Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Glesbygdsskolenätverket

Forskningsprojekt Projektets innehåll är baserat på uttryckta behov från glesbygdsskolor. Den samverkande praktiknära forskningen tar avstamp i skolaktörernas utvecklingsbehov t ex nätverk, didaktiska undervisningsfrågor, specialpedagogiska insatser, likvärdighet och fjärrundervisning.

Syftet är att bilda ett glesbygdsskolenätverk vars mötesplats utgörs av digitala och fysiska möten och genom nätverket och utifrån lärares behov av utveckling och lärande bidra till kollegialt lärande och kompetensutbyten inom och mellan glesbygdsskolor.

Projektansvarig

Gerd Pettersson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 94 02

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2017-01-01

Finansiering

Lärarhögskolan, Umeå universitet

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsområde

Pedagogik

Projektbeskrivning

Bakgrund

Glesbygdsskolenätverket uppkom ur aktiva lärares behov av ett möte forum där glesbygdsskolans behov och specifika förutsättningar får utgöra normen. De aktva lärarna pekade även på bristen på forskning om glesbygdsskolan, vilket behövs för att kunna föra adekvata diskussioner om verksamheten. Nätverksträffarna bygger på det kollegiala lärandet där deltagarna delar med sig av sina tankar och får med sig inspiration och råd som kan omsättas direkt i den egna skolan. Även gästföreläsare bjuds in utifrån träffarnas teman. Genom samtalscirklar och samarbete med Umeå universitet utgår träffarna från beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund (Skollagen 2010:800). I nätverket är det lärarna som står för problemformuleringarna och det kollegiala lärandet sträcker sig över kommun- och länsgränser.

Nätverkets temaområden

Innehållet i nätverkets träffar är behovsbaserade och två behovsinventeringar är genomförda. Syftet med behovsinventeringarna är att bidra till erfarenhetsutbyten och till nätverkets gemensamma kunskapsbas, enligt skollagens uppdrag om beprövade erfarenhet och vetenskaplig grund (Skollagen 2010:800). Resultatet av inventeringarna har utmynnat i följande teman:

  • Första skolveckan – utmaningar och lösningar
  • Elevhälsoteam (EHT) – hur är tillgängligheten vid din glesbygdsskola?
  • Matematikundervisningen –Vilket läromedel använder ni och varför har ni valt just det? Vi ger varandra tips på kompletterande material i matte t ex praktiska material och digitala?
  • Undervisning i ämnet svenska. Undervisningens planering, innehåll och upplägg. Val och användning av olika läromedel.
  • Hur säkerställer vi att vi hinner med innehållet i kursplanerna?
  • Då upplever jag ”flyt” mitt klassrum.
  • Specialpedagogisk verksamhet. Inleds med föreläsning Gerd Pettersson: Specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor och specialpedagogisk fjärrhandledning. Med efterföljande diskussionsfrågor:
    - Hur ser du på kunskapsläget gällande svenska glesbygdsskolor?
    - Hur beskriver du specialpedagogisk verksamhet i din skola? (tabellen)
    - Kan specialpedagogisk fjärrhandledning vara en möjlighet för att stärka den specialpedagogiska verksamheten/lärmiljön i glesbygdsskolan?
  • Utdrag ur Mikaela Nyroos föreläsning: Nature deficit disorder.
  • Vad skiljer en lärare i en glesbygdsskola från en lärare i en större skola?
  • Hur tar vi tillvara på varandras olikheter/kompetenser i arbetslaget? Vilken kultur råder på skolan?

Deltagande skolor och kontaktuppgifter

Ammarnäs skola
Samordnare för nätverket: Jenny Sjöström, förstelärare på Ammarnäs skola/Sorsele kommun.
jenny.sjostrom@sorsele.se

Fredrika skola
Biträdande samordnare för nätverket: Josefin Öberg som tilldelades Helgepriset 2019 för nätverksarbete mellan lärare i glesbygdsskolor.
joselafin.oberg@gmail.com   

Valsjöbyn skola
Carina Brickman, carina.brickman@krokom.se
Anita Olsson, anita.olsson@krokom.se

Rörbäcksnäs skola
Therese Landmark,
vildmarksskolanr@gmail.com

Jorm skola
Kontakt: Anna Jonasson, Jormvattnet
anna.jonasson@stromsund.se

Blattnicksele skola
Gunilla Linder
gunilla.linder@sorsele.se

Laxsjö skola
Maria Eriksson
maria.d.eriksson@krokom.se

Koster skola
F-3: Susanne de Barès
susanne.debares@stromstad.se

Ljungdalens skola
Frida Vestermark 
frida.vestermark@berg.se

Saxnäs skola
Maria Bäckström
maria.backstrom@vilhelmina.se

Vad kännetecknar en glesbygdsskola?

