PREDICT lyfter folkhälsoarbetet i Västerbotten till nästa nivå

Västerbottens interventionsprojekt startades under 1980-talet efter upptäckten att dödligheten i hjärt-kärlsjukdom var högre i Västerbotten än i andra delar av landet.

Sedan dess har ett systematiskt folkhälsoarbete bedrivits i länet. Det har haft stor betydelse för såväl enskilda invånares livsstil och hälsa som för den samlade folkhälsan. Och de blodprover som länsinvånarna har donerat för forskning har under årens lopp använts för studier av hur sjukdomar uppkommer och hur man kan använda blodprovstest i kliniken.

Tidig upptäckt av diabetes

En av de första insatserna inom interventionsarbetet var att hälsocentralerna började ha hälsofrämjande samtal med patienterna, efter att dessa först hade besvarat en enkät med livsstilsfrågor. Man registrerade även patienternas vikt och gjorde ett sockerbelastningsprov.

Olov Rolandsson, professor i allmänmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildMattias Pettersson

– Det här visade sig vara en effektiv metod för att leta efter tidiga tecken till diabetes. I region Västerbotten hittar vi idag de patienter som insjuknat eller riskerar att insjukna i diabetes i ett tidigare skede, vilket minskar riskerna för att de ska drabbas av allvarliga konsekvenser av sin sjukdom, säger Olov Rolandsson, professor och överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. 

Människors livsstil och levnadsvanor har ändrats i hela landet sedan 1980-talet. Orsakerna är flera och svåra att koppla till specifika effekter. Efter att de hälsofrämjande samtalen integrerades med den vanliga vården har man dock sett en minskad dödlighet och en större skillnad i livsstilsförändringar jämfört med tidigare. Man har även kunnat konstatera en minskning i förekomsten av hjärt-kärlsjukdom.

Lönat sig utbilda personalen i levnadsvanor

– Det här har vi kunnat se i MONICA-studien som gör undersökningar i både Västerbotten och Norrbotten, säger Stefan Söderberg, professor i hjärtkärlsjukdomar.

Stefan Söderberg, professor i internmedicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildMattias Pettersson

Stefan Söderberg berättar att metodiken skiljer sig något mellan Västerbottens interventionsprojekt och MONICA-studien. I MONICA-studien görs återkommande befolkningsbaserade undersökningar i både Norr- och Västerbotten, medan deltagarna i Västerbottens interventionsprojekt träffar personal vid närmaste hälsocentral för samtal om kost och levnadsvanor.

Förutom detta är enkäterna likartade och i båda fallen samlar man data om deltagarnas längd, vikt, blodtryck och blodfetter liksom resultatet från ett sockerbelastningsprov.

Upplägget gör att effekten av Västerbottens interventionsprojekt kan mätas via MONICA-studien och flera riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom har förbättrats mer hos invånare i Västerbotten än i Norrbotten.

Forskning med stort internationellt genomslag

Hos patienter med reumatisk sjukdom, Reumatoid artrit, är det viktigt att hitta faktorer som gör att man hitta sjukdomen när patienten har ledvärk, men innan nedbrytningen av lederna har börjat.

Solbritt Rantapää Dahlqvist, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildMattias Pettersson

Solbritt Rantapää Dahlqvist, professor i reumatologi, undersökte förekomsten av så kallade anti CCP-antikroppar (ACPA) i blodet, dels hos personer som hade lämnat blodprov några år innan de insjuknade, dels hos friska kontrollpersoner. De hittade tydliga skillnader i förekomsten av ACPA och publicerade sina fynd under 2003. Idag kan kliniken använda det här testet för att leta efter vilka personer med ledvärk som har hög risk att utveckla Reumatoid artrit.

Deras forskningsartikel är citerad mer än 1 000 gånger världen över, vilket tyder på att den har haft stort genomslag på kunskapen om hur man kan använda testet i kliniken. Av de personer som har en hög förekomst av antikroppar utvecklar ungefär 30 procent Reumatoid artrit inom ett år.

Pusslar för att förstå orsaker till benskörhetsfrakturer

Andra studier inom projektet har påvisat att man kan använda DNA för att hitta genetiska varianter som pekar ut vilka gener som har betydelse för sjukdomars uppkomst. Det kan ge ledtrådar till vilka biologiska mekanismer som ligger bakom en sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya terapier.

Västerbottensproverna har tillsammans med andra provsamlingar använts för att hitta gener som orsakar olika sjukdomar, exempelvis benbrott vid benskörhet och hjärntumörer.

– Sannolikt är det en kombination av många olika typer av biomarkörer som behövs för att se vilken riskprofil som finns hos den enskilda individen. Vi samarbetar därför med forskare i Göteborg och lägger ett pussel av biomarkörer för att förstå hur benskörhetsfrakturer uppkommer, säger Ulrika Pettersson Kymmer, docent i klinisk farmakologi.

Hon berättar att de har 3 400 patienter som lämnat blodprover innan de diagnostiserades med benbrott. Nu testar de att lägga till metabola faktorer (små ämnesomsättningsprodukter) till de gener de redan har hittat för att försöka förstå orsakerna bakom sjukdomen. 

Viktigt hushålla med proverna

Beatrice Melin, professor/överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper

BildMattias Pettersson

– Inom många sjukdomsområden ser vi att vi behöver använda flera analystekniker med både genomik, metabolomik och proteomik för att hitta rätt riskprofiler, säger Beatrice Melin, som är huvudprojektledare för PREDICT och bedriver egen forskning om hjärntumörer.

Eftersom blodproverna i biobanken är ändliga är det extra värdefullt att de nya tekniska plattformarna för dessa analyser klarar att med små provvolymer undersöka tusentals ämnen på samma gång.

– Det ger oss helt nya möjligheter att hitta nya blodprovstest som efter verifiering och testning kan användas inom ramen för hälsoundersökningar eller vid misstanke på sjukdom, säger Beatrice Melin.