NYHET Under en kall vårdag, då trädens knoppar knappt hunnit slå ut, genomfördes en workshop om hur man tappar björksav på ett praktiskt och hållbart sätt. Workshopen genomfördes inom ramen för Máhtut-projektet vid Umeå universitet.
Denna dag i början av maj hade drygt 20 personer samlats på Tráhppie vid Gammlia och Västerbottens museum.
Lena Maria Nilsson, doktor i folkhälsovetenskap
BildHans Karlsson– Först gavs en introduktion och genomgång av metoden, materialet och när det är rätt tid att tappa sav. Sedan gick vi ut till ett tappställe där vi praktiskt testade att rigga utrustning och samla in björksav i grupper. Vi gick också igenom hela arbetskedjan, från att sätta upp tappningen till att avsluta den genom att plugga igen hålen, säger Lena Maria Nilsson, utbildare och kunskapsbärare inom tappning av björksav.
Máhtut-projektet vid Umeå universitet handlar om att samla, bevara och sprida samisk kunskap om traditionella livsmedel, hälsa och kultur. Syftet är att stärka förståelsen för traditionella praktiker och deras betydelse för både hälsa och identitet.
Projektet är viktigt eftersom denna kunskap riskerar att gå förlorad. Samtidigt förmedlar det både praktisk och kulturell kunskap genom exempelvis workshops, utbildningsmaterial och forskning.
Björksaven kan man koka ihop till sirap. Det går även att jäsa den till vin och man kan dricka den som den är, som vitamin och mineraltillskott på våren.
Eftersom tappningen är beroende av naturgivna förhållanden och vädrets nycker kan det vara svårt att planera exakt för ett lyckat resultat. Lena Maria Nilsson, med 30 års erfarenhet av tappning av björksav, fortsätter:
– Jag var mycket orolig att flödet av björksav skulle upphöra. Snötäcket var tunt och våren extremt tidig och torr i år. Men drygt en vecka innan workshopen kom kylan tillbaka, tillsammans med lite regn. Det är när dygnen växlar mellan plusgrader på dagen och minusgrader på natten som flödet är som bäst.
– Dessutom behövs ett bra vattentryck i marken. Under workshopen fick deltagarna fina flöden i sina flaskor, vilket var mycket trevligt, avslutar Lena Maria Nilsson.
I Máhtut‑projektet har Christina Storm Mienna, Krister Stoor, Lena Maria Nilsson, Peter Sköld och Marja Labba från Umeå universitet medverkat.
Projektet är samtidigt ett internationellt samarbete med partner från flera länder: Lapplands universitet (Finland, huvudpartner), Sámi Education Institute (Finland), Várdduo vid Umeå universitet (Sverige) samt Arctic University Museum i Tromsø (Norge).
