Här får du information om den svenska upphovsrättslagen och råd om hur du får använda andras texter, bilder, kartor och tabeller. På sidan hittar du konkreta exempel på hur du kan hitta och hänvisa till bilder med fri licens som exempelvis Creative Commons. Du kan också läsa om vad som gäller när du använder AI-genererat material som du själv har skapat.
Den svenska upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger den som skapar ett verk rätt att bestämma hur det används. Upphovsrätten gäller även verk publicerade på internet.
Upphovsrätten består av två delar:
Den eller de som skapar ett verk (upphovspersonerna) kan överlåta de ekonomiska rättigheterna till någon annan, till exempel ett förlag. Förlaget blir då upphovsrättsinnehavare till de ekonomiska rättigheterna, men verkets upphovspersoner behåller alltid de ideella rättigheterna.
Vad skyddas av upphovsrättslagen?
Upphovsrätten uppstår automatiskt och varar i 70 år efter upphovsmannens död (inom EU). Om verket är anonymt varar upphovsrätten 70 år efter det att verket gjordes offentligt.
För att ett verk ska vara upphovsrättskyddat måste det ha en viss originalitet och självständighet, så kallad verkshöjd. I Sverige är kravet på verkshöjd lågt ställt, vilket innebär att de flesta verk är skyddade.
Exempel på verk som skyddas av upphovsrätt:
Hur får jag använda andras texter?
Du får använda tankar och idéer från andra texter, så länge du anger en fullständig referens där du nämner upphovspersonen vid namn. I första hand ska du skriva om det som någon annan har skrivit med dina egna ord, så kallad parafrasering. Du får även citera enstaka stycken av någon annans text, men bara när du inte kan återge innehållet eller betydelsen av texten på något annat sätt. Citatet får inte heller vara längre än nödvändigt.
Fri online-kurs om plagiering
Gå gärna online-kursen som biblioteket har varit med och utvecklat. I kursen får du lära dig att känna igen och undvika plagiering och att referera till andras texter på ett korrekt sätt.
Online-kurs: Plagiatutbildning
Mer information
Vad gäller för material som jag själv genererar med AI?
Material som du skapar i ett AI-verktyg är i regel inte upphovsrättsskyddat eftersom det inte är skapat av en människa. Däremot kan det finnas begränsningar i hur du får använda slutresultatet. Kontrollera därför noggrant villkoren för tjänsten du ska använda.
AI-bilder som du själv har skapat
Eftersom det inte är du som äger upphovsrätten måste det framgå i din text att en bild är AI-genererad och vilket verktyg som har använts för att skapa bilden. Oftast anger du denna info i bildens direkta närhet, eller i en figurförteckning.
Mall:
Verkets namn, skapad i (verktygets namn), upphovsperson.
Exempel:
"Räv i solnedgång" skapad i Imaging Art av Anna-Karin Åsander.
Skriv gärna även den beskrivning (prompt) du har använt dig av för att skapa bilden.
Mer information
Upphovsrätt på AI-bilder (Patent- och registreringsverket)
För bilder, tabeller, kartor och andra figurer gäller andra regler än för litterära verk. Om du vill använda någon annans figur behöver du tillstånd från samtliga upphovsrättsinnehavare innan du inkluderar den i din text.
Information om vem som äger upphovsrätten till ett verk brukar oftast finnas i anslutning i verket, eller för böcker på titelbladet eller i en figurförteckning. För vetenskapliga artiklar kan du ofta begära tillstånd direkt på förlagets webbsida, under “Request permissions” eller motsvarande. Tillståndet bör vara skriftligt och ska sparas. I din text ska det framgå att du har fått tillstånd att använda verket.
Exemplen nedan visar hur du gör för att inkludera en figur i din text när du har fått tillstånd.
Bilder
Uppge källa i direkt anslutning till respektive bild samt i referenslistan eller i en separat figurförteckning.
Exempel
Figur 1. Namn på verk. Namn på verkets skapare. Återgiven med tillstånd.
Mer information
Fotografier
Ange alltid fotografens namn, även om fotografiet är fritt att använda. Om uppgift om vem som skapat bilden saknas ska detta anges. Skriv exempelvis ”okänd fotograf”.
För fotografier på en enskild person måste du även få tillstånd från den avfotograferade.
För fotografier av konstverk krävs även tillstånd från konstnären eller den som äger upphovsrätten till konstverket.
Exempel
Figur 1. Namn på fotografi, inklusive eventuell avfotograferad person/avbildat konstverk och konstnär. Namn på fotograf/okänd fotograf. Återgiven med tillstånd.
Mer information
Tabeller och diagram
Du har alltid rätt att hänvisa till data från någon annans tabell eller diagram, så länge du refererar korrekt. Om du även vill inkludera en tabell eller ett diagram från en bok eller motsvarande behöver du tillstånd om illustrationen i fråga har en tydlig bildlik layout.
Om du inte har möjlighet att få tillstånd från upphovsrättsinnehavaren så kan du visa upp data på ett nytt sätt genom att göra om en tabell till ett nytt diagram eller ett diagram till en ny tabell. En annan möjlighet är att slå samman information från flera olika tabeller och skapa en helt ny tabell.