Pettersson (2017) hävdar att en utebliven svensk definition för glesbygdsskolor förminskar glesbygdsskolan som skolgrupp. En näst intill osynliggjord skolgrupp riskerar i sin tur att exkluderas ur ett samhälleligt sammanhang men även ur ett forskningssammanhang. När systematiserad kunskap saknas så lämnas ett stort utrymme för spekulationer, tro och tyckande om glesbygdsskolan. På basis av resultat från 58 glesbygdsskolor spridda över halva Sverige identifierade Pettersson (2017) en gemensam karaktäristisk gestaltning för 58 glesbygdsskolor som ingick i avhandlingen, vilket torde känneteckna svenska glesbygdsskolor i allmänhet.  Läs mer om vad som kännetecknar en svensk glesbygdsskola.

Det geografiska kännetecknet är att glesbygdsskolan är en grundskola som ligger i en glest befolkad kustregion, på en ö, i inlandet eller i fjälltrakterna. Skolan är perifert belägen i relation till kommunens centrum. Det demografiska kännetecknet är att glesbygdsskolan återfinns i bygder med ett fåtal innevånare i större och mindre kommuner. Merparten av dessa byar förefaller dock vara livskraftiga. Ett tecken på denna livskraft är antalet elever i skolan. Det statistiska kännetecknet är att glesbygdsskolan har 33-55 elever och i genomsnitt finns 3,7 klasslärare anställda och elevgrupperna präglas av stor variation. Det ledningsmässiga kännetecknet är att skolan har en rektor som leder skolan på distans. Rektor är placerad i kommunens centrum som i genomsnitt ligger 3 mil från skolan. Det kompetensmässiga kännetecknet är att glesbygdsskolan vanligtvis har utbildade klasslärare.

Det pedagogiska kännetecknet är att undervisningen bedrivs i åldersblandade grupper som bildar skolans klasser. Läraren undervisar flera årskurser parallellt vid samma tidpunkt. Undervisningsmiljön är lugn och trygg vilket gör att klassläraren tidigt kan uppmärksamma elevers behov. Det sociala kännetecknet är att lärmiljön präglas av social samvaro, trivsel och goda relationer som byggs genom interaktioner mellan samtliga skolaktörer. Det kontextuella kännetecknet är att glesbygdsskolan har en betydelsefull position i glest bebodda trakter. Lokalbefolkningens engagemang vittnar om att utbildning ses som något viktigt och att skolans pedagoger ges en central position. Lokalsamhällets innevånare förefaller bistå med ett varierat stöd med pedagogiska avsikter. Pedagogerna beskriver även ett gott föräldraengagemang, både vad gäller enskilda elever och praktiska ting.

Det ekonomiska kännetecknet är att den kommunala glesbygdsskolan har en svag ekonomi som pedagogerna får ta ett stort ansvar för. Svag ekonomi är inte enbart en kommunal fråga utan även en nationell. Glesbygdsskolan har ett lågt elevantal vilket resulterar i en låg skolpeng, dock inte alltid färre utgifter. Högre lärartäthet är inte alltid ett skolhuvudmannaval utan nödvändigt mot bakgrund av det nationella uppdraget. Den specialpedagogiska verksamheten kännetecknas av att de flesta skolorna har tillgång till en lärare med specialpedagogisk kompetens. Hen är, i likhet med rektorn, oftast placerad i kommunens centrum och mellan den stationära arbetsplatsen och skolan är det i genomsnitt tre mil. Specialpedagogisk handledning i glesbygdsskolan avser handledande samtal som sker mellan specialpedagogen och klassläraren vid planerade fysiska möten eller planerade möten som sker på distans (telefon, internet). Handledningens innehåll fokuserar lärmiljön i syfte att stödja elever som tillfälligt eller över en längre tidsperiod har behov av specialpedagogiskt stöd. De handledande samtalen bidrar även till klasslärarens professionella utveckling. Inkludering är en naturlig del av pedagogernas specialpedagogiska lösningar. Inkludering förefaller främjas av det handlingsutrymme som klassläraren tillskrivs genom den specialpedagogiska handledningen.

