Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-10-27 Uppdaterad: 2022-10-28, 12:33

Umeåforskare om protesterna i Iran – hopp och sorg i kampen för frihet

REPORTAGE I mitten av september greps den 22-åriga Mahsa Jina Amini av moralpolisen när hon var på besök för att träffa släkt i Teheran. Hennes påstådda brott var att hon inte bar sin huvudsjal, hijab, på rätt sätt. Några dagar efter gripandet avled hon under oklara omständigheter och hennes död har utlöst en våg av protester. – Förändringar som gäller kvinnors villkor och rättigheter har historiskt sällan kommit till utan kamp, säger Elisabeth Olivius, docent i statsvetenskap.

Text: Josefin Laestadius

Kvinna, liv, frihet! Orden har skanderats flitigt vid de senaste veckornas protester i Iran. I media har vi kunnat se videor från demonstrationer där kvinnor bränner huvudbonader och klipper av sitt hår i protest och förtvivlan.

– Kvinnor har protesterat förr i Iran, de gör det igen och kräver rättigheter. De är rasande över en auktoritär regim med en politik som kontrollerar kvinnors kroppar, och än mer över ett styre som vägrar lyssna på folks krav om ökad demokrati. Jag hoppas innerligt att deras protester och omvärldens sanktioner ger goda resultat och att medborgare i landet kan få ett styre de önskar, säger Linda Berg, etnolog och docent verksam vid Umeå centrum för genusstudier.

Krav på ökad demokrati

Hundratals dödsfall har rapporterats i samband med protesterna. Men trots det har flera grupper i det iranska samhället deltagit i demonstrationerna, däribland universitetsstudenter, skolelever och oljearbetare. Kändisar från olika delar av världen har engagerat sig i protesterna, inte minst i sociala medier. Nyligen har EU infört sanktioner som riktar sig mot bland annat moralpolisen.

Vad är dina reflektioner från de senaste veckornas protester?

– Jag har tänkt på det hoppingivande med modiga människor som kämpar för mänskliga fri- och rättigheter. Men känner sorg och frustration över att så många skadas och mördas i kamp för frihet och demokrati i Iran och på många andra håll i världen, säger Linda Berg.

– Kritik mot regimen är nödvändig, kritik mot begränsande tolkningar av religion likaså, men det finns även en riskabel religionskritik bortom strävan efter ökad demokrati. Rasism och hat mot muslimer är ett faktum runtom i Europa och på andra håll i världen, säger Linda Berg.

Hon anser att det är bra att situationen i Iran uppmärksammas, men bekymras av det faktum att många svenskar blir mer informerade om det brittiska kungahuset än om människor som skadas och dör i länder som vi inte identifierar oss med. Också i länder som Nicaragua har kvinnor och studenter utsatts för våld, fängslats och tvingats fly landet på grund av att de kritiserat regimen.

Kvinnors protester kan ha stor effekt

Elisabeth Olivius är docent i statsvetenskap och forskar om makt och kön i relation till fred och fredsbyggande.

Ur ditt perspektiv, när och på vilket sätt har kvinnors politiska aktivism bidragit till samhällsförändring i länder med auktoritärt styre? Har du några exempel från andra länder?

– Myanmar är en stat som just nu och under långa perioder i landets moderna historia styrts av auktoritära militärregimer. Här har historiskt kvinnors aktivism och skickliga arbete med att använda sig av internationella normer kring mänskliga rättigheter haft en viktig roll i att rikta internationell uppmärksamhet mot situationen i landet. Kvinnor har också haft en central roll i kamp för demokrati och i det senaste årtiondets demokratiseringsprocess, säger Elisabeth Olivius.

–  Även om denna situation på många sätt skiljer sig från det som händer i Iran just nu, finns en gemensam nämnare i hur föreställningar och regler kring kvinnors kroppar och kläder politiseras som viktiga symboler för den auktoritära regimens förtryck och som motståndet mot auktoritärt styre mobiliseras kring, säger hon.

Finns det exempel där den tändande gnistan som lett till samhällsförändring har kommit från kvinnors engagemang i en specifik fråga?

– Absolut. Förändringar som gäller kvinnors villkor och rättigheter har historiskt sällan kommit till utan kamp. Kvinnors engagemang och kollektiva mobilisering i kvinnoorganisationer och proteströrelser har varit centralt för att uppnå rättigheter som kvinnlig rösträtt och förändringar till exempel gällande både lagstiftning och attityder kring våld mot kvinnor och kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Men kvinnor har också varit drivande i historiska förändringar av andra typer, till exempel avskaffandet av slaveriet under tidigt 1900-tal, säger Elisabeth Olivius.

Förändringar som gäller kvinnors villkor och rättigheter har historiskt sällan kommit till utan kamp.

I media har vi även kunnat se män som deltar i demonstrationer på Irans gator. Vilken betydelse har det att de stödjer kvinnornas protest?

– Mäns deltagande är ett uttryck för att protesterna inte bara gäller regler kring kvinnors kläder. Även om repression gentemot kvinnor och reglering av kvinnors klädsel och rörelsefrihet i det offentliga blev den tändande gnistan för protesterna, och självklart i sig är en viktig fråga, så handlar det folkliga missnöjet som uttrycks om auktoritärt styre och inskränkningar i medborgerliga rättigheter mer generellt, säger Elisabeth Olivius.

Slöjan - ett plagg med politisk betydelse

Linda Berg har i ett av sina forskningsprojekt bland annat fokuserat på slöjan som kulturell och politisk symbol.

Vad betyder det att kvinnor bränner slöjor offentligt i Iran?

– Det är viktigt att inte sätta likhetstecken mellan att bränna slöjor och säga att det inte ska finnas slöjor och att ingen ska bära dem. Att bränna slöjor offentligt är uttryck av kvinnor som tycker om sitt hemland men vill att det ska vara mer demokratiskt och tillåtande där de själva får välja om de vill bära slöjor eller inte. Specifika betydelser varierar såklart, och kan vara svåra att förstå för många i Sverige. Här har staten länge stått nära evangelisk-lutherska kyrkan följt av en sekulär politik, som snarare skett på bekostnad av viss religionsfrihet, säger Linda Berg.

– Protesterna får inte reduceras till en fråga om plaggens vara eller inte vara, men brännande av dem blir politiska handlingar just nu, säger hon.

Hur ska man se på det faktum att kvinnor både kämpar för rätten att inte bära slöja, som i Iran, och rätten att få bära slöja på exempelvis offentliga platser i länder som Frankrike?

– Det mest självklara är att kvinnor kämpar för frihet och demokrati, för mångfald inom stater. Det som sker i Iran har en lång historia där staten reglerat kvinnors beklädnad. Regimer tidigare i historien införde regler mot användning av slöja, som del i en västorienterad sekulariseringspolitik. Kvinnor har då även burit slöjor i protest. Sedan revolutionen 1979 har kvinnor tvingats att bära slöja och plagget har gjorts till symbol för nationell kultur, moral och kritik mot väst, säger Linda Berg.

Det som sker i Iran har en lång historia där staten reglerat kvinnors beklädnad.

Det går heller inte likställa protester mot slöjor i Iran och Frankrike menar hon.

– I Frankrike, men även i Sverige, dominerar sekulära ideal och uppfattas som en neutral position från vilken religiösa uttryck antas kunna bedömas och kritiseras. De sekulära lagarna i Frankrike förbjuder exempelvis kvinnor att bära heltäckande slöjor på offentlig plats, och debatter om slöjor behöver här förstås i relation till fransk kolonialhistoria, säger Linda Berg.

– I en svensk respektive fransk kontext är det tydligt att det kristna prioriteras före det muslimska, där slöjor ofta reduceras till att symbolisera förtryck trots plaggens mångtydiga betydelser, säger hon.

Ingen vet i dag utgången av protesterna i Iran, men förhoppningarna bland de som protesterar är förstås politisk förändring, att de mänskliga fri- och rättigheterna ska respekteras och att kvinnor som Mahsa Jina Amini ska kunna gå fritt på Irans gator utan att riskera att gripas och dö.  

– Forskning om folkliga protester mot auktoritära regimer visar att brett folkligt deltagande är en av de huvudsakliga faktorer som avgör om protesterna lyckas uppnå politisk förändring eller inte. Det är alltså av största vikt att lyckas mobilisera människor av olika bakgrund, av olika kön och ålder och från olika samhällsklasser, säger Elisabeth Olivius.

Kontakt

Linda Berg
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 80
Elisabeth Olivius
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 51 64