Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Symposium om Covid-19 visade på komplexiteten av pandemin och hur viktigt samarbete är

Publicerad: 12 maj, 2021

REPORTAGE Det var bäddat för en intressant förmiddag med bredd när anmälda deltagare loggade in för ett online-symposium i början på maj. Experter inom flera olika områden, allt från samhällsvetenskap, ekonomi, statistik till klimat, mikrobiologi, virologi och epidemiologi möttes för en diskussion kring pandemins utmaningar och hur vi går vidare. Vi frågar Joacim Rocklöv och Henrik Sjödin, som var moderatorer, hur det gick.

Text: Kristina Lindblom

– Det blev ett mycket lyckat och trevligt event tack vare intressanta presentationer och inspirerande diskussioner mellan föreläsarna och åhörare – samt en väl fungerande teknisk plattform med bra support, säger Henrik.

– Vid eventet presenterades ny forskning om pandemin och sen diskuterades hur framtida kriser bör hanteras och vad vi har lärt oss av denna, berättar Joacim.

Joacim, du kan väl berätta mer om symposiets innehåll

– Det var fem spännande föreläsningar om forskningsläget. Rachel Lowe från London School of Hygene & Tropical Medicine talade om spridningsmönster och relationen till väder. Hon beskrev kunskapsläget och hur smittspridning av respiratoriska sjukdomar ofta påverkas av miljön.

Tom Britton från Stockholms universitet tog upp olika strategier för vaccinering och där framkom att man behöver ta olika beslut beroende på hur smittläget ser ut. Det viktigaste för ett land som Sverige, med hög smittspridning, är inte hur vaccineringarna distribueras – bortsett från att ge dom allra äldsta först. Det ger väldigt liten effekt om man jämför mot att hålla nere smittspridningen med andra åtgärder.

Man behöver ta olika beslut beroende på hur smittläget ser ut.

– Vidare pratade Shouro Dasgupta vid Fondazione CMCC och Elizabeth Robinson från University of Reading om hur pandemin påverkat livsmedelsförsörjningen. Det man ser är att olika länder klarat sig olika bra, dvs att effekterna av pandemin är väldigt olika – och att monetärt stöd verkar mer framgångsrikt än hjälp genom distribution av mat.

Hasitha Tissera vid Ministry of Health på Sri Lanka berättade om hur pandemin påverkat Sri Lanka och framförallt, hur man sett att spridningen av dengue minskat under denna period.
Smittspridningen av dengue uppskattas ha gått ner ungefär 90% pga av minskad rörlighet under pandemin. En så stor minskning hade få kunnat föreställa sig och det ökar förståelsen för hur viktig mobilitet är för smittspridning av även vektorburna sjukdomar.

– Sist ut var Torben KönighSMHI som berättade om hur vi ligger till gällande klimatmålen i Parisavtalet, hur pandemin påverkat utsläpp och hur vi ska lyckas nå de mål som finns för 2050. Torben beskrev en minskning av utsläpp av växthusgaser globalt sett under pandemin och att det fortfarande finns en chans att nå Parisavtalet.

Intressant paneldiskussion avslutade symposiet

Efter ovanstående dragningar diskuteras och jämfördes klimatkrisen med kriser som pandemin i en paneldiskussion. Panelen var ense om att man i båda situationer – båda kriserna – tjänar på att agera tidigt och att man då inte kommer ha ett komplett kunskapsunderlag.

En reflektion gällde också att klimatkrisen är en svårare utmaning då åtstramningar av åtgärder inte syns lika tydligt lokalt då växthusgasutsläpp är av global natur.

Henrik, du har en bakgrund inom det ekologiska och evolutionära området och forskar tvärvetenskapligt med analyser av folkhälsoproblem - utifrån din horisont, vad är det viktigaste du tar med dig från symposiet?

– Det finns ofta inga enkla och lågdimensionella svar på komplicerade frågor då det typiskt är många saker som samverkar. Därför är det också bra när flera inom olika kunskapsområden hjälps åt för att vi lättare ska kunna förstå hur vi kan närma oss lösningar på storskaliga problem.
Detta tycker jag framkom under symposiet. Att viljan finns och att pandemin också kanske har tränat oss alla lite i detta – samt att detta blir viktigt också i samband med andra kriser som till exempel klimatet eller likaså förlusten av biologisk mångfald.

Under diskussionen blev det tydligt att klimatkrisen och Coronakrisen delar gemensamma drag vad gäller sårbarhet och lösningar. Hur ser du på det Joacim?

– Det finns många saker vi lärt oss från pandemin som vi måste bära med oss. Till exempel hur viktigt det är att agera tidigt och svårigheten när klimatkrisen trots allt är global. Vi ser inte vår påverkan på klimatet lika tydligt lokalt och effekterna kommer med sån eftersläpning - vi vet inte säkert vad resultatet blir.

Vågar vi riskera att vänta?

– Nej, inte med den höga insatsen som står på spel, vår planet! Det är en insikt som jag tror många bör bära med sig, säger Joacim. 

Pandemin har även tvingat oss till nya sätt att mötas. Hur tycker ni det fungerade att hålla detta symposium online? 

– Det fungerade bra. Det är givetvis inte samma sak som att mötas på riktigt men samtidigt får vi möjlighet att nå en bredare publik genom att mötas i etern, berättar Joacim.

– Genom UTRI's försorg arrangerades detta med hjälp av en extern arrangör vilket spar enormt mycket tid och ger bra kvalitet. Man behöver endast arbeta med innehållet, upplägget och diskussionerna.  

– Vanligtvis är man som forskare lite rädd att ta på sig ett arrangemang som detta för att det tar ”för mycket av ens tid”. Men med en proffsig arrangör och en administratör går det lätt och friktionsfritt. Jag kan verkligen rekommendera Umeå's forskare att utnyttja den service som UTRI bidrar med för arrangemang. UTRI ordnar upphandlingen med en extern arrangör för eventet.

Du var med och startade UTRI Joacim. Vad är UTRI och vad är på gång framöver?

– UTRI, Umeå Transformation Research Inititative, är ett gräsrotsinitiativ som involverar ett stort antal lärare och forskare. Syftet med UTRI är att stödja tvärvetenskapligt forskningssamarbete i omvandlingen mot hållbar utveckling.

– Vi behöver diskutera och samarbeta mer över diciplingränserna för att hitta framgångsrik forskning. Pandemin har tydliggjort behovet av tvärvetenskap och UTRI vill främja dessa initiativ. 

UTRI är ett nätverk för alla vid Umeå universitet och blir vad vi gör det till

– UTRI ska vara ett smörjmedel för Umeå universitets forskare och är till för alla! Vem som helst vid Umeå universitet kan söka och få hjälp med att ordna event eller piloter mm. På vår hemsida läggs alla event upp i vårt kalendarium och du hittar information om hur man söker medel via UTRI.

Läs mer om detta här.

Om man vill engagera sig i UTRI. Hur gör man då?

– UTRI skickar ut ett nyhetsbrev varannan vecka med evenemangstips, tips på utlysningar och annat som är av intresse för nätverket. Du kan prenumerera på dessa utskick genom att skicka ett mejl till utri@umu.se
Då får du reda på allt som arrangeras av UTRI men även andra event.
Du kan även tipsa UTRI om evenemang som du vill ska spridas i nätverket och på hemsidan. 

Kontaktinformation

Henrik Sjödin
Första forskningsingenjör
E-post
E-post
Telefon
090-785 30 79