Möten som ger förutsättningar för ett motståndskraftigt samhälle

Vetenskap och forskning är viktiga pusselbitar för att bygga ett hållbart och demokratiskt samhälle. Men det är i samverkan med fler funktioner som kunskapen från akademin kommer samhället till gagn.  

Kunskapsnoden på Grand Hôtel i Stockholm är ett av Umeå universitets arrangemang för att synliggöra forskning och erbjuda en mötesplats mellan universitetet och finansiärer, beslutsfattare, organisationer, myndigheter och andra intressenter.  

2026 års upplaga ägde rum den 28 januari och hade temat ”Vetenskap som styrka i en osäker värld”. På plats fanns fyra forskare som kort och populärvetenskapligt presenterade sina olika perspektiv på beredskap, motstånd och resiliens.  

Martin Hårdstedt, professor i historia med inriktning på militär, social och politisk historia, var först ut att hålla i föredrag under Kunskapsnoden 2026.

BildJohanna Fredriksson

Martin Hårdstedt, professor i historia med inriktning på militär, social och politisk historia i Norden och Europa, gav en historisk inflygning på säkerhetsläget i vår del av världen.  

Historien kan lära oss inför framtiden – vad kan vi göra här och nu? 

– Jag tror att det finns flera saker, det handlar om civilsamhället, det handlar om vårt militära försvar men det handlar också om vår mentalitet. Om man jämför oss med Finland, så finns det så mycket som är självklart där, till exempel att alla där gör sin värnplikt, det är ingen diskussion. Man funderar inte på ifall man ska investera i järnvägsnätet. Man sätter sådant före att satsa på privatkonsumtion. Det kan vi lära av, säger han.

Niklas Eklund, professor i statsvetenskap samt föreståndare för Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet, höll i föredrag med fokus på samarbeten i Norden. 

BildJohanna Fredriksson

Niklas Eklund, professor i statsvetenskap samt föreståndare för Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet, (CBRNE står för Chemical, Biological, Radiological, Nuclear, and Explosive), pratade bland annat om att vi kan stärka motståndskraften i vårt närområde genom att bilda en så kallad ”nordisk familj” med våra grannländer.  

Samarbeten över gränser

Som exempel på gränsöverskridande samarbeten mellan länder kan man titta på räddningstjänst och sjukvård, som i vissa områden är drabbade av klara brister.  

– En bussolycka i Storuman för några veckor sedan breakade i de norska nyhetsflödena först. Hur kunde det komma sig? Jo det är så att norsk räddningstjänst även verkar i Sverige. Det är ett typexempel på hur gränsöverskridande samarbete i de glesbefolkade delarna av våra länder kan fungera bra och bör fortsätta utvecklas, säger han. 

Om vi bedömer att vi inte har råd att betala för bättre järnväg i norra Sverige och Norden spelar vi med stor risk i det geopolitiska spelet.

Även han lyfte investeringar i infrastruktur som viktiga prioriteringar, dels för att det skulle göra Sverige ännu mer attraktiv i den ”nordiska familjen”, dels för att det gör oss mindre sårbara i ett geopolitiskt perspektiv. 

– Om vi bedömer att vi inte har råd att betala för bättre järnväg i norra Sverige och Norden spelar vi med stor risk i det geopolitiska spelet.

Veronica Strandh, docent i statsvetenskap, höll föredrag med goda exempel från glesbygd och landsbygd.

BildJohanna Fredriksson

Veronica Strandh är docent i statsvetenskap och hennes forskning handlar just om att titta närmare på goda exempel på motståndskraft, resiliens och beredskap i glesbygd och landsbygd. 

– Ett viktigt medskick är att vrida lite på en del diskussioner och inte bara fokusera på vad vi har framför oss utan också fundera på, och förstå, vad som faktiskt fungerar bra i dag, säger hon. 

Nå fram till beslutsfattare

Hon menar att forskningens har en viktig roll i att göra analyserna för att kunna bistå beslutsfattare med evidensbaserat underlag. 

– Det händer mycket bra ute i samhället, det gäller att vi fångar upp det och förstår det på ett systematiskt sätt, så att det också kommer fram till beslutsfattare som kan ta bra beslut, säger hon. 

