Barn och läroplan. Existentiella frågor och skolans svar

Projektbeskrivning

Frågan om barn och läroplan och hur de finns i en dialektisk relation med varandra är en klassisk pedagogisk fråga. I samtiden finns det emellertid forskning som visar att elevernas intresse ges mindre utrymme idag än tidigare för att pressen på prestationer har ökat. Fokus riktas mot vad undervisningen förväntas skapa, vad de unga kan bli snarare än vad de är och visar intresse för. Den rådande resultatpressen får konsekvenser som behöver uppmärksammas, vilket projektet bidrar till. I likhet med Dewey menar vi att dialektiken mellan barnets intresse och skolans undervisning är en grundläggande didaktisk fråga som kontinuerligt behöver undersökas och diskuteras utifrån olika perspektiv.

De aktuella forskningsfrågorna är:

• 1) Vilka existentiella frågor är viktiga för 11-12 åringar i Sverige idag och hur framstår dessa i relation till identifierade frågemönster över tid samt variationer inom elevgruppen relaterade till kön och socioekonomisk bakgrund ?
• 2) Hur relaterar skolans undervisning till barnens existentiella frågor och i vilken utsträckning kan skolan förstås som en arena för barns bildningsprocesser?
  • a. Vilka ambitioner att möta barns frågor kan identifieras i den nuvarande svenska läroplanen i förhållande till tidigare läroplaner och nuvarande läroplaner i Norge, Danmark och Tyskland?
  • b. Hur uppmärksammas barnens frågor i välkända religionsdidaktiska undervisningsansatser? (Ex. fr. brittisk RE).
  • c. Hur uppmärksammas barnens frågor av lärare i deras undervisning? Intervjuer med SO-lärare, inkl. Re, kommer att genomföras.
• 3) Hur kan resultaten från forskningsfråga 1) och 2) förstås i ljuset av varandra? Dvs. hur kan tendenser i den nuvarande svenska situationen beträffande relationen mellan barns frågor och undervisningsstoffets svar tolkas och vilka slutsatser för undervisning, lärande och läroplanutveckling kan dras mot bakgrund av dessa tendenser?

För förståelse av de olika skilda fokuseringar och material som uppmärksammas i projektet krävs teoretiska perspektiv av olika slag. Analyserna av barns livstolkning kvalificeras med hjälp av livsåskådningsteori medan relationen mellan barns frågor och undervisningens svar uppmärksammas som dualistiskt eller dialektisk där spänningen förstås utifrån olika slags teorier, argumenterande för såväl en betoning av barnens frågor som värdet av akademisk kunskap relativt oberoende av barns perspektiv. Utöver Dewey respektive Bernstein och Young, som förser analysen med dessa kontrasterande perspektiv, antas Lundgrens, Englunds och Hartmans läroplanskoder liksom Biestas distinktioner mellan kvalificerande, socialiserande och subjektifierande undervisning kunna bidra med väsentliga distinktioner.

Från vänster: Christina Osbeck, Annika Lilja, Karin Sporre, Mette Buchardt, Katarina Kärnebro

FotoKenneth Ekström