Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

En robothandske – är det lösningen för att kunna leva ett aktivt liv om handens grepp är svagt efter en plexusskada?

Doktorandprojekt Kan en robothandske som stärker handens grepp underlätta vardagen för personer med plexusskada? Vilken effekt har kirurgi och rehabilitering och är de som fått insatser nöjda? Vad blir effekten av rehabilitering för patienter med traumatisk eller födelserelaterad plexusskada?

Plexus brachialis betyder armens nervfläta och består av nerver som styr muskelfunktion och känsel i axel, arm och hand. Plexusskada kan uppstå vid komplicerad förlossning s.k. födelserelaterad plexusskada eller vid högenergivåld s.k. traumatisk plexusskada. Vid allvarlig skada på nervflätan påverkas armens rörlighet och styrka, vilket försvårar utförandet av vardagsaktiviteter.

Projektansvarig

Helena Millkvist
Doktorand, övrig/annan befattning
E-post
E-post
Mikael Wiberg
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 50 24

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-08-01 2025-12-31

Finansiering

Sunnerdahlsstiftelsen, Sveriges arbetsterapeuter

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Medicinsk fakultet

Forskningsområde

Klinisk medicin

Projektbeskrivning

Bakgrund
Plexus brachialis utgår från nervrötterna C 5– T1 från hals - och bröstrygg. Plexusskador delas in i två kategorier, barn som drabbas i samband med förlossning, s.k. födelserelaterad plexusskada, och personer som utsatts för våld s.k. traumatisk plexusskada. Hur plexusskadan påverkar beror på graden av nervskada. Vid allvarlig skada påverkas axeln, armen och handen vilket försvårar utförandet av aktiviteter. Det är vanligt med rehabilitering av team med arbetsterapeut, fysioterapeut och läkare. Syftet med arbetsterapi är att utgå från det som är viktigt för varje person och utforma strategier som får vardagen att fungera och livet att kännas meningsfullt.

Projektets syfte
Syftet med projektet är att få kunskap om patienterna själva tycker att de klarar sin vardag bättre efter kirurgi och rehabilitering, och om en greppförstärkande robothandske gör handens grepp starkare och uthålligare och därmed underlättar utförandet av vardagsaktiviteter. Syftet är också att få kunskap om patientens självskattade förmåga att utföra vardagsaktiviteter relaterar till hur allvarlig plexusskada är och om rehabilitering de erhållit motsvarat deras behov.

Vi vill erhålla kunskap om:

  • Patienterna tycker att deras aktivitetsutförande i vardagen underlättas efter behandling med kirurgi och rehabilitering.
  • En greppförstärkande robothandske gör att handens grepp blir starkare och uthålligare och på så vis underlättar utförandet av aktiviteter i vardagen
  • Patientens självskattade förmåga att utföra vardagsaktiviteter relaterar till typ av plexusskada.
  • Om rehabilitering patienterna erhållit motsvarat deras behov.  

Metod
Före behandling med kirurgi och rehabilitering görs en genomgång över vilka vardagsaktiviteter patienterna har problem med att utföra. Ett år efter kirurgi och rehabilitering görs en uppföljning av samma aktiviteter och patienterna skattar om utförandet förbättrats eller ej.

Tio patienter får använda en greppförstärkande robothandske i vardagen i 3 månader. Efter det sammanställs patienternas erfarenhet av att använda robothandsken.

Sammanställning av typ av plexusskada med patienten självskattade förmåga att utföra vardagsaktiviteter och symptom som patienten beskriver.

Patienterna får svara på frågor om vad de tycker om den rehabiliteringen de erhållit.

Resultat
Genom studien förväntas kunskap om vad patienterna tycker att behandling med kirurgi och rehabilitering gör att deras vardag fungerar bättre.

Om en greppförstärkande robothandske underlättar vid utförandet av aktiviteter i vardagen.

Om patienter med jämförbar skadetyp beskriver symptom och förmåga att utföra vardagsaktiviteter på ett likande sätt.

Kunskap om rehabiliteringen motsvarar patientens behov.