Anna Överby Wernstedt, professor i immunologi med inriktning mot virala infektioner, med särskilt fokus på TBE-virus, berättade om forskningens insats under Covid 19-pandemin.

BildJohanna Fredriksson

Anna Överby Wernstedt, professor i immunologi med inriktning mot virala infektioner, har ytterligare en ingång i beredskapsbygget. Under Covid 19-pandemin kunde hon som virusforskare snabbt skifta fokus i sitt labb och inom kort var hon involverad i 14 olika projekt kopplade till pandemin, i syfte att förstå viruset och få fram rätt vaccin. 

Erfarenheten tycker hon tydliggör vikten av grundkunskap, samarbete över gränser och förmågan att snabbt kunna ställa om.  

– Vi måste fortsätta med den grundläggande virusforskningen för att vara beredda när nästa pandemi kommer, och vi måste ha en bred kunskapsbas som gör att vi kan utveckla anitviraler och vacciner, säger hon. 

I ett efterföljande panelsamtal, som även rektor Tora Holmberg deltog i, lyftes bland annat forskningens och universitetens roll för att bygga beredskap, motstånd och resiliens i samhället, vilket ansvar forskare har att nå ut med sin kunskap och vilka förutsättningar som ges till forskare att faktiskt göra det.  

Bredd bland gästerna

Ett 80-tal personer hade kommit för att lyssna till forskarna. Bland dem fann representanter från Vetenskapsrådet, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, Livsmedelsverket, trafikutskottet i Nordiska rådet, Familjen Kamprads stiftelse, Folkhälsomyndigheten, Riksdagen, universitet och en rad andra organisationer och finansiärer. 

Astrid Söderbergh Widding representerade Wallenbergstiftelserna, hon är  
verkställande ledamot i Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond samt ordförande i Nobelstiftelsen. 

– Jag har varit här på Kunskapsnoden tidigare, i rollen som rektor för Stockholms universitet, så jag vet att det brukar vara spännande och tankeväckande presentationer. Också roligt att träffa andra kollegor än man alltid träffar. Och det är ju dessutom en oslagbar Västerbottensbuffé, säger hon. 

Astrid Söderbergh Widding representerade Wallenbergsstiftelserna under Kunskapsnoden 2026.

BildJohanna Fredriksson

Vad tar du med dig?

– Det var ett jättebra panelsamtal som från olika håll belyste lärosätenas roll i samtiden, det var 'food for thoughts' som jag tar med mig.

Vad tänker du om vetenskapens roll i byggandet av beredskap, motståndskraft och resiliens? 

– Det är självklart – forskning och vetenskap har ju en betydelse för hela samhället och därmed för allt vad samhället genomgår. Just nu är det ju oroliga tider och då har forskningen sitt att bidra med där.  

Nära samarbete ger bra resultat

Ingemar Sjöberg är ordförande i Sjöbergsstiftelsen, som är en stor finansiär inom cancerforskning vid Umeå universitet. Han anser att samverkan mellan akademin och sjukvården har stora vinster.  

Ingemar Sjöberg, ordförande i Sjöbergsstiftelsen.

BildJohanna Fredriksson

– Mitt intryck av Umeå universitet är att väldigt positivt, speciellt samarbetet mellan forskningen och universitetssjukhuset, att det finns ett så nära och tätt samarbete, vilket innebär att det blir bra forskning. Därför har Umeå universitet fått många projekt finansierade av oss, säger han.

Han tyckte att Anna Överby Wernstedts föredrag om virusspridning var särskilt intressant. Men även annan typ av beredskap.  

– Det finns många hot i dag, främst kring det man läser om kriget i Ukraina men också det som sker i Gaza. Vi måste ha ett forskningsunderlag och bereda oss på alla de här nya hoten och konsekvenserna som kan uppstå. Det som händer nu är ju helt annat än under exempelvis Andra världskriget.

Jag har arbetat både utomlands och som chef i Stockholm men det är annorlunda i Umeå, det är en helt annan atmosfär, det är fascinerande

Även Roger Henriksson representerar en stor finansiär inom cancerforskning – Cancerforskninsgfonden i Norrland.  

