Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 december 2020)

printicon
Publicerad: 06 nov, 2020

Bättre forskarliv tack vare analysen

REPORTAGE EU har klassat Umeå universitet som ett lärosäten med utmärkta villkor för forskare. Erkännandet bygger på ett analysarbete lett av forskaren Jessica Eriksson. De viktigaste luckorna i analysen ska nu åtgärdas med en handlingsplan för hela universitetet.

Text: Jonas Lidström

Under hösten 2020 har det blivit klart att att Umeå universitet tilldelats den europeiska utmärkelsen Human Resources Excellence in Research, vilket uppmärksammades i en nyhetsartikel här på umu.se.

Utmärkelsen har sin grund i EU:s stadga för forskare med riktlinjer för rekrytering av forskare, EU Charter & Code. Ett dokument som togs fram 2005 i syfte att stärka den europeiska forskningspolitiken och forskningsverksamheten i Europa.

– Allt fler europeiska lärosäten har anslutit sig till stadgan och riktlinjerna genom att söka om utmärkelsen HR Excellence in Research. Det innebär att ett enskilt lärosäte ingår i en formell process för att visa hur de i praktiken lever upp till de 40 principerna som stadgan och riktlinjerna omfattar, förklarar Jessica Eriksson, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Har identifierat glapp mellan princip och praktik

Jessica Eriksson har arbetat som projektledare för Umeå universitets ansökan till EU-kommissionen. Representanter för fakulteterna och universitetsförvaltningen har deltagit i en arbetsgrupp som behandlat den framväxande ansökan.

– Vårt arbete har handlat om att analysera hur Umeå universitet lever upp till principerna i EU:s stadga och riktlinjer, säger Jessica Eriksson.

– När vi har tagit fram underlag och utformat analysen har vi velat knyta an till universitetets ordinarie kvalitetsprocesser för att få kunskap om forskares och andra anställdas förutsättningar. Som till exempel universitetets medarbetarundersökning och avgångsenkäten för doktorander, fortsätter hon.

– Utöver det har vi intervjuat drygt 30 forskare inom olika områden och faser av karriärer, samt nyckelpersoner på olika enheter inom universitetsförvaltningen, säger Jessica Eriksson.

Inom vissa områden har det identifierats ”gap” eller glapp mellan en princip i stadgan och hur saker och ting fungerar på Umeå universitet.

– I dessa fall har åtgärdsförslag tagits fram och skrivits in i en handlingsplan, förklarar Jessica Eriksson.

Den så kallade gap-analysen beskriver alltså utgångsläget, med fokus på problem och utvecklingsmöjligheter. Medan handlingsplanen innehåller åtgärder som är möjliga att åtgärda inom en överskådlig tid.

Information är ett område som behöver stärkas

Vad är det då för ”gap” i form av övergripande brister och utvecklingsmöjligheter som projektet har kunnat identifiera?

– Först vill jag säga att väldigt mycket finns på plats här på Umeå universitet, säger Jessica Eriksson. Hon fortsätter:

– För de allra flesta kraven i EU:s stadga och riktlinjer har vi genomförda eller pågående initiativ i syfte att få interna policys och processer på plats.

Hur ska man som engelsktalande kunna veta när det finns mer information, men bara på svenska?

Men det finns också ett antal förbättringsområden. Bland annat är det stor variation på hur lätt det är för en forskare att förstå vad som gäller och vilket stöd som finns.

– Ja det första område jag skulle vilja lyfta fram är intern information. Den behöver vara lättillgänglig, uppdaterad, finnas på både svenska och engelska.

– Baserat på kommentarer från engelsktalande forskare formulerade vi frågan ”Hur ska man som engelsktalande kunna veta när det finns mer information, men bara på svenska?”, säger Jessica Eriksson.

Ett specifikt område där det är viktigt med tydlig information är universitetets karriärsystem och de olika formerna av anställningar, menar hon.

– Finns det exempelvis tillräcklig information riktad till internationella sökanden om vad en anställning som universitetslektor innebär? Vilken information finns för doktorander och postdoktorer om karriärsystemet? exemplifierar Jessica Eriksson.

