Hoppa direkt till innehållet
printicon

Hälsoeffekter i förhållande till vädertyper i Sverige i kontexten av demografiska och klimatförändringar

Forskningsprojekt Detta projekt undersöker vädrets nuvarande och framtida påverkan på hälsan i Sverige. Med den s.k. "Spatial Synoptic Classification" (specifika kombinationer av temperatur, luftfuktighet etc) studeras sambandet mellan olika vädertyper och sjukhusvistelse och dödlighet. Nuvarande hälsoeffekter utifrån ogynnsamma vädertyper studeras med hjälp av registerdata och den framtida hälsobördan baserat på olika klimatscenarier och åldrandeprocesser.

Detta projekt använder ett innovativt ansats i syfte att undersöka sambandet mellan väderförhållanden och hälsa i Sverige, samt den framtida sjukdomsbördan i ett åldrande samhälle och ett klimat i förändring. Vi saknar kunskap om hur kombinationer av temperatur, luftfuktighet, vind osv. påverkar hälsan. Forskning utanför norden har visat att dödlighet ökar p.g.a. "ogynnsamma förhållanden" – kallt och torrt, eller varmt och fuktigt väder.

Projektöversikt

Projektperiod

2018-01-01 2020-12-31

Finansiering

FORMASs, 2018-2020: 998 755 SEK/År

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Projektbeskrivning

Spatial Synoptisk Klassificering (SSC) kategoriserar det lokala dagliga vädret i en av åtta typer baserat på flera meteorologiska variabler. Vi kommer att använda SSC för att studera vädrets påverkan på sjukhusvistelser och dödlighet hos vuxna på fyra olika platser i Sverige. Vi kommer också att analysera sambandet mellan vädertyper och dödlighet/sjukhusvistelser till följd av andnings- och hjärt-kärlsjukdomar. Särskilt sårbara grupper (ålder, kön, socialstatus) kommer att identifieras.

Vi kommer att undersöka nuvarande hälsoeffekter med hjälp av registerdata och den framtida hälsobördan utifrån ogynnsamma vädertyper baserat på olika klimatscenarier och åldrandeprocesser.

Vår forskning kommer att öka kunskapen om sårbarhet för ogynnsamma väderförhållanden utöver värme och kyla. Resultaten kommer att visa hur den svenska sjukvården kan förbereda sig för framtiden om antalet sårbara individer ökar. Under hela projekttiden kommer vi att möta beslutsfattare för diskussioner kring resultaten samt planering av prevention och andra insatser på området.

Många studier i Sverige och andra länder har visat att både värme och kyla kan bidra till ökad sjuklighet och dödlighet. Under vintern dör eller insjuknar fler människor i samband med kallare perioder, och under våren och sommaren kan värmeböljor förorsaka hälsoproblem, framför allt i storstäderna. Äldre människor men också barn och sjuka personer löper en större risk att drabbas av hälsoproblem till följd av ogynnsamma väderförhållanden. Under detta århundrade kommer vår befolkning att åldras, medan klimatförändringarna sannolikt ger oss fler värmeböljor. I framtiden kan alltså ett ökat antal personer i Sverige påverkas negativt av dessa.

Fortfarande behövs dock mer kunskap gällande hur temperaturen i samband med t.ex. luftfuktighet, vind och molnighet påverkar vår hälsa. Ur ett folkhälsoplaneringsperspektiv behöver vi en ökad förståelse för hälsoeffekter till följd av sådana väderförhållanden.

Spatial Synoptisk Klassificering (SSC) kategoriserar det lokala dagliga vädret i en av åtta typer baserat på flera meteorologiska variabler. Vi kommer att använda SSC för att utforska hälsoeffekterna av vädertyper i fyra olika svenska kommuner (Stockholm, Umeå, Östersund, Malmö). Vi kommer att använda registerdata (Linnédatabasen från Umeå Universitet) för att undersöka samband mellan vädertyper och dödlighet samt sjukhusvistelser. Studier kommer att göras på hela den vuxna befolkningen i de fyra platserna samt för olika grupper, t.ex. indelade efter kön och åldersgrupp.

Till följd av klimatförändringarna kan Sverige under detta århundrade uppleva fler och starkare ogynnsamma vädertyper. Därför kommer vi också att uppskatta den framtida hälsobelastningen av ogynnsamma vädertyper baserat på olika klimatscenarier.

Vi vill besvara frågor som:

  • Vilka vädertyper höjer dödligheten?
  • Vilka sjukdomar påverkas särskilt av ogynnsamma vädertyper?
  • Vilka befolkningsgrupper är mest sårbara mot ogynnsamma vädertyper?
  • Hur kommer folkhälsan att påverkas av framtidens klimat?

Under hela projekttiden kommer vi att möta beslutfattare för att diskutera resultaten samt planera för insatser på detta område (i form av prevention och hälso- och sjukvård). Resultaten kommer att spridas till relevanta beslutfattare genom workshops och rapporter. Dessa resultat kommer även att underlätta hälsoplanering på nationell och regional nivå med hänsyn till klimatförändringar och ett åldrande samhälle i Sverige.