Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 08 feb, 2019

Medel för terror blir giftigare och enklare

REPORTAGE Samtidigt som det finns en hotbild om terrordåd i Europa, hör användning av biologiska, radiologiska eller nukleära stridsmedel till ovanligheterna. Trenden går snarare mot enklare metoder och ämnen, menar Per-Erik Johansson vid Umeå universitet.

Per-Erik Johansson är föreståndare för Europeiska CBRNE-centret i Umeå.

— Det är ett högt tonläge på internationell nivå och det finns en hotbild från olika organisationer och enstaka individer. Men frågan är hur rädda vi ska vara. Ur ett samhällsperspektiv tror jag framför allt att det behövs en medvetenhet om att något kan hända. Förutom ökad medvetenhet behövs det utbildning, strategier och rätt utrustning för att vi ska klara av att hantera ett eventuellt attentat, säger han.

Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet utbildar bland annat vapeninspektörer inom kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva medel för uppdrag i krigszoner. Man utvecklar även utbildningar och kurser på uppdrag av EU och svenska myndigheter för civilsamhället som sjukvård, polis och räddningstjänst, som löper störst risk att möta den här typen av ämnen.

Per-Erik Johansson berättar att det precis som i alla andra branscher även finns trender på CBRNE-området. Nervgiftet Novitjok är ett av de senaste i raden av ämnen, som framför allt har använts vid terrordåd och mord, senast på en tidigare spion i Salisbury, Storbritan¬nien. VX och Sarin är andra exempel som har använts både i krig, vid terrordåd och vid enstaka mord.

En hel del farliga ämnen hanteras i civilsamhället och även om en del finns i orätta händer konstaterar Per-Erik Johansson att det är extremt sällan något inträffar. Det beror sannolikt på att biologiska och radioaktiva ämnen är för krångliga för terrorister att hantera. Det krävs ofta en stat eller i alla fall väldigt stora resurser för att göra attentat med den typen av ämnen. Istället används exempelvis explosiva ämnen, eller skjutvapen.

Ett växande problem i Europa är att enskilda individer hanterar farliga ämnen. Det finns exempel där man blandar gifter vid diskbänken och tar fram kemiska substanser för självmord, vilket även medför risker för räddningspersonal.

Per-Erik Johansson anser att det i dag finns en medvetenhet om vikten av att arbeta med dessa frågor, både nationellt och internationellt. Umeå universitet spelar dessutom en viktig roll i detta arbete.

— Umeå är verkligen Sveriges huvudstad när det gäller kunskaper om CBRNE. Universitetet har både laboratorier och specialistkompetens. Även Försvarsmakten och Polisen har sina nationella utbildnings- och utvecklingsverksamheter inom området här. Tillsammans är vi dessutom väletablerade när det gäller att driva dessa frågor på EU-nivå, säger Per-Erik Johansson.

Europeiska CBRNE-centret

Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet koordinerar EU-finansierad forskning och utbildning om kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.

Verksamheten drivs i ett partnerskap mellan:
Umeå universitet, FOI, Region Västerbotten, Umeå kommun, Totalförsvarets skyddscentrum och Fortifikationsverket.

Text: Mattias Mitz
Toppbild: Mostphotos

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2019.