– Alla ska ha möjlighet att skapa sig en förståelse för helheten, säger hon.

Fokus på karriärutveckling och forskningsstöd

Insatser för att åtgärda dessa informationsglapp är redan i full gång och inskrivna i handlingsplanen. Personalenheten driver ett projekt som syftar till att utveckla den centrala introduktionen av nyanställda vid Umeå universitet. Bland annat ska nyanställda forskare få en bättre och mer fyllig introduktion till forskarrollen och forskningsaktiviteter.

Det handlar om konkreta saker – det finns riktlinjer och regler, men vad innebär det faktiskt att jag som forskare ska göra?

Ett annat utvecklingsområde som Jessica Eriksson vill lyfta fram är möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling för forskare:

– Det är något som forskarna själva prioriterar väldigt högt – faktiskt inte minst de seniora forskarna, professorerna. Det behövs ett mer strategiskt tänk kring karriärutveckling och kompetensförsörjning.

Universitetet behöver också bli bättre på att presentera alternativa karriärvägar för forskare, säger Jessica Eriksson:

– Alla som genomgår forskarutbildning kommer faktiskt inte bli professorer.

Den sista punkten hon vill lyfta fram från gap-analysen gäller forskningsstöd:

– Till exempel kan forskare behöva mer vägledning i hur man ska hantera forskningsdata för att möta såväl kraven i Dataskyddsförordningen som forskningsetiska frågor, säger Jessica Eriksson.

Det kan också röra sig om andra former av stöd i de olika delarna av forskningsprocessen, säger hon:

- Det handlar om konkreta saker – det finns riktlinjer och regler, men vad innebär det faktiskt att jag som forskare ska göra?

Dialogen i forskningsmiljöerna har stor betydelse

Även inom dessa frågor är åtgärder redan igångsatta. Det handlar bland annat om att Umeå universitets Grants Office håller på att utvecklas till en avdelning för forskningsstöd och att Universitetsbiblioteket arbetar med att utveckla hanteringen av forskningsdata.

Men även om centrala satsningar kan göra skillnad så kommer stödet och kulturen på institutionsnivå och i forskningsmiljöerna alltid att spela en avgörande roll, resonerar Jessica Eriksson:

–Olika forskningsämnen har olika traditioner och förutsättningar att ta hänsyn till. På vissa enheter har man en aktiv dialog om forskningsrelaterade frågor såsom datahantering och samförfattande. på andra sätten finns det en förbättringspotential.

Just dialogen mellan forskare är en helt central fråga, menar hon:

– Ser man till EU:s stadga och riktlinjer så är egentligen den levande dialogen mellan forskare en förutsättning för att många av principerna ska realiseras, säger Jessica Eriksson.

Hon lägger också till att flera forskare som intervjuats lyfter fram betydelsen av att institutionen eller enheten har en tydlig strategi för forskning och undervisning och därtill kopplad kompetensförsörjning.

Alla forskare borde vara inlästa på stadgan

Jessica Eriksson får frågan om vilken enskild bit i HRS4R-processen hon skulle vilja lyfta fram som mest väsentlig att känna till för den som är som själv är forskare vid Umeå universitet:

– Då skulle jag ändå rekommendera att man lägger en stund på att läsa igenom EU:s stadga och riktlinjer. Alla de åtgärder som är på gång inom Umeå universitet utgår ju från de här principerna.

– Stadgan med dess beskrivning av rättigheter och ansvar för forskare, lärosäten och finansiärer tycker jag borde ingå i allmänbildningen för den som arbetar som forskare, avslutar hon.

FAKTA: HRS4R

Human resources strategy for research (HRS4R) är en  process för att säkerställa att ett lärosäte lever upp till principerna i den europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare.

Processen leder fram till en ansökan om utmärkelsen Human Resources Excellence in Research.

När ett lärosäte tar emot utmärkelsen så förbinder man sig också att fortsätta arbeta med förbättringar av forskares arbetsvillkor och attraktiva karriärmöjligheter.

Framstegen i arbetet följs upp i interna och externa utvärderingar.

Läs mer: The Human Resources Strategy for Researchers (HRS4R) at Umeå university