Den musicerande människan – kultur och arv i samspel

Projektbeskrivning

I alla kulturer världen över, och genom människans hela historia, finns musik i någon form. De flesta människor i vårt samhälle idag lägger mycket tid och resurser på musiklyssnande, medan många själva spelar och sjunger. Detta skänker glädje och tillfredsställelse, och vi vet också att det har en rad gynnsamma effekter på allt möjligt från rent fysiologiska reaktioner till kognitiv förmåga och psykisk och fysisk hälsa. Varför dessa starka samband finns är dock fortfarande en gåta, liksom orsakerna till att människor väljer att ägna sig mer eller mindre åt musik. Sådana kunskaper skulle göra det möjligt att bättre utnyttja musiken som kulturfenomen både för allmänna hälsobefrämjande beteenden som för hjälp till personer med särskilda behov. Den mesta forskningen om dessa frågor bygger på korrelationer i tvärsnittsstudier, och kan därför belägga dessa numera etablerade samband, men inte deras kausalitet, dvs vad som orsakar vad. Musik är integrerad i kulturen och finns därför med genom hela livet, det tar lång tid att lära sig musicera, och föräldrar, lärare och andra förebilder utövar stor påverkan. Allt detta gör det mycket svårt, och i många fall omöjligt, att studera de kausala relationerna experimentellt. I detta program adresserar vi därför en rad grundläggande frågor kring musikutövande och dess relationer med andra variabler med en beteendegenetisk ansats. Logiken är helt enkelt att istället för att testa effekter av miljöpåverkan – vilket som sagt är svårt och i många fall omöjligt - så adresserar vi effekter av arvet, och får på så vis ett mått på både arv- och miljöpåverkan. Programmet bryter ny mark genom att det samlar in både självrapport- och beteendedata från en stor tvillingkohort (n = 25000). Något liknande har aldrig gjorts för så många tvillingpar förut, och det stora antalet gör det möjligt att besvara ett stort antal specifika frågor genom att vi kan dela upp deltagarna i undergrupper utifrån deras svar (t ex hur mycket de har övat) eller deras demografiska egenskaper (t ex ålder, utbildningsnivå, typ av boende- eller arbetsmiljö). Detta är möjligt genom att såväl psykologiska som experimentella data samlas in via Internet, med nya metoder för massinsamling av data som har utvecklats och utprovats i vårt forskarteam, och som i stora delar redan använts på en äldre tvillingkohort.
De övergripande frågorna är vad som får folk att ägna sig åt musik och att träna sin musikaliska förmåga, vilka faktorer som gör träning mer eller mindre effektiv, hur mycket och på vilket sätt musikutövande är relaterat till olika hälsoindikatorer, samt samspelet mellan ärftliga faktorer och tidigare belagda samband mellan kognitiv och rytmisk förmåga. Mer specifikt kommer ett första projekt att kartläggabetydelsen av såväl externa miljöfaktorer (uppväxtmiljö, musikundervisning etc) som personliga variabler (personlighet, motivationella faktorer) för musikalisk träning och aktivitet. I projekt 2 kommer genetiska och icke-genetiska kopplingar mellan musikalisk träning och musikalisk förmåga att analyseras, med hypotesen att musikalisk förmåga har både träningsberoende och träningsoberoende komponenter, där genetiken spelar en roll för båda. Projekt 3 rör associationer mellan musikalisk träning och generell kognitiv förmåga. Positiva samband är väl belagda men vi kommer här att undersöka de underliggande mekanismerna, t.ex. vilka komponenter i musikutövandet som är viktiga för effekterna (lektioner kontra egen övning, notläsning, utantillinlärning etc). Projekt 4 syftar till att kartlägga genetiska och icke-genetiska komponenter i kopplingar mellan rytmisk stabilitet och kognitiv förmåga. Projekt 5 syftar till att analysera hur kreativitet och framgång inom det musikaliska fältet beror av personlighet, träning och andra miljövariabler. I projekt 6, slutligen, ligger kopplingen mellan musikaliskt engagemang och fysisk och psykisk hälsa i fokus. Relationer mellan å ena sidan både aktivt musicerande och passivt deltagande i kulturella aktiviteter (inklusive musiklyssning) och å andra sidan hälsovariabler kommer att karaktäriseras.
Sammanfattningsvis tar detta program sin avstamp i väl belagda samband, men utnyttjar kombinationen av projektledarnas specifika kompetenser, nya tekniker för effektiv datainsamling och de unika möjligheter som Svenska Tvillingregistret erbjuder, för att med hjälp av storskaliga tvillingstudier analysera mekanismer som hittills inte varit möjliga att studera.