Hoppa direkt till innehållet
printicon

Barn och läroplan. Existentiella frågor och skolans svar

Forskningsprojekt Projektet förväntas bidra med ny kunskap om utbildningens möjligheter att svara an mot barns livsfrågor och på så sätt ge upphov till nya frågor bortom de förras möjlighetshorisont

Vilket möte sker mellan barn och läroplan? Barns livsfrågor uttrycker såväl deras existentiella funderingar som kunskapstörst. I studien jämförs barns livsfrågor med studier från 1970-talet och framåt. I projektet studeras också läroplaner från Sverige, Norge, Danmark och Tyskland, samt svenska lärares arbete för att se hur barns frågor tas till vara i det pedagogiska arbetet.

Projektöversikt

Projektperiod

2019-01-01 2022-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet, 2018-03435

Forskningsämne

Utbildningsvetenskap

Projektansvarig

Personalbild Karin Sporre Karin Sporre Professor, professor, senior

Projektbeskrivning

Frågan om barn och läroplan och hur de finns i en dialektisk relation med varandra är en klassisk pedagogisk fråga. I samtiden finns det emellertid forskning som visar att elevernas intresse ges mindre utrymme idag än tidigare för att pressen på prestationer har ökat. Fokus riktas mot vad undervisningen förväntas skapa, vad de unga kan bli snarare än vad de är och visar intresse för. Den rådande resultatpressen får konsekvenser som behöver uppmärksammas, vilket projektet bidrar till. I likhet med Dewey menar vi att dialektiken mellan barnets intresse och skolans undervisning är en grundläggande didaktisk fråga som kontinuerligt behöver undersökas och diskuteras utifrån olika perspektiv.

 

De aktuella forskningsfrågorna är:

  • 1) Vilka existentiella frågor är viktiga för 11-12 åringar i Sverige idag och hur framstår dessa i relation till identifierade frågemönster över tid samt variationer inom elevgruppen relaterade till kön och socioekonomisk bakgrund ?
  • 2) Hur relaterar skolans undervisning till barnens existentiella frågor och i vilken utsträckning kan skolan förstås som en arena för barns bildningsprocesser?
    • a. Vilka ambitioner att möta barns frågor kan identifieras i den nuvarande svenska läroplanen i förhållande till tidigare läroplaner och nuvarande läroplaner i Norge, Danmark och Tyskland?
    • b. Hur uppmärksammas barnens frågor i välkända religionsdidaktiska undervisningsansatser? (Ex. fr. brittisk RE).
    • c. Hur uppmärksammas barnens frågor av lärare i deras undervisning? Intervjuer med SO-lärare, inkl. Re, kommer att genomföras.
  • 3) Hur kan resultaten från forskningsfråga 1) och 2) förstås i ljuset av varandra? Dvs. hur kan tendenser i den nuvarande svenska situationen beträffande relationen mellan barns frågor och undervisningsstoffets svar tolkas och vilka slutsatser för undervisning, lärande och läroplanutveckling kan dras mot bakgrund av dessa tendenser?

För förståelse av de olika skilda fokuseringar och material som uppmärksammas i projektet krävs teoretiska perspektiv av olika slag. Analyserna av barns livstolkning kvalificeras med hjälp av livsåskådningsteori medan relationen mellan barns frågor och undervisningens svar uppmärksammas som dualistiskt eller dialektisk där spänningen förstås utifrån olika slags teorier, argumenterande för såväl en betoning av barnens frågor som värdet av akademisk kunskap relativt oberoende av barns perspektiv. Utöver Dewey respektive Bernstein och Young, som förser analysen med dessa kontrasterande perspektiv, antas Lundgrens, Englunds och Hartmans läroplanskoder liksom Biestas distinktioner mellan kvalificerande, socialiserande och subjektifierande undervisning kunna bidra med väsentliga distinktioner.