Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kön och sjuklighet: individuell sjuklighet bland kvinnor och män I Sverige I början på 1900-talet.

Forskningsprojekt För att bidra med ökad kunskap och förståelse om den historiska utvecklingen av sjuklighet under arbetslivet, kommer projektet att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka de faktorer som kan förklara förändringen i sjuklighet i Sverige under den första halvan av 1900-talet.

Sjukförsäkringar växte fram i Västvärlden från mitten av 1800-talet. I det framväxande industrisamhället mötte sjukförsäkringar ett växande behov av att trygga familjens försörjning vid sjukdom, olycksfall och havandeskap. Förändrade försörjningsmönster och förbättrade levnadsvillkor innebar att många människor fick ett bättre och längre liv. Den minskade dödligheten har däremot inte följts av en minskad sjuklighet.

Projektansvarig

Liselotte Eriksson
Forskare, universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 41

Projektöversikt

Projektperiod

2018-01-01 2023-12-31

Finansiering

Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse

Forskningsämne

Demografi, Ekonomisk historia, Genusvetenskap

Projektbeskrivning

Studier från USA, Storbritannien och Sverige har visat att antalet sjukdagar per person ökade från sent 1800-tal fram till 1950-talet. Jämförelser visar att den rapporterade sjukligheten i Sverige är dubbelt så hög idag i jämförelse med sekelskiftet 1900. Idag är sjukskrivningen högst bland kvinnor. Det finns en bred politisk uppfattning om att sjukskrivningar är en av dagens stora utmaningar. Eftersom det saknas historