Upphovsrätt

Den svenska upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger alla upphovsmän oavsett nationalitet samma skydd. Den eller de personer som skapar ett verk har rätt att bestämma över hur det används. Upphovsrätten gäller även verk publicerade på internet.

För att ett verk ska vara upphovsrättskyddat måste det ha en viss originalitet och självständighet, så kallad verkshöjd. I Sverige är kravet på verkshöjd lågt ställt, vilket innebär att de flesta verk är skyddade.

Hur länge är ett verk skyddat?

Upphovsrätten varar i 70 år efter upphovsmannens död (inom EU). Om verket är anonymt varar upphovsrätten 70 år efter det att verket gjordes offentligt.

Vad är skyddat av upphovsrättslagen?

• Faktatexter (forskningsartiklar, kursböcker, studentuppsatser, nyhetsartiklar med mera).
• Skönlitterära texter (romaner, noveller, dikter med mera) samt översättningar.
• Konstnärliga verk (fotografier, målningar, skulpturer, teckningar, bilder med mera). Även ritningar till byggnader och bruksföremål.
• Datorprogram, databaser och kataloger.

Hur får jag använda andras texter?

• Du har rätt att kopiera begränsade delar ur litterära verk för enskilt bruk.
• Du har rätt att citera ur offentliggjorda verk i enlighet med god sed och i den omfattning som är motiverad av sammanhanget.
• Offentliga handlingar från myndigheter, stat och kommun får oftast användas fritt.
• Författarens namn (person, myndighet eller organisation) ska alltid anges i samband med att verket används.

Hur får jag använda andras bilder?

Du behöver ha kunskap om upphovsrätt när du använder fotografier, illustrationer, diagram, tabeller, film, video, ljudfiler.

• För upphovsrättsskyddade bilder måste du begära tillstånd från upphovsrättsägaren. Tillståndet bör vara skriftligt och ska sparas.
  Uppge källa i direkt anslutning till respektive bild samt i referenslistan eller i en separat förteckning av illustrationer.
• Tillstånd krävs från utgivaren om du hämtar tabeller/diagram från en bok/motsvarande om bilden har en tydlig bildlik layout.
• Ange alltid fotografens namn, även om fotografiet är fritt att använda. Om uppgift om vem som skapat bilden saknas ska detta anges. Skriv exempelvis ”okänd fotograf”.
• För fotografier på en enskild person måste tillstånd fås även från den avfotograferade.
• För fotografier av konstverk krävs även tillstånd från konstnären eller den som äger upphovsrätten till konstverket.

Hur kan jag ta reda på vem som äger upphovsrätten till en bild?

• Baksidan av titelbladet (för böcker).
• I förteckningen av illustrationer som tillhör ett visst verk.
• I direkt anslutning till bilden.

Film om upphovsrätt

Ha koll på upphovsrätten

SLU-biblioteket.

Upphovsrätt och Creative commons-licenser

Det finns flera olika typer av Creative commons-licenser (CC-licenser) som är viktiga att förhålla sig till om du exempelvis vill använda någon annans bild eller illustration. Det är viktigt att du följer den licens som gäller för det verk du vill använda. 

När du använder något som är licensierat under en CC-licens måste du ge erkännande till upphovspersonen. Det innebär att du anger:

• Namn på verket.
• Var originalet finns, det vill säga länk till verket.
• Upphovspersonens namn (och gärna länk om det finns).
• Vilken licens som verket är licensierat under.

Exempel

Omslagsbild: Thorsten Bosch, “Coala in tree” https://flic.kr/p/2i7yTLS. Licens CC-BY 2.0

Lär dig mer om Creative commons-licenser

Biblioteket erbjuder en online-kurs om Creative commons-licenser i  vetenskaplig publicering. Kursen är gratis, nätbaserad och helt öppen, enligt konceptet MOOC (massive open online course).

Länk till kursen

Online-kurs: Creative commons-licenser i vetenskaplig publicering

Mer information om upphovsrätt och avtal

Information om universitetets avtal kring hur du får kopiera och dela upphovsrättsskyddat material:

Användning av upphovsrättsskyddat material i undervisning (Aurora)