"Jag började studera när tiden var rätt för mig"

Tobias Björkholm var 20 år gammal när han år 1999 flyttade till Umeå från finländska skärgårdsön Replot utanför Vasa. Han hade gjort lumpen, läst på folkhögskola och sökte jobb på ett tryckeri. Det praktiska hantverket och att få skapa fysiska produkter lockade honom.

Jobbet blev hans, efter några år blev han delägare och vd, och tillsammans med kollegor utvecklades tryckeriet Original på Kungsgatan i Umeå.
Så småningom träffade han sin fru Matilda och de fick tre barn inom loppet av fyra år.

Väldigt berikande att studera med dem som är hälften så gammal

Psykologstudenten Tobias Björkholm berättar om flera fördelar med att vänta med studierna.

Att ha en ledande position i ett företag var tungt med tre små barn och en nyinköpt sekelskiftesvilla med stora renoveringsbehov i Täfteå. Efter 15 år inom tryckeribranschen sålde Tobias Björkholm sin del och började i stället jobba med affärsverksamhets- och fastighetsfrågor på organisationen KFUM.

Längtade efter att börja studera

Under sina drygt 20 år i yrkeslivet växte en längtan efter fördjupade kunskaper och intellektuell stimulans fram.
– Jag hade gått och funderat länge på att studera. Min fru hade läst länge och då hon var klar med sina studier så tänkte jag att jag borde kunna förkovra mig inom något, säger Tobias.

Tobias Björkholm och hustrun Matilda tillsammans med hunden Eskil på deras morgonpromenad över ängarna i Täfteå.

BildJohanna Fredriksson

Då han aldrig tog en gymnasieexamen fick han börja med att komplettera några ämnen på distans genom Komvux samt göra högskoleprovet.

40 år gammal hade Tobias skaffat sig den behörighet som krävdes för att söka in till psykologprogrammet – ett yrkesval ganska långt ifrån hans tidigare arbeten, kan man tänka.

Min arbetslivserfarenhet har förtydligat att det skulle kunna vara ett spår att välja.

– Jag tyckte väldigt mycket om coachningbiten av jobbet på Original, att få dem som jag jobbade med att tycka om att vara där. Jag kunde boka in långa medarbetarsamtal. Så var det också när jag jobbade på KFUM, att jag tyckte mycket om de många samtalen som var en stor del av jobbet, säger Tobias.

– På det sättet kan man tänka att det inte var så långsökt att jag sökte till psykolog. Min arbetslivserfarenhet har förtydligat att det skulle kunna vara ett spår att välja.

På grund av coronapandemin har studierna varit på distans i stort sett hela tiden för Tobias utbildning. Men ibland befinner han sig på campus för att plugga.

BildJohanna Fredriksson

I genomsnitt är studenter vid Umeå universitet i 20-årsåldern när de börjar plugga. För Tobias Björkholm var universitetsstudier inte ett alternativ när han var i den åldern, att han då skulle välja psykologprogrammet fanns inte på kartan.

– Verkligen inte. Det var så jättelångt ifrån vad som rörde sig i mitt huvud då. Jag skulle varken ha velat eller kunnat. Jag var inte där i mig själv att jag skulle kunna tillgodogöra mig en sådan utbildning då. Där är man hemskt olika i mognadsgrad. Jag var en väldig late bloomer på det sättet. Blev vuxen sent i livet, säger Tobias, som menar att det var först efter 35 som han kände att han fick ro till att fördjupa sig teoretiskt inom ett ämne under en längre tid.
– Jag började studera när tiden var rätt för mig.

Livserfarenheten är en tillgång

Förutom att arbetslivserfarenheter gett honom ledtrådar för vad som skulle passa honom så anser han att livet i stort är en tillgång i studierna.
– All erfarenhet vi får i livet, vad det än handlar om, hjälper oss att relatera till andra människors liv och situationer. Det har man mer fördel av i vissa yrken än andra. Att man är ung behöver inte betyda att man är oerfaren eller oreflekterad, men för min del har livserfarenheten absolut varit en fördel.

Men visst kan han se några nackdelar med att börja studera senare än majoriteten. En av dem är att de flesta andra studenterna i Tobias klass är hälften så gammal som honom, vilket kan göra det lite svårt att relatera till varandras vardagssituation. Samt att han tappar lite av den sociala biten för att han nattar barn och väljer umgänge med familjen när de andra festar eller har grillkvällar på Nydala, till exempel.

– I vissa situationer är det krångligt, men i andra fall är det inte alls krångligt. Intellektuellt är det jätteroligt att hänga med mina kurskamrater. Att sitta och diskutera något som vi har läst med en person som är hälften så gammal har varit jättegivande för mig, att få ett perspektiv som jag själv inte bär på, säger han.

Jag hann ju bli ganska duktig på det jag gjorde, det betyder att jag har möjlighet att bli en duktig psykolog

En annan nackdel kan vara att arbetslivet blir kortare efter att man investerat i en utbildning. Men även där har Tobias fått perspektiv. Faktum är att när han är klar med sina studier så har han har fler år kvar i yrkeslivet än antal år han hade jobbat innan studierna.

– Jag hann ju bli ganska duktig på det jag gjorde, det betyder att jag har möjlighet att bli en duktig psykolog, säger han och ler.

Utifrån det som händer i livet har man möjlighet att välja sin väg, även när man är i min ålder.

Mest är han väldigt tacksam att det går att börja plugga och förkovra sig när tiden är rätt. Han hoppas att andra också ska ta den chansen.

– Det är fantastiskt att det är möjligt, utifrån det som händer i livet har man möjlighet att välja sin väg, även när man är i min ålder, säger Tobias Björkholm.

Fakta om Tobias Björkholm

Ålder: 43 år
Läser: Psykologprogrammet
Kommer från Replot utanför Vasa i Finland.
Bor i Täfteå tillsammans med sin fru Matilda och döttrarna Edith, 14 år, Astrid 12 år, Inga 11 år, hunden Eskil, katterna Stig och Solveig samt kaninen Lakrits.

Är du intresserad av att läsa till psykolog? Läs mer här.