"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-11-24 Uppdaterad: 2024-02-26, 16:17

Viktigt med socialt ansvar i samhällsomvandlingen i norr

NYHET I norra Sverige växer stora industrier fram med syfte att främja så kallad grön omställning. Men kan den kallas ”grön” och vilket socialt ansvar tar utvinningsindustrin för andra hållbara värden för människor, djur och natur? – Vi har väldigt mycket att lära från urfolks perspektiv, om man ska fundera på vad hållbarhet egentligen betyder, säger Kristina Sehlin MacNeil, docent i samiska studier vid Umeå universitet.

Kristina Sehlin MacNeil tar emot i fikarummet på Várdduo, Umeå universitets centrum för samisk forskning, där hon både är biträdande föreståndare och forskar om konflikt- och maktrelationer mellan urfolk och utvinningsindustrier. Hon ska bara avsluta ett zoommöte innan hon kan ta en kopp kaffe och sätta sig ned. Intervjun är inplanerad på en av få lediga luckor i hennes kalender. Dagen därpå ska hon resa till Helsingborg ett par dagar för att arrangera panelsamtal på Mänskliga rättighetsdagarna, veckan därpå ska hon arrangera ett heldags symposium, där hon bland annat ska presentera resultat från forskningsprojektet Skada Skedd, dagen efter det medverkar hon under Arktiskt forum, för att avsluta veckan med att vara en av keynote-talarna under Umeå universitets stora konferenssatsning Perspective.  

– Jag pratade med en vän häromdagen som frågade om jag försöker bestiga ett berg utan syrgas, säger hon och skrattar innan hon sätter sig.  
 
Det är bara att konstatera att Kristina Sehlin MacNeil arbetar inom ett forskningsfält som väcker stort intresse. Kanske särskilt nu då det pågår en snabb industriell utveckling i norra Sverige, i Sápmi. 

Är inte urfolksperson själv

Kristina Sehlin MacNeil har engagerat sig i urfolksfrågor sedan slutet av 1990-talet. Hon är själv ingen urfolksperson och hade egentligen inte planer på att arbeta inom akademin. Hennes ingång i ämnet är ett intresse för mänskliga relationer och freds- och konfliktfrågor. Hon har varit engagerad i fredsarbete på såväl Åland som i Nordirland. När livet ledde henne till Australien 1998 sökte hon upp den lokala fredsorganisationen. Deras huvudarbete just då handlade om koloniala strukturer, rasism och diskriminering mot Australiens urfolk.

I Australien utbildade hon sig till journalist och tog en master i konflikthantering. Under hennes masteruppsats gjorde hon jämförande studier om urfolks traditionella konflikthanteringsmetoder, i svenska Sápmi och i Australien. Genom detta kom hon i kontakt med centrumet för samisk forskning vid Umeå universitet. Så småningom flyttade hon tillbaka till uppväxtstaden Umeå, där hon hade olika tjänster vid universitetet samt startade upp och arbetade med antidiskrimineringsbyrån Rättighetscentrum Västerbotten.  

Drogs till akademin trots allt

Men trots hennes tvekan att arbeta inom akademin kände hon att forskning kallade, 2012 började hon doktorera vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper, med placering på Várddou.

– Nu kan jag säga att jag helt klart har hittat hem. Det är nog så att jag alltid varit akademiker, jag ville bara inte erkänna det, säger hon och skrattar. 

– Jag finner forskning extremt lustfyllt. Jag drivs framförallt av att jobba med forskningsdeltagare – människors situationer, utsagor, funderingar. Det är det som min forskning handlar mycket om, att försöka reda i olika typer av maktrelationer och konflikter för att se om det finns sätt att omvandla konfliktsituationer till någonting annat. Jag jobbar främst med konflikter och maktrelationer i interaktionen mellan urfolk och olika typer av utvinningsindustrier. 

Är det en grön omställning? Är det ens en omställning? Det finns dem som vill kalla det en svart omställning, eller nykolonialism.

Heldagseventet Perspectives år 2023 vid Umeå universitet har temat ”samhällsomvandling i norr”, Kristina Sehlin MacNeil finns bland keynote-talarna under rubriken: ”Urfolks inflytande i den så kallade gröna omställningen”.

– Jag väljer att säga ”den så kallade” för att det finns så många olika tankar och funderingar kring detta: Är det en grön omställning? Är det ens en omställning? Det finns dem som vill kalla det en svart omställning, eller nykolonialism, säger hon.  
 
Vilket perspektiv är särskilt viktigt att lyfta i samhällsomvandlingen i norr, utifrån ditt forskningsperspektiv? 
 
– Socialt ansvar, det vill säga att industrin och alla aktörer som är delaktiga har ett socialt ansvar. Att man inte bara tänker att Norrland är en resursbank eller råvarubod, utan att det finns människor här, att det finns samhällen. Det är otroligt viktigt.  
 
Vad går man miste om ifall det sociala ansvaret inte prioriteras? 
 
– Det är lite svårt att säga forskningsmässigt vad man går miste om. Men det man skapar är otroliga konfliktytor. Det blir svårt, för att inte säga omöjligt, för människor att fortsätta leva i de samhällena som man lever i i dag.

Det ena påverkar det andra

Kristina Sehlin MacNeil efterfrågar en mer övergripande syn på hållbarhet. Hon menar att det väldigt ofta händer att man försöker separera ekonomi, teknik, natur och människor, i stället för att förstå att allt är del av samma system.  

– Urfolken har det tydligt i sina traditioner och trossystem – att människa, mark, djur, växter, är system som ska fungera tillsammans där man inte hela tiden hierarkiskt delar upp det. Det som blir tydligt nu är att människan är herre på täppan och planeten är till för att förbrukas och användas, och det vet vi ju nu att det inte kommer att fungera. Vi har väldigt mycket att lära från urfolks perspektiv, om man ska fundera på vad hållbarhet egentligen betyder, säger Kristina Sehlin MacNeil. 

Det är väldigt tydligt att de samer som jag har pratat med inte är emot en grön omställning.

Hon betonar att samer inte är emot en grön omställning, tvärtom har urfolk larmat om klimathot och efterfrågat omställning långt innan många andra insett allvaret.  
 
– Urfolk är kritiska till att industrin klär sig i en ny grön skrud för att göra det som de tidigare har ägnat sig åt. Men det är väldigt tydligt att de samer som jag har pratat med inte är emot en grön omställning. Snarare är man väldigt mycket för mer hållbara sätt att hantera planeten på. Det man ifrågasätter är ifall det är hållbart att dra upp mer naturresurser, det efterfrågas en diskussion om det.