Promoveras till doktorer – 20 år efter disputationen

Ulrika Nordström, uppvuxen i Boden, blev intresserad av forskning när hon såg dokumentären ”Livets mirakel” av fotografen Lennart Nilsson. Hon pluggade molekylärbiologi på Umeå universitet och fick sommarjobb i ett labb.

Matthew Marklund gjorde sina grundskoleår i Umeå efter ett kringresande liv med en pappa som arbetade för Sida, började utbilda sig till teknisk kemist men läste även kurser i biologi. Även han sökte sommarjobb efter sina biologistudier på universitetet – och hamnade i samma labb som Ulrika.

Vi funkar liksom bättre när vi jobbar ihop.

Det var där, sida vid sida, kläckandes kycklingägg som Matthew Marklund och Ulrika Nordströms gemensamma livsresa började. I dag, över 25 år senare, arbetar de fortfarande tillsammans vid Umeå universitet och har precis skickat in en forskningsartikel om hur ihopklumpade proteiner som kan orsaka ALS sprider sig i nervsystemet.

– Vi funkar liksom bättre när vi jobbar ihop känns det som, säger Ulrika Nordström.

ALS forskare Ulrika Nordström och Matthew Marklund

Ulrika Nordström och Matthew Marklund blev ett par i ett labb på Umeå universitet för över 25 år sedan. Än i dag går de över campus hand i hand. – Campus är som vårt andra hem, säger Matthew Marklund.

BildMattias Pettersson

Sommarjobbet i labbet, där de studerade hjärnans utveckling, ledde till doktorandstudier, de blev gravida och de disputerade.

Det är då de flesta nya doktorerna väljer att promoveras under den akademiska högtiden Vårpromotionen. Men Matthew och Ulrika begav sig till Italien i stället. Matthew hade fått tjänst som postdok i ett EMBL-labb (EMBL står för Europeiskt molekylärbiologiskt laboratorium). Ulrika, som just fött parets andra barn, följde med. Efter en tids föräldraledighet påbörjade även hon sin postdok – i samma labb.

Längtade hem till Sverige

Efter tre år i Italien längtade de hem till Sverige igen.

– Det var fantastiskt att få vara i Italien, men det var mycket som var krångligt i vardagen, säger Ulrika Nordström.

Flyttlasset gick till Lund, då Ulrika fick tjänst inom parkinsonforskning på Lunds universitet och Matthew kunde fortsätta sina postdok-studier om mRNA-bindande proteiner på Rigshospitalet i Köpenhamn.

Men paret längtade ännu mer norrut, närmare familj och vänner. Efter fem år i södra Sverige kom det ut en ledig tjänst i Peter Andersens labb på Umeå universitet, och den blev Ulrikas. Nu var det Matthews tur att följa med. Men det dröjde inte länge förrän även han fick en tjänst, i Thomas Brännströms labb.

Så kom de tillbaka till samma byggnad där de en gång möttes för första gången. Nu i olika labb, men i tätt samarbete då de hör till samma ALS-team, där de båda har titeln staff scientists och är deras chefers högra händer på forskningslabbet med en rad olika arbetsuppgifter.

Läs mer om ALS och ALS-forskningen på Umeå universitet

Hayoung Lee placerar en cellodlingsflaska under ett digitalt ljusmikroskop. Hon och Ulrika Nordström tittar uppmärksamt på cellerna som visas på mikroskopets skärm.

Ulrika Nordström och Hayoung Lee, forskningsingenjör, tittar på en cellkultur. Ulrika Nordström uppskattar verkligen att arbeta tillsammans med unga forskaren och studenter. Hon hjälper till att handleda många.

BildMattias Pettersson

Vad är det inom ALS-forskning som intresserar er?

– Det är en naturlig fortsättning på min forskarutbildning, säger Ulrika Nordström.

– Men sen är det också en sjukdom som fram tills nu, när det faktiskt finns ett läkemedel som funkar för många men som ännu inte är godkänt i Sverige, är ett utmanande fält, då ALS inte är en sjukdom utan många olika sjukdomar som går under samma samlingsnamn. Det finns mer än 50 gener associerade till ALS, som styr olika cellulära processer, säger hon.

Läs artikel om ett stort genombrott på umu.se.

Att jobba inom ett fält där man kan få se direkt nytta är en annan del.

– Framför allt att få hjälpa till med tillämpningen. Det är givande att få vara delaktig i forskning som kan leda till behandlingar och faktiskt hjälpa en människa här och nu, säger Matthew Marklund.

