Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 08 feb, 2019

Terrorism i ny skepnad

REPORTAGE Flera former av terrorism har hittills sköljt över västvärlden. Nu finns tecken på att den senaste, så kallade religiösa vågen, håller på att förändras. — Vi ser allt blodigare terroristattacker mot mjuka mål, många utförda på hemmaplan av ensamma, löst organiserade individer, säger Veronica Strandh, forskare inom våldsbejakande extremism vid Umeå universitet.

Terrorism är inte statiskt, utan dominerande ideologier, måltavlor och metoder har växlat genom historien. Sedan drygt trettio år är vi mitt uppe i en religiös våg, som i början av 2000-talet resulterade i flera masskadehändelser, bland annat attentaten i Madrid 2004 och London 2005.

— Det var kulmen i en serie välplanerade attacker av organiserade terroristgrupper, som behärskar sofistikerade medel och kan koordinera sina attentat. Flera omfattande attacker riktades då också mot sårbar infrastruktur, som tåg, bussar och tunnelbanor, säger Veronica Strandh.

Hon berättar att omkring 2015 så händer något — attentaten skiftar form. Dåden i Stockholm, Nice, Manchester, Berlin och Paris är alla exempel på så kallad "homegrown terrorism".

— Det är personer som radikaliserats på hemmaplan, och som tar till enklare medel — som lastbilar, skjutvapen och hemmagjorda bomber — för att utföra attacker mot mjuka mål.

Fördelarna är flera. Att hitta dessa individer är en mycket stor utmaning för säkerhetstjänsten. Terrorister eftersträvar även stor massmedial uppmärksamhet, och få saker är så dramatiska som bilderna efter en skjutattack eller en explosion.

— Känslan som sprids med dessa metoder är också att alla är måltavlor, en attack kan drabba alla överallt. Det skapar en stor osäkerhet i samhället.

Bakom de flesta av dagens masskadeattentat i Europa ligger jihadistgrupper, med inspiration och olika grad av kopplingar till exempelvis Islamiska Staten och al-Qaida.

— Jag tror att mindre och fragmenterade attentat kommer att fortsätta vara vanliga framöver. Ett skrämmande scenario som diskuteras är att terrorister börjar använda drönare försedda med stridsmedel eller bomber. En annan rädsla är mer avancerade cyberattacker mot exempelvis sjukhus.

Hur kan våldsbejakande extremism förebyggas?
— Det absolut viktigaste är att ta bort grogrunden för extremism, speciellt på lokal nivå. Ett bra liv skyddar mot de flesta former av radikalisering. Här har kommunerna ett viktigt arbete, säger Veronica Strandh.

Text: Camilla Bergvall
Toppfoto: Mostphotos

Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2019.