Hoppa direkt till innehållet
printicon

Effekter på krav på läsförmåga när matematikuppgifter översätts mellan olika språk

Forskningsprojekt Idag genomförs stora internationella studier där matematikkunskaper för elever från olika länder jämförs. Resultaten från dessa studier har stort genomslag och påverkar politiska beslutsfattare och det är därför viktigt att de är rättvisande.

Forskning visar att det inte är självklart att samma matematikuppgift på två olika språk mäter samma kunskaper, till exempel kan elever med olika språk men med samma matematiska förmåga ha olika stora chanser att lösa en uppgift korrekt. Ibland beror sådana skillnader på misstag när uppgifterna översätts, men orsaken kan också vara inneboende egenskaper hos de språk som uppgifterna formulerats i. Det kan till exempel handla om att vissa ord inte går att översätta ordagrant. Projektet kommer att undersöka PISA-uppgifter på tre språk för att avgöra om egenskaper hos dessa språk påverkar uppgifternas krav på läsförmåga hos lösaren.

Projektöversikt

Projektperiod

2014-01-01 2016-12-31

Finansiering

Riksbankens Jubileumsfond, 2014-2016: 3 489 000 kr

Forskningsämne

Matematik, Utbildningsvetenskap

Projektansvarig

Personalbild Ewa Bergqvist Ewa Bergqvist Forskare, universitetslektor

Projektbeskrivning

Syftet med projektet är att fördjupa förståelsen för relationen mellan språket i matematiska provuppgifter och dessa uppgifters krav på läsförmåga, både när det gäller språkliga egenskaper hos uppgifterna (till exempel ordval och grammatisk struktur) och valet av naturligt språk som används för att formulera uppgiften (till exempel engelska eller svenska).

Forskningsfrågor:
1. Hur påverkar valet av naturligt språk som en matematikuppgift är skriven i uppgiftens krav på läsförmåga?
2. Vilka är orsakerna till stora skillnader när det gäller krav på läsförmåga mellan olika språkversioner av samma uppgift?

I detta projekt kommer vi att använda och undersöka matematikuppgifter från PISA på engelska, svenska och tyska. Inom PISA är uppgifterna avsedda att vara identiska och mäta samma matematiska förmåga oavsett språk, vilket gör dessa uppgifter lämpliga för ändamålet. Dessutom använder PISA omfattande rutiner för översättning och anpassning av uppgifter på olika språk, vilket ses som en fördel för vårt projekt. Anledningen är att detta förfarande förhoppningsvis har uteslutit alla eventuella direkta översättningsfel och det blir därmed lättare att fokusera på andra orsaker till skillnader mellan olika språkversioner av uppgifter.

Även om kommunikation och matematik inte kan separeras så är det möjligt att statistiskt sett fokusera på en utav dessa aspekter åt gången, genom att betrakta två överlappande latenta variabler motsvarande matematisk förmåga respektive läsförmåga. Därför har vi utvecklat en metod med principalkomponentanalys (PCA) på datamängder med elevers resultat på både läsning och matematik för att undersöka uppgifters krav på läsförmåga. I jämförelse med andra metoder har vår metod visat sig ha god validitet och reliabilitet. Om PCA används på en datamängd med elevernas resultat på läsuppgifter och på matematikuppgifter är det möjligt att identifiera matematiska uppgifter med "onödiga" krav på läsförmåga. En jämförelse av olika språkversioner av en specifik uppgift avseende krav på läsförmåga kan därför identifiera skillnader i läskomponenten i lösningsprocessen. Alltså fokuseras då på en viss potentiell källa till så kallad Differential Item Functioning (DIF) för uppgifter skrivna på olika språk.

Projektet kommer att undersöka krav på läsförmåga med statistiska metoder för matematikuppgifter skrivna på olika språk. Denna metod kommer att kompletteras med mer traditionella DIF-analyser, för att kunna relatera olika typer av slutsatser som kan dras av olika metoder. Projektet är viktigt både internationellt och nationellt, eftersom stora internationella jämförande studier av elevers matematikkunskaper är vanliga och har inverkan på utbildningspolitik i många länder.