Matthew Marklund står vid en mikrotom och snittar paraffininbäddad vävnad.

Matthew Marklund snittar paraffininbäddad vävnad för histopatologisk analys i labbet där han jobbar.

BildMattias Pettersson

Detta är ALS

ALS är en dödlig sjukdom där motoriska nervceller i hjärnan och ryggmärgen bryts ned, vilket leder till fortskridande muskelsvaghet, muskelförtvining och förlamning.

Runt 400 svenskar drabbas av ALS varje år.

De flesta som insjuknar i ALS är i 60‑årsåldern och sjukdomen är något vanligare hos män, men den kan förekomma i alla åldrar.

Cirka 10–15 procent av ALS‑patienterna har en ärftlig form av sjukdomen medan 85–90 procent har sporadisk, icke‑ärftlig ALS.

I dag finns inget botemedel mot ALS. Men det finns en behandling som verkar kunna stoppa sjukdomen hos vissa patienter med den typ av ALS som orsakats av mutation i SOD1-genen. Men behandlingen har inte godkänts i Sverige på grund av det höga kostnadsläget.

I grundforskningen finns lösningarna

Samtidigt som det så klart är tillfredsställande att få se direkt tillämpning av forskning så krävs det grundforskning för att ta reda på själva kärnan i varför människor överhuvudtaget drabbas av ALS. Dessvärre är det oerhört kostsamt att studera sjukdomen, så mycket av forskningsfinansieringen går till att ta fram behandlingar och läkemedel, och mer sällan till grundforskning.

– Man måste lägga ut astronomiska belopp för en klinisk prövning inom ALS, 100-tals miljoner. Finansiärerna vill därför kunna dra en säker slutsats av studien, säger Matthew Marklund.

Med tanke på att ALS är ett spektrum av flera olika sjukdomar med olika symptombilder är det väldigt svårt att hitta en homogen grupp att testa för att kunna dra en säker slutsats. Det innebär att de kliniska testerna bara kan göras på en liten grupp patienter, och därmed är det bara en mindre grupp patienter som kan få del av prövningen.

– Skulle flera olika patienter inkluderas riskerar de att inte kunna dra några slutsatser. Då är det många miljoner i sjön, säger Matthew Marklund.

Så länge vi inte förstår grunden till varför människor utvecklar ALS kommer vi inte kunna ta fram något mer omfattande läkemedel som kan hjälpa fler patienter.

Men faktum kvarstår att utan grundforskning kommer man inte åt själva grundproblemet.

– I mångt och mycket håller vi fortfarande på att förstå varför människor får ALS, om man inte har de ärftliga varianterna. Så länge vi inte förstår grunden till varför människor utvecklar ALS kommer vi inte kunna ta fram något mer omfattande läkemedel som kan hjälpa fler patienter. Man måste premiera grundforskning i stället för bara lösningar på sådant vi redan vet. Och grundforskning tar tid, säger Ulrika Nordström.

I den forskningsstudie som de nyligen skickat in till tidskriften Acta Neuropathologica Communications tror de sig funnit en pusselbit till vad som avgör om det går snabbt eller långsamt för sjukdomen att sprida sig i nervsystemet.

– Om man kan förhindra den processen så kan man bromsa sjukdomsförloppet, säger Matthew Marklund.

Matthew Marklund och Ulrika Nordström ser fram emot att få fira sina doktorsexamen, trots att det är 20 år sedan de tog den. Barnen som var väldigt små när de disputerade är nu vuxna och kan vara med på festligheterna.

BildMattias Pettersson

Tar tillfälle att fira

Forskningen för att lösa de många frågorna som rör ALS fortsätter för paret Matthew Marklund och Ulrika Nordström. Men först ska de fira lite. I år är det 20 år sedan de valde postdoks i Italien i stället för promovering till doktorer. Men tanken på att en gång göra det har aldrig riktigt släppt dem, och vilket tillfälle är bättre än ett jubileum? Under Vårpromotionen den 23 maj är det dags.

– Jag har tänkt flera gånger att det vore roligt. Nu var det 20 år sedan som vi skulle ha gått och promoverat oss, så då sa jag till Matthew, nu gör vi det här. Det är ju inte ofta man får gå på fest och dansa till storband. Vi skapar minnen för livet, säger Ulrika Nordström.

Ulrika Nordström Staff scientist

E-post

090-786 51 57

Matthew Marklund Staff scientist

E-post

090-786 92 28