om biologiska mekanismer bakom sjukdomen, och det pågår också intensiv forskning om behandlingar som kan skydda nervcellerna i synnerven. Vid Umeå universitet bedrivs forskning om glaukom inom flera områden, bland annat behandlingsstudier och studier inom neuroprotektion.

– Ett av våra projekt undersöker skillnaden mellan att behandla intensivt redan från början och att trappa upp behandlingen stegvis, vilket är den vanliga metoden. Vi vill veta om det här har någon betydelse för hur sjukdomen utvecklas. Projektet följer patienterna under lång tid och det vi kan se är att om ögontrycket är högre när man börjar behandlingen så kan man överväga en mer intensiv behandling, men att det inte ger samma positiva effekt vid lägre ögontryck.

– Vi vill också undersöka om vissa vitamintillskott kan bidra till att skydda synnervens nervceller och därmed bromsa sjukdomens utveckling. Vi väntar fortfarande på resultaten i en stor nationell studie, men potentiellt kan det här leda till nya, kompletterande behandlingsstrategier och det är något som också väcker stort internationellt intresse, säger Gauti Jóhannesson.