– Föreläsningarna var underbara att lyssna på. Jag uppskattade bredden och den integrerade kunskapen. Det var bra bidrag allihopa, men jag tyckte särskilt om Veronica Strandh, som jag varit forskningsmässigt längst ifrån, som belyste individens betydelse i olika sammanhang.

Roger Henriksson är också överläkare och senior professor och har arbetat vid Umeå universitet, men även på flera andra platser.  

– Fördelarna som togs upp om Umeå håller jag helt med om. Jag har arbetat både utomlands och som chef i Stockholm men det är annorlunda i Umeå, det är en helt annan atmosfär, det är fascinerande, människor är snällare med varandra, det blir bättre samarbeten.

Dag Rune Olsen rektor vid Norges arktiske universitet, UiT i samtal med Roger Henriksson, Cancerforskningsfonden.

BildJohanna Fredriksson

Han samtalade bland annat med Dag Rune Olsen, som är rektor vid Norges arktiske universitet, UiT. Han närvarade bland annat för att UiT tycker att Kunskapsnoden verkar vara ett lyckat koncept och planerar att kopiera det i Norge, att ta universitetet i Tromsö till Oslo.  

– Så jag är här för att lära mig om formatet, hur man ska göra. Jag har fått många goda idéer. Sen var temat i dag väldigt tajmat, säger han.   

Är det något som behövs i dessa oförutsägbara tider så är det kunskapsbaserad politisk utveckling och det kan vi bidra till. 

Vad tar du med dig? 

– Jag registrerar att Umeå som ett universitet i norra Norden, som också UiT är, så har vi fokus på samma typ av debatt, om hur vi som universitet ska bidra till motståndskraft, resiliens, beredskap och säkerhet, och diskussioner kring det i en geopolitisk spänd tid.  

Vad tänker du om vetenskapens roll i byggandet av beredskap, motståndskraft och resiliens? 

– Forskningen har som uppdrag att söka och förstå, och med det kan vi också ge råd. Är det något som behövs i dessa oförutsägbara tider så är det kunskapsbaserad politisk utveckling, och det kan vi bidra till.  

Olika funktioner behöver nå varandra

Jenny Berglund, verksamhetsutvecklare vid Polismyndigheten.

BildJohanna Fredriksson

Jenny Berglund representerar Polismyndigheten, där hon arbetar som verksamhetsutvecklare. Hon tror på samverkan för ett fungerande samhälle. 

– Till vardags tror vi att vi står långt ifrån varandra – blåljusmyndigheterna, den akademiska världen, civilsamhället – men det gör vi inte, utan vi har väldigt många nära beröringspunkter. Vi måste bara hitta sätt att nå varandra, säger hon. 

Vad tänker du om vetenskapens roll i byggandet av beredskap, motståndskraft och resiliens? 

– Rädsla är det värsta som finns, rädsla ska vi akta oss för, och där tror jag att vetenskapen och forskningen har en jätteviktig del i vårt samhälle. Kan vi göra människor trygga genom kunskap har vi vunnit halva striden.

Hon samtalade bland annat med Region Västerbottens nya Hälso- och sjukvårdsdirektör, Pia Näsvall.  

– Jag tycker att det kändes viktigt att vara här. Vi som region och universitet behöver jobba nära varandra. 

Pia Näsvall, Region Västerbottens Hälso- och sjukvårdsdirektör i samtal med Jenny Berglund från Polismyndigheten.

BildJohanna Fredriksson

Hon uppskattade panelsamtalet om att nå ut med forskningen i samhället.  

– Det tycker jag är jätteviktigt. I dag finns det en faktaresistens som vi behöver möta och bejaka. Man kanske måste våga dra saker populärvetenskapligt, våga prata i lite andra termer – för vi behöver verkligen nå ut med fakta och kunskap. 

Viktigt nå fram till politiker

Gudrun Nordborg är riksdagsledamot för Vänsterpartiet och har tidigare arbetat vid Juridiska institutionen på Umeå universitet. 

– Jag är väldigt nöjd med programmet i kväll, det var jätteintressant och spännande med olika perspektiv som gav mycket tankar. Jag tycker att Niklas Eklund, och även Martin Hårdstedt, hade jätteintressanta tankar om utveckling inom de nordiska länderna, att vi skulle kunna ha en väldig styrka tillsammans, jämfört med att vara en och en. 

Gudrun Nordborg, riksdagsledamot för Vänsterpartiet deltog under Kunskapsnoden.

BildJohanna Fredriksson

På tal om att nå ut tyckte hon att formatet på föredragen gjorde det lätt att ta till sig.

– Man förstår ju att det finns många teoretiska tankar bakom det Niklas Eklund sa, men han beskrev det på ett sätt som blev nära och begripligt för var och en.

Hon tror också på att lyfta och synliggöra goda exempel från landsbygden. 

– Jag uppfattar att det är många som tycker att det är trivialt, det som sker på landsbygden. Men jag tror att det är väldigt mycket där, med grannsamverkan och hur man stöttar varandra, som är väldigt värdefullt och som vi behöver överallt. 

Jag vägrar blunda för att kunskap finns, och jag vill hävda den och gör så gott jag kan för att göra det.

Hon efterfrågar också att vetenskap och forskning ska nå ut mer i samhället, inte minst fram till politiker. 

– I dagens politik finns en faktaresistens. Vi har jätteproblem som politiker att nå fram med fakta till dem som har regeringsmakten i dag.

Vad kan du som riksdagsledamot göra åt det?

– Det är bara att vara envis. Jag vägrar blunda för att kunskap finns, och jag vill hävda den och gör så gott jag kan för att göra det.

Ett uppskattat format

Katarina Gårdfeldt är direktör för Polarforskningssekretariatet Luleå, en statlig myndighet som främjar och samordnar svensk polarforskning.   

Katarina Gårdfeldt, direktör för Polarforskningssekretariatet Luleå.

BildJohanna Fredriksson

– Jag har varit på Kunskapsnoden tidigare och vet att det brukar vara jätteintressanta föredrag. Umeå universitet är ju framstående inom sina discipliner så det är ju alltid top notch-forskning. Annakarin Nyberg som är moderator gör det på ett jättebra sätt, så att det blir kondenserad, superbra presentation av forskningsspetsen vid Umeå universitet. Sen är det är ett jättebra ställe att träffa kollegor inom forsknings- och utvecklingsbranschen. 

Vad tar du med från föredragen? 

– Niklas Eklunds poäng, att vi kanske ska tänka lite mer närområde och nordiskt samarbete, vilket jag har arbetat med tidigare inom en kunskapsnod för hållbar utveckling. Jag tycker att det var intressant att han har liknande idéer inom detta. 

– Sen det som virusforskaren framförde, att det gäller att satsa på grundvetenskap. Har man bra bas i sin disciplin så kan man väldigt lätt och snabbt gå upp i applicerad forskning när det krävs. En bra poäng.

Vad tänker du om vetenskapens roll i byggandet av beredskap, motståndskraft och resiliens? 

– Det är ju grunden i hela vårt resilienssamhälle, att vi har kunskap och ett otroligt nätverk inom våra universitetet. Från norr till söder har vi en allians mellan universiteten. Om man tänker på allt från universitetsledning till studenterna i hela Sverige så är det ju ett otroligt nätverk, som dessutom är kunskapsbaserat. 

Lyckosamma möten

Som nämnt är ett av huvudsyftena med Kunskapsnoden att skapa en mötesplats för universitetets forskare och det omgivande samhället. Veronica Strandh gick hem från arrangemanget med flera viktiga möten.  

– Exempelvis fick jag möjlighet att etablera en ny kontakt med representanter från Familjen Kamprads Stiftelse som bland annat stödjer forskning som gynnar landsbygden, vilket ligger helt i linje med den forskning jag bedriver om landsbygdens förutsättningar att skapa robusta samhällen inför kriser. Andra nya kontakter kunde också etableras, med exempelvis Vetenskap och Allmänhet, där jag nu också kommer delta på en konferens senare i vår på temat motståndskraft. Även politiken fanns representerad och jag ser framemot en vidare dialog med en riksdagsledamot från försvarsutskottet, säger hon.  

Kontakta forskarna

Anna Överby Wernstedt Professor, forskare

E-post

090-785 09 22

Martin Hårdstedt Professor

E-post

090-786 71 49

Veronica Strandh Universitetslektor

E-post

090-786 50 72

Niklas Eklund Professor

E-post

090-786 61 72