Forskning, vetenskapliga artiklar

Cedering, M. (2016). Konsekvenser av skolnedläggningar: En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:883424/FULLTEXT01.pdf

 

Solstad, K. J. & Karlberg-Granlund, G. (2020). Educational Research and Schooling in Rural Europe: An Engagement with Changing Patterns of Education, Space and Place. https://research.abo.fi/sv/publications/rural-education-in-a-globalized-world-the-cases-of-norway-and-fin 
Gristy, C. Hargreaves, L. & Kučerová, S. R. (red.). New York: Information age publishing, s. 49-76 27. s

Karlberg-Granlund, G. (2009). Att förstå det stora i det lilla: byskolan som pedagogik, kultur och struktur. Doktorsavhandling, Åbo Akademi. https://libris.kb.se/bib/11702668

Karlberg-Granlund. G. (2017) Små skolor - en utrotningshotad miljö? Tidningsartikel: https://svenska.yle.fi/artikel/2017/05/23/sma-skolor-en-utrotningshotad-miljo

Karlberg-Granlund. G. (2019). Exploring the challenge of working in a small school and community: Uncovering hidden tensions. Journal of Rural Studies. 72, 2019, s. 293–305. https://research.abo.fi/sv/publications/exploring-the-challenge-of-working-in-a-small-school-and-communit

Pettersson, G & Näsström, G. (2020). Educators’ digital competence in Swedish Rural schools. European Journal of Open, Distance and e-Learning 23(2), 65-82. DOI: 10.2478/eurodl-2020-0011

Pettersson, G & Ström, K. (2020). Remote consultation between special educators and teachers in rural schools in Sweden. Education in the North, 27(2), 56-72. ISSN 0424-5512

Pettersson, G & Ström, K. (2019). Professional collaboration between class teachers and special educators in Swedish rural schools. British Journal of Special Education, 46(2), 180-200.

Pettersson, G. (2017). Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor. Doktorsavhandling, Umeå universitet.

SPSM, Forskningsutblick: Handledning på distans för bättre specialpedagogiskt stöd i glesbygdsskolor. https://www.spsm.se/stod/forskning-och-utveckling/aktuellt-om-forskning/nyheter/forskningsutblick-handledning-pa-distans-for-battre-specialpedagogiskt-stod-i-glesbygdsskolor/

Uba, K. (2015). Protests Against the School Closure in Sweden: Accepted by Politicians? I L. Bosi, M. Giugni, & K. Uba (Eds.), The Consequences of Social Movements (pp. 159-184). Cambridge: Cambridge University Press.

Andra intressanta länkar

Skolvärlden: Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola
https://skolvarlden.se/artiklar/sveriges-minsta-skola

Podden Ung Företagsamhet: Jag gör skillnad med Jenny Sjöström
https://poddtoppen.se/podcast/971121764/ung-foretagsamhet/jag-gor-skillnad-med-jenny-sjostrom

VK: Avslutning i skolan med bara nio elever
https://www.vk.se/2021-06-15/avslutning-i-skolan-med-bara-nio-elever

UR Lärarrummet: Sveriges minsta skola
https://urplay.se/program/210257-lararrummet-sveriges-minsta-skola

VK: Prisad lärare: ”Glesbygdsskolorna glöms bort”
https://www.vk.se/2020-02-24/prisad-larare-glesbygdsskolorna-gloms-bort

Ulf-avtal: "ULF-lärare" får Sveriges största pedagogiska lärarpris
https://www.ulfavtal.se/nyheter/?tarContentId=856802

Skola och samhälle: Maria Brännvall: Vad händer med skolan när staden frodas och landsbygden har gått i stå?
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/maria-brannvall-vad-hander-med-skolan-nar-staden-frodas-och-landsbygden-har-gar-i-sta/

Nätverkets samordnare

Jenny Sjöström
E-post
E-post
Josefin Öberg
E-post
E-post