Bild: Mostphotos
Forskargrupp Vår forskning är viktig för att öka kunskapen om infektionen och dess följder på längre sikt. Det kan bidra till bättre förståelse och möjliggöra bättre vård för drabbade individer, både nationellt, men även globalt, i samband med nya utbrott. Resultaten kan också vara av stor betydelse för samhällsaktörer såsom beslutsfattare och dricksvattenproducenter, särskilt eftersom pågående klimatförändringar ökat risken för dricksvattenburna utbrott.
Cryptosporidium hominis är en parasit som är vanligt förekommande i hela världen och som oftast sprids till människan via infekterat dricksvatten. De akuta symtomen om man blir smittad varar oftast några dagar till veckor och går sedan över, men det finns beskrivet att infektionen kan ge kvarvarande symtom såsom t.ex. kronisk diarré, trötthet, värk i leder. Den akuta symtombilden är väl studerad vid det här laget, och det finns enstaka studier som beskriver kvarstående symtom upp till 5 år efter ett akut insjuknande. Dock saknas det studier om infektionens effekter på längre sikt än så, liksom studier om vilka de långsiktiga hälsoekonomiska konsekvenserna är. Det är också känt att inflammatorisk tarmsjukdom kan utlösas av akut magsjuka.
Östersund drabbades 2010 av ett stort vattenburet utbrott av Cryptosporidium hominis. 27 000 personer (45% av stadens invånare) insjuknade i diarré, buksmärta, kräkningar och/eller feber. Utbrottet är det näst största som finns beskrivet i världen. I samband med utbrottet skickades enkäter ut till ett urval av befolkning för att undersöka förekomsten av infektionen. Uppföljande enkäter skickades sedan ut efter 6 månader, 2 och 5 år. Flera studier har publicerats i vetenskapliga tidskrifter baserat på detta material.
Vi gör nu en uppföljning efter 10 år, för att undersöka om det fortfarande förekommer symtom i befolkningen som kan hänföras till utbrottet. Vi undersöker dels den vuxna befolkningen, men också särskilt hur barnen i staden drabbades. Dessutom undersöker vi om förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom har ökat i Region Jämtland Härjedalen under tidsperioden 2010-2020 och vilka långsiktiga hälsoekonomiska effekter utbrottet haft. Under vintern 2021 skickades det ut en ny enkät där svarsfrekvensen var ca 70%. Vi analyserar enkätsvaren och kopplar dem även till journal- och registerdata.
