Publicerad: 2019-02-08

Tror på ändrad GMO-lag

REPORTAGE När EU-domstolen jämställde gen-editering med GMO blev det en chock för växtforskarna. De anser att deras arbete är viktigt för att vi ska kunna producera mat på ett hållbart sätt och Stefan Jansson, professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet, tror att lagen nog kommer att ändras.

EU-domstolen bedömer att gen-editering, när man använder sig av gensaxen, Crispr-Cas9, och ändrar eller tar bort gener i DNA, ska räknas som en GMO, genetiskt modifierad organism.

Hur kan man förbjuda något som inte går att definera, eller ha tillsyn när ingen kan skilja på vad som är GMO och vad som inte är det. Lagen måste ändras.

Han konstaterar att en stor del av djurfodret i världen sedan länge är GMO. EU har dock stränga regler för GMO.

— Européerna litar inte på EU. Myndigheterna kommer fram till att det inte finns någon risk — men länderna sätter stopp. I andra frågor följer länderna expertutlåtandena, men GMO är för infekterat. EU-kommissionen kan överpröva, men gör inte det på grund av motstånd i EU-parlamentet.

Stefan Jansson bland kålplantorna i växthuset.

Stefan Jansson, professor och prefekt vid Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

FotoJohan Gunséus

Stefan Jansson ser konsekvenser för framtiden.

— Vi måste lösa problemet med att ge fattiga människor mat på ett hållbart sätt.
USA och Sydamerika, till exempel, har en annan inställning och odlar GMO-grödor, som kan göras rationellare.

— När EU gör en satsning på ökad matproduktion i Europa nämns inte växtförädling. Många tänker att "då blir det GMO och det vill vi inte ha". Ekvationen går inte ihop. Bromsar gör bland annat miljörörelsen och de ekologiska odlarna.

För Stefan Janssons egen forskning innebär nuvarande lagstiftning inte så mycket.

— Vi kan använda GMO i forskningen i laboratoriet, men utanför är det stopp. De som drabbas är de som ska använda resultaten i praktiken. Finansiärer i EU vill inte betala för sådant som inte får odlas här. Då skulle vi gynna de amerikanska bönderna — och för att skydda våra behövs handelshinder.

Stefan Jansson tror att beslutsfattare måste ta tag i detta.

— Även de verkar förstå att detta blivit tokigt, vi måste kunna föda mänskligheten utan att förstöra jorden. Jag tror att man ändrar sig när det gäller Crispr-Cas9, med lite tur redan om några år. Det har aldrig varit ett bättre läge än nu att ändra lagstiftningen.

GMO och gen-editering

Flyttas DNA från en organism till en annan betraktas det som en GMO, som ska riskbedömas. Bara det som är ofarligt ska tillåtas. I realiteten kan GMO dock inte bli tillåtet hur bra eller ofarligt det än bedöms, enligt Stefan Jansson. Sedan lagen kom 2001 har ingenting fått okej.

I juli 2018 gjorde EU-domstolen en tolkning av lagen: alla växter som gen-editerats med gen¬saxen Crispr-Cas9 faller under GMO-lagen. I USA görs motsatt bedömning. Kritiker till EU-domen hävdar att om inget DNA utifrån har tillförts gen-editerade växter ska de inte betraktas som GMO.

Text: Inger Nilsson
Foto: Johan Gunséus

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2019.