Kommunikations- och medieanalys - strategisk, 30 hp

Innehåll

Kursen ger fördjupad förtrogenhet med teoretiska och metodologiska frågeställningar inom medie- och kommunikationsvetenskap. Specifikt fördjupas kunskaper, färdigheter, och analytiska förhållningssätt i förhållande till språkets roll för strategisk kommunikation. De tre första momenten läses tillsammans med Programmet för medier och kommunikation. I kursen ingår momenten nedan.

Moment 1. Teorier inom Medie- och kommunikationsvetenskap (6,0 hp)
Theories in Media and Communication Analysis
Momentet ger fördjupade kunskaper om olika teorier inom klassisk och samtida samhälls-, medie- och kommunikationsforskning med utgångspunkt från originaltexter och problematiseringar av dessa teorier utifrån den forskning de lett fram till.

Moment 2. Vetenskapliga metoder (6,0 hp)
Methods in Media and Communication Analysis
Momentet ger fördjupade kunskaper om olika vetenskapliga metoder inom klassisk och samtida samhälls-, medie- och kommunikationsforskning. Momentet fördjupar även färdigheterna i tillämpad kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetodik och förtrogenhet med relevant programvara för olika slags data- och informationsbearbetning.

Moment 3. Omvärldsbevakning II (3,0 hp)
Monitoring Media II
Under momentet ges studenten möjlighet att fördjupa förståelsen för omvärldsbevakning som förberedelse för, och verktyg i, arbetslivet.

Moment 4. Språk och kommunikation (7,5 hp)
Language and Communication
Momentets övergripande mål är att den studerande aktivt ska tillägna sig kunskap om språkets roll för strategisk kommunikation liksom språkets betydelse för arbetet som informatör och strategisk kommunikatör. I momentet övas muntlig och skriftlig kommunikation som sedan utvärderas i grupp. Under momentet förväntas studenten inrikta sina studier och övningar mot speciella områden som till exempel reklam, opinion, genus eller organisation.

Moment 5. Text och form II (7,5 hp)
Text and Form II
Kursmomentets övergripande mål är att studenten ska fördjupa och utveckla sina tekniska och praktiska färdigheter i datorbaserad text- och bildproduktion, grafisk formgivning, layout och trycksaksframställning. I kursmomentet ingår undervisning och övningar i typografi samt text- och trycksaksproduktion.

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska studenten

• uppvisa förtrogenhet med och kunna problematisera medie- och kommunikationsvetenskapliga frågeställningar i relation till olika medie- och kommunikationsvetenskapliga teoribildningar,
• visa förtrogenhet med och kunna problematisera ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för medie- och kommunikationsforskning, och
• olika infallsvinklar på språkets betydelse för arbetet som informatör/strategisk kommunikatör.
• uppvisa förmåga att utforma språkligt korrekta, intresseväckande och informativa texter, och
• uppvisa förmåga att kritiskt granska, reflektera över och diskutera såväl sina egna som andras texter på ett konstruktivt sätt.

Efter avslutat moment 1 ska studenten kunna:

• redogöra för och analytiskt förhålla sig till medie- och kommunikationsvetenskaplig teoribildning och de forskningsresultat samt grundantaganden som dessa teorier har lett fram till.

Efter avslutat moment 2 ska studenten:

• visa förtrogenhet med ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för medie- och kommunikationsforskning
• självständigt kunna tillämpa kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, och
• kunna diskutera och analysera kvantitativa och kvalitativa metoders för- och nackdelar.

Efter avslutat moment 3 ska studenten:

• kunna tillämpa och diskutera verktyg för omvärldsbevakning
• kunna kartlägga och presentera hinder och möjligheter inom ett specifikt yrkesrelaterat område
• kunna anpassa redogörelser efter olika typer av beställare och intressenter

Efter avslutat moment 4 ska studenten kunna:

• producera muntliga presentationer och välformulerade texter för specifika ändamål och målgrupper,
• hålla en muntlig presentation i stora såväl som små grupper,
• ge konstruktiv feedback på egna, och andras, muntliga och skriftliga framföranden.

Efter avslutat moment 5 ska studenten:

• kunna omsätta principerna för typografi, formgivning och bildspråk utifrån syfte och målgrupp i en grafisk produkt,
• ha kännedom om tekniska terminologi för bild- och texthantering, och känna till den produktionstekniska arbetsgången för trycksaker,
• självständigt skriva och utforma en intresseväckande, korrekt och informativ text i kommunikationssammanhang,
• välja typ av formgivning och bildspråk utifrån vilket budskap som ska förmedlas och till vilken tänkt målgrupp,
• välja och använda program lämpliga för formgivning av framställning av original, för såväl tryck som digital presentation,
• visa förmåga att förhålla sig reflexivt och analytiskt till såväl andras informations- och kommunikationsinsatser som till egna texter och formgivna produkter, och
• visa förmåga att samarbeta samt både ge och ta emot konstruktiv kritik med syfte att utveckla den egna och andras förmåga att använda språk, bild och grafik på ändamålsenliga sätt.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen skall den studerande ha avklarat termin 1-4 på Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation, eller motsvarande. Högst 7,5 hp får saknas från närmast tidigare nivå.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på samtliga moment består av varierande sammansättning av föreläsningar, praktiska tillämpningar, gruppövningar, seminarier och handledning. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. De två första momenten läses tillsammans med fristående kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap C samt termin 5 på Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap.

Examination

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa kan bestå av hem- och salskrivningar, seminarium, muntor eller redovisningar. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom tre månader, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

Rättande lärare kan, som alternativ till omprov, erbjuda en restuppgift. Restuppgiften ges i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se: http://www.student.umu.se/regelsamlingen/

På moment 1,2,4 och 5 ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
På moment 3 ges betygen Godkänd och Underkänd.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på moment på sammanlagt minst 21 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. Se:  http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.