Bröstcancerforskningens framsteg – kunskap som räddar liv

Cirka 9000 svenska kvinnor insjuknar varje år i bröstcancer i Sverige - den cancerform som är den vanligaste för kvinnor. Bröstcancerforskningen har tagit stora steg framåt de senaste 15 åren. Tack vare forskningen kan man idag se tydliga genombrott vid behandlingen av bröstcancer - något som snabbt har gått att implementera i den kliniska behandlingen hos patienter.

Malin Sund, professor i kirurgi med inriktning mot cancerkirurgi

BildMattias Pettersson

– Sedan 2010 och framåt är det tydliga genombrott i forskningen, som påverkar det kliniska arbetet och som ganska snabbt kunde implementeras kliniskt. Ett genombrott är att man har beskrivit molukylära subtyper av bröstcancer. Det vill säga att all bröstcancer inte är samma, utan olika sjukdomar på många sätt med olika karaktär, berättar Malin Sund, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention och ordförande för forskningsnämnden på Cancerfonden. 

Individanpassad behandling

Eftersom bröstcancer kan ta sig olika uttryck hos varje patient behöver behandlingen anpassas individuellt. Valet av behandlingsmetod styrs främst av vilken typ av cancer det rör sig om, hur långt sjukdomen har spridit sig och var tumören är placerad. Behandlingen skärddarsys utifrån patientens unika förutsättningar och behov.

– De molykylära subtyperna är det som starkast styr hur vi behandlar patienten, förklarar Malin Sund. 

Individanpassad behandling, så kallad precisionsmedicin, har tagit stora kliv framåt inom bröstcancerforskningen efter dessa upptäckter, och är i dag en stark trend i vården av bröstcancerpatienter.

– En annan stor trend vi ser inom exempelvis kirurgin är att man arbetar med deeskalering, det vill säga att man opererar mindre och mer exakt kirurgi, förklarar Malin Sund. 

Behandling av bröstcancer som spridit sig till lymfkörtarna i armhålan har sedan 2010 också förändrats. I den första internationella studien frågade sig forskare om det går att undvika en så kallad axillär utrymning, vilket innebär att man inte opererar bort alla lymfkörtlar i armhålan, något som länge varit standard i behandlingen. Studien visade att om det bara fanns lite spridning till portvaktskörteln kunde man låta bli att operera borta alla körtlar, om det bara var den som var drabbad. 2024 publicerades den svenska studien SENOMAC i välrenommerade New England Journal of Medicine. SENOMAC studien undersökte vilken behandling som var lämplig vid en något större spridning, där det finns så kallade makrometastaser i övriga körtlar. SENOMAC bekräftade att man även vid makrometastaser inte behöver göra en axillutrymning. Ett fynd som redan är implementerat i vårdprogrammet. 

– Det har väldigt snabbt blivit en klinisk translation av de här fynden, och förbättrar livskvalitén för patienterna, säger Malin Sund. 

Det blir ett samspel mellan kirurgi och medicinsk behandling

De senaste årens framsteg inom bröstcancerforskningen märks redan i vården. Utvecklingen har inte bara förbättrat de kirurgiska metoderna, utan också den medicinska behandlingen. Målstyrd behandling kan bromsa sjukdomens utveckling och förlänga livet, vilket gör att spridd bröstcancer i dag ofta betraktas som en kronisk sjukdom. Många patienter kan leva i många år med hjälp av dessa behandlingar. Om behandlingen ger god effekt öppnas dessutom möjligheten att ta bort enstaka metastaser genom så kallad metastaskirurgi.

– Den trend vi ser med deeskalering inom kirurgi vid bröstcancer, kan man snarare se en eskalering av metastaskirurgi vid spridd bröstcancer, förklarar Malin Sund.

En nytt grepp inom behandlingen är att man numera opererar sådant som tidigare inte behandlades kirurgiskt, exempelvis fjärrmetastaser i andra organ. Om en patient till exempel har metastaser i levern kan en kirurg avlägsna dem för att minska tumörbördan och på så sätt förbättra behandlingsresultatet.

– Det blir ett samspel mellan kirurgi och medicinsk behandling, säger Malin Sund.

Idag tittar man främst på tumörbiologin, vilken sorts bröstcancer patienten har för att kunna skräddarsy behandlingen. Det har gjort att man ändrat på behandlingssekvensen, det vill säga i vilken ordning behandling ska göras. Förr var det mer vanligt att man opererade patienten först för att sedan genomgå efterbehandling. Idag gör man många gånger tvärtom. 

– För vissa patienter, särskilt de som har aggressivare bröstcancerformer, är det viktigt att behandla hela kroppen först. Då kan man ge förbehandlingen före kirurgi och opererar bort det som blir kvar. Det gör att det blir en individualiserad behandling, där man inte kan jämföra en patient mot en annan, förklarar Malin Sund. 

Ärftlighet och biverkningar

I takt med att kunskapen ökar så kan man idag göra en genetisk riskanalys för att veta vilken nivå och hur stor risken för framtida cancer är, och vilka ågärder som bör vidtas. Forskarna har sedan 90-talet identifierat riskgener för bröstcancer, BRCA1 och BRCA2, där man kan se att det finns en viss genetisk ärftlighet av cancergener. Numera gör man bredare genprofiliering, för att fånga upp andra gener och kan därför få fler patienter som är aktuella för profylaktisk kirurgi. Det innebär att man genomför riskreducerande kirurgi, där man i förebyggande syfte opererar bort exempelvis bröst om man är bärare av de gener som ger ökad risk för bröstcancer. En riskreducerande operation genomförs av plastikkirurger, efter noga övervägande hur stora riskerna är att drabbas av cancer. 

I Sverige överlever i dag fler än 90 procent av bröstcancerpatienterna minst fem år efter diagnos, och många lever betydligt längre.

– Vi har väldigt många bröstcanceröverlevare. Då måste man börja tänka på vilken risk för sekundära åkommer kan uppstå efter bröstcancerbehandlingen, säger Malin Sund. 

Man ska leva gott länge

Tillsammans med forskare i sin forskargrupp tittar Malin Sund på konsekvenser och biverkningar efter långtidsbehandling, främst vilka sekundära biefekter man kan få efter strålning mot bröstcancer. Där har forskarna sett att det finns en ökad risk för hjärt & kärlsjukdom vid strålbehandling, samt att rökande kvinnor som får bröstcancer och strålbehandling markant löper större risk att få lungcancer sekundärt i sin behandling. Men de har också kunnat utesluta vissa sekundär effekter som man tidigare har misstänkt vara en risk.

– Det pågår mycket forskning kring våra kvalitetsregister, och det är viktig forskning eftersom vi har fler överlevare idag. Man ska leva gott länge, menar Malin Sund. 

Bröstcancerforskningen framåt

I sin framtidsspaning tror Malin Sund att AI-tekniken kommer att få en väsentlig betydelse för både diagnostik och identifiering av cancer. Särskilt inom bilddiagnostiken väntas AI få en tydligare roll. I dag granskas alltid röntgenbilder av två läkare, men i mammografistudier vid bland annat Malmö universitet och Karolinska Institutet har man testat att ersätta den ena granskaren med AI. Resultaten visar att tekniken är lika säker som två läkare tillsammans – vilket frigör värdefull tid. Även inom patologin, där vävnadssnitt analyseras, kan AI användas för att riskklassificera prover och på så vis effektivisera processen.

– Det här är just i sin linda, det kommer att komma mer. Men just i bilddiagnsotik är AI riktigt vass, menar Malin Sund. 

Vi har en välfungerande mammografi och screening i Sverige idag, med kallelser vart annat år, där utmaningen snarare blir att riskstratifiera istället för att alla screenas efter samma modell. 

– En del kanske ska screenas med annan modaliltet, en del ska screenas mer tätt, andra mindre tätt. En del av utmaningen framåt är att riskadaptera screeningen, eftersom screeningen är dyr och mammografin relativt billig. Det är en kommande utmaning, men där skulle AI kunna hjälpa till med sorteringen av dessa individer, förklarar Malin Sund. 

Inom kirurgin utförs i dag avancerad bröstbevarande behandling, och det är numera ovanligt att hela bröstet behöver avlägsnas. En viktig utmaning framåt är att i större utsträckning bevara känseln, något som kan bidra till bättre livskvalitet för patienten. Samtidigt pågår arbete med att använda kroppsegen vävnad i stället för implantat vid bröstrekonstruktion, eftersom naturligt material ofta ger ett mer hållbart resultat.

Cancerforskningen pågår året runt, men i oktober riktas särskilt fokus mot bröstcancer.

– Det skänks mycket pengar till forskningen. Men det ger också resultat, framsteg sker och ibland sker det också snabbt, säger Malin Sund.

Överlevnaden vid tidigt upptäckt bröstcancer är i dag mycket god. Den stora prövningen inom onkologin ligger främst i att behandla spridd bröstcancer, där forskare nu satsar på att hitta nya läkemedel och hoppas på fler avgörande genombrott.

– Man brukar säga att man inte kan bota spridd bröstcancer, men tänk om vi skulle kunna det, säger Malin Sund.