Skolan har alltid varit en central del av barns och ungdomars liv. Under de senaste decennierna har dock barn tillbringat allt mer tid i skolan, och skolresultat eller misslyckanden har fått ökad betydelse för deras framtidsutsikter. Folkhälsomyndigheten hävdar att detta har gjort skolan till en viktig arena för att främja välbefinnande och hantera psykisk ohälsa hos barn och unga. Skollagen ger också skolan ansvar inte bara för elevers inlärning, utan även för deras hälsa och välmående i samarbete med andra samhällsaktörer. Inom ramen för elevhälsan arbetar elevhälsoteam, där bland annat skolkuratorer arbetar med att identifiera och adressera problem som kan påverka elevers prestationer, mående och sociala livssituation. De ger rådgivning, stödjer elever i svåra situationer, hanterar konflikter och samarbetar med skolpersonal för att möjliggöra för elever att uppnå sina lärandemål.
Institutionens forskning inom skola och utbildning är omfattande både ämnesmässigt och metodologiskt och består av både praktiknära och kunskapsorienterad forskning. Flera av våra forskare är intresserade av och har expertkunskap om hur olika förutsättningar påverkar inlärning och skolresultat, samt psykisk hälsa hos elever. Vi bedriver forskningsprojekt som undersöker ojämlikhet i utbildning, hur elevers psykiska hälsa och skolresultat samspelar över tid, hur undervisningsmetoder och skolklimat påverkar psykisk hälsa, samt hur skolpolitiska förändringar har påverkat elevers psykosociala situation. Vårt intresse för denna breda kunskapsorienterade forskning kombineras med ett intresse för mer praktiknära frågor om det skolsociala arbetet, och vi har forskningsprojekt som undersöker skolkuratorernas förutsättningar, arbete och samtalspraktik i mötet med elever.
På institutionen finns även forskare med expertis och särskilt intresse för sårbara och utsatta elevgrupper, såsom nyanlända, unga med psykisk ohälsa och elever med intellektuell funktionsnedsättning. Dessa forskare driver bland annat projekt om en metod (Supported Education, SEd) för att stödja unga vuxna med psykisk ohälsa till utbildning, övergångar mellan (anpassad) skola och arbetsliv för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt hur lärare, speciallärare och specialpedagoger uppfattar kvalitet i arbetet med och bemötande av elever med intellektuell funktionsnedsättning.
Forskare inom detta forskningsområde samarbetar inom ramen för flera nationella och internationella forskningsnätverk och forskningsmiljöer. Exempelvis kan nämnas International School Social Work (ISSW), Skolsocialt Forskarnätverk, Socialforskningsinstitutet (SOFI), Förutsättningar Utbildning Resultat (FUR) vid Göteborgs Universitet, samt många andra nätverk som är relevanta för specifika elevgrupper. Sociala perspektiv på skola och utbildning vid institutionen för socialt arbete är också anknuten till och understödd av Lärarhögskolan vid Umeå Universitet.
