Svenska för åk 4-6, kurs 1, 15 hp

Innehåll

Med fokus på år 4-6 behandlas språk-, skriv- och läsutveckling samt undervisningsstrategier relaterade till aktuell forskning, styrdokument och beprövad erfarenhet.

Modul 1: Barns språkutveckling (5hp)
Modulen behandlar frågor om identitet, interaktion, språklig variation och attityder ur ett sociolingvistiskt- och literacyperspektiv. Språkutveckling studeras utifrån grammatiska och betydelsemässiga aspekter. Vidare behandlas interaktionens betydelse och språkmiljöns inverkan på lärande. Betydelsen av barns språkliga medvetenhet diskuteras, liksom interaktionens betydelse och språkmiljöns inverkan på barns språkutveckling och lärande. Planering av goda lärandemiljöer för alla barns språkutveckling behandlas, och didaktiska förhållningssätt diskuteras. Språk- och litteracitetsutveckling i det flerspråkiga och mångkulturella samhället behandlas. Retoriken som verktyg för tal och skrift presenteras och tillämpas. Ett processorienterat förhållningssätt och responsarbete introduceras.

Modul 2: Skönlitteraturens roll i läs- och skrivutvecklingen (5hp)
Läsförståelse behandlas ur ett didaktiskt och språkinriktat perspektiv, varvid innehåll och språk i olika texter granskas och bearbetas. Barnlitteraturens historia och genrer beskrivs. Skönlitteraturens betydelse för barns språkutveckling studeras och bearbetas ur ett litteraturvetenskapligt och didaktiskt perspektiv, varvid frågor som rör intersektionalitet, berättartekniska och multimodala perspektiv uppmärksammas. IKT och estetiska lärprocesser bearbetas både teoretiskt och praktiskt i samband med skriftspråkslärande. Studenten övar sig att skriva diskursiv text.

Modul 3: Läs- och skrivutveckling (5hp) 
Svenska språkets grammatik behandlas övergripande. Teorier om skrivinlärning och skrivutveckling samt läsmetodiska teorier och strategier, innefattande avkodning och läsförståelse behandlas översiktligt samt belyses utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Den fortsatta läs- och skrivutvecklingen betonas och läs- och skrivmetodiska strategier praktiseras. Modulen ger en översikt om texttyper och härvid behandlas även informationssökning och källkritik. Studenten övar sig att skriva diskursiv text.

Förväntade studieresultat

Modul 1
För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• redogöra övergripande för barns talspråkutveckling i relation till svenskans fonologi och fonetik;
• redogöra för barns tidiga skriftspråksutveckling;
• redogöra övergripande för språket som socialt och kulturellt fenomen;
• redogöra och diskutera olika språklärande miljöers påverkan på första- och andraspråkselevers språklärande.

Färdighet och förmåga

• planera och presentera språkutvecklande undervisningssituationer och motivera planeringen mot bakgrund av de teorier som kursen behandlar;
• utföra enklare analys av barns muntliga språk och tidiga skriftspråk;
• disponera och presentera ett innehåll med retoriska verktyg muntligt och skriftligt;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa självkännedom om sitt ledarskap i förhållande till sin retoriska förmåga och identifiera sitt eget behov av ytterligare utveckling.

Modul 2
För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• redogöra översiktligt för barn- och ungdomslitteraturens historia och utmärkande drag i olika genrer samt barnromanens olika berättarperspektiv;
• tolka och reflektera över innehåll i barn- och ungdomslitteratur.

Färdighet och förmåga

• analysera barnromanen utifrån litteraturvetenskapliga begrepp;
• föreslå och använda didaktiska metoder för bearbetning av litteratur;
• analysera och diskutera barn- och ungdomslitteraturens och mediers roll i barns språk-, läs- och skrivutveckling;
• tolka och diskutera språk och innehåll i barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv;
• diskutera hur olika läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen;
• använda skrivmetodiska strategier;
• använda IKT och estetiska verktyg i undervisningen;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över använda IKT och estetiska verktygs användning i språkundervisningen.

Modul 3
För godkänd kurs ska den studerande kunna
Kunskap och förståelse

• redogöra övergripande för svenska språkets grammatik;
• redogöra för teorier om barns skriv- och läsutveckling samt relatera dessa till grundskolans styrdokument;
• redogöra för och diskutera olika läs- och skrivstrategiers påverkan på barns lärande;
• beskriva utmärkande drag i olika texttyper;
• beskriva och jämföra olika språkutvecklande strategier med avseende på barns första- och andraspråksutveckling ur elev- och lärarperspektiv;
• redogöra för källkritiska kriterier.

Färdighet och förmåga

• genomföra enklare grammatisk analys för att tillämpa i undervisningen;
• kritiskt förhålla sig till och argumentera för olika modeller i elevers läs- och skrivutveckling;
• ge konstruktiv respons;
• uttrycka sig klart, funktionellt och normenligt i skrift.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elevers första- och andraspråk;
• visa självkännedom om sitt eget läsande och skrivande samt identifiera sitt eget behov av ytterligare läs- och skrivutveckling.

Behörighetskrav

Univ: Minst 15 hp från kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna inom Grundlärarprogrammet i vilka Grundlärare som profession (UK), 6 hp, ska ingå, eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, seminarier, redovisningar och gruppövningar. Seminarier redovisningar och gruppövningar är obligatoriska.

Examination

Modul 1: examineras genom skriftlig hemtentamen, redovisning och seminarier.

Modul 2: examineras genom skriftlig hemtentamen, redovisning och seminarier.

Modul 3: examineras genom skriftlig salstentamen, skriftlig hemtentamen och seminarier.

Vid examination används betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Skriftliga tentamina bedöms med något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Övrig examination bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. 

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. 

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. 

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. 

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Tentamensskrivningar i campuskurser görs vid Umeå universitet, Campus Umeå. Till alla salstentamina är anmälan via Studentwebben obligatorisk. 

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

En student som inte helt uppfyller målen för examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg på kursen. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna har meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination i stället för komplettering och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt. 

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till utbildningsledaren vid Humanistiska fakulteten.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 §§ samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/. Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.