Exempel – tabell
Tabell 1. Namn eller beskrivning av tabell. Namn på tabellens skapare. Återgiven med tillstånd.
Mer information
Kartor och geodata
Kartor och databaser med geografisk information skyddas av upphovsrättslagen och omfattar både tryckt och elektroniskt material. Om du vill använda kartor i din publikation måste du ansöka om tillstånd hos innehavaren av upphovsrätten. Undantag finns för äldre karttryck där upphovsrätten slutat gälla.
Kartor som ägs av staten förvaltas av Lantmäteriet och är fritt tillgängliga med CC0-licens. Lantmäteriet ska anges som källa.
Mer information
Källhänvisningar och upphovsrätt för digitala kartor och geodata (Lantmäteriet)
Du hittar mer detaljerad information om hur du refererar i löpande text och referenslistan i resurser som beskriver olika referenssystem, exempelvis bibliotekets sidor om Harvard och Oxford.
Om du vill använda en bild eller en annan figur i din text kan du med fördel leta efter verk som har en öppen licens. Det innebär att upphovspersonen redan har gett sitt godkännande till att verket kan användas av andra.
Det finns olika licenser som styr hur ett verk får användas. Ett vanligt förekommande licenssystem är Creative Commons, som har sex licenser som styrs av olika villkor. Olika tjänster kan också ha sina egna licenssystem.
Hitta bilder med öppen licens
Några bra tjänster för att hitta bilder med öppen licens är
Använd filtrering när du söker efter bilder med öppen licens, då en del tjänster även innehåller bilder som inte är fria att använda. En del bilder får inte användas i kommersiella syften.
Du måste dubbelkolla licensen/användarvillkoren för den enskilda bilden innan du använder den.
Tänk på att du fortfarande måste skriva en hänvisning till var du har hämtat bilden från.
Hänvisa till en bild med Creative Commons-licens
När du använder en bild med Creative Commons-licens behöver du skriva en hänvisning i anslutning till bilden. Hänvisningen ska inkludera information om bilden och vilken licens den har. Du ska även länka till verket, skaparen samt verkets licens.
Exempel:
"Colorful Bird Houses" av Lynn Friedman är licensierad under CC BY-NC-ND 2.0
Du behöver också använda licensinformationen när du refererar i löpande text och i referenslistan. Du hittar mer detaljerad information om detta i resurser som beskriver olika referenssystem, exempelvis bibliotekets sidor om Harvard och Oxford.
Om du har gjort ändringar i bilden
Om bilden har en Creative Commons-licens som tillåter bearbetningar kan du göra ändringar i bilden. Du ska då också ange hur verket bearbetats i din licensinformation. Observera att bearbetningar inte är tillåtna om licensen har villkoret ”ND” (no derivatives).
Exempel:
"Nestled in the mountains" av Emma K Alexandra är licensierad under CC BY-NC 2.0 / text har lagts till i originalet
Om dina ändringar är så pass tongivande att du har skapat ett nytt verk så bör du också ange en licensinformation för det nya verket.
Bilder som är public domain
Äldre material, där upphovsrätten har slutat gälla, tillfaller allmänheten och blir då helt fritt att använda. Den här typen av material kan märkas upp med något som kallas public domain.
Om du använder material märkt med public domain ska du fortfarande inkludera skaparens namn i din hänvisning, enligt god sed. Inkludera också namn på den myndighet eller organisation som har tillgängliggjort verket.
Exempel:
"Doktor N.A. Nilsson vid näckrosdammen. Brunnstorp, Adolfsberg" av Samuel Lindskog. Örebro läns museum. Public domain.
Mer information
Recommended practices for attribution (Creative Commons Wiki)
Fördjupning: bibliotekets online-kurs om Creative Commons-licenser
Biblioteket erbjuder en online-kurs om Creative Commons-licenser i vetenskaplig publicering. Kursen är gratis, nätbaserad och helt öppen, enligt konceptet MOOC (massive open online course).
Online-kurs: Creative Commons-licenser i vetenskaplig publicering
När du har skrivit en egen text, till exempel en studentuppsats eller en avhandling, skyddas den automatiskt av upphovsrätt precis som andra verk.
Läs mer om upphovsrätt vid publicering på forskarwebben
PRV-skolan: Upphovsrätt
Lär dig mer om upphovsrätt hos Patent- och registreringsverket.
Ha koll på upphovsrätten (film)
Kort och informativ film om upphovsrätt från Sveriges lantbruksuniversitet.
Att undvika plagiering
Se till att det är tydligt vad som är dina egna ord och tankar och vad du har hämtat från andra källor.
Plagiatutbildning
Gå direkt till onlinekursen om plagiat.
Har du funderingar kring hur du får använda andras texter och bilder i din text? Besök vår drop-in eller skicka in en fråga via kontaktformuläret så hjälper vi dig. Enklare frågor kan du också skicka in via chatt eller ställa till personalen i informationsdisken.