"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Mattias Brunström

Forskargrupp Vår forskargrupp undersöker olika riskfaktorer för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Vi fokuserar särskilt på diagnostik, prognos och behandling av högt blodtryck, samt sjukdomar i stora kroppspulsådern.

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen idag. Högt blodtryck är den enskilt viktigaste riskfaktorn för att drabbas av hjärtkärlsjukdom och beräknas orsaka ca 10 miljoner dödsfall årligen. Trots att riskerna som följer med högt blodtryck varit kända under många år, och att det finns effektiv, säker och billig behandling, är det bara en fjärdedel av alla med högt blodtryck som lyckas få det kontrollerat.

Vår grupp undersöker hur blodtrycksnivåer i ungdomen påverkar risken att drabbas av högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom senare i livet. Vi försöker också förstå hur dessa samband hänger ihop med övervikt, fysisk kondition och blodsockerrubbningar. Målet med dessa studier är att bättre kunna förutspå vem som riskerar att drabbas av sjukdom för att på så vis kunna rikta förebyggande åtgärder och behandling till dem med störst förmodad nytta.

Det finns idag en uppsjö blodtryckssänkande läkemedel från flera olika läkemedelsklasser. Dessa verkar på olika fysiologiska system och skiljer sig avseende farmakologiska egenskaper. Vi genomför studier som undersöker om befintliga läkemedelsklasser har olika effekt på olika typer av hjärtkärlsjukdom. Vår förhoppning är att resultaten från dessa studier, tillsammans med den enskilda patientens egenskaper och andra sjukdomar, ska kunna vägleda vem som har störst nytta av vilket läkemedel.

En fruktad form av hjärtkärlsjukdom är bristningar i stora kroppspulsådern. En stor andel av dem som drabbas av denna åkomma dör innan de hinner komma till sjukhus. Ofta föregås bristningar i kroppspulsådern av en vidgning och dessa patienter kan ibland erbjudas förebyggande kirurgi. Vår grupp undersöker möjliga riskfaktorer för att drabbas av sjukdom i stora kroppspulsådern, samt prognosen efter kirurgi, för att på sikt kunna minska risken att drabbas och bättre kunna avgöra vem som har mest nytta av förebyggande behandling.

Forskningsledare

Mattias Brunström
Biträdande universitetslektor, ST-läkare
E-post
E-post

Översikt

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicinsk fakultet

Forskningsområde

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap
Tveksam nytta sockertesta alla 40-åringar

Att testa hur kroppen hanterar socker kan vara bra i vissa grupper, men onödigt att testa alla 40-åringar.

Senast uppdaterad: 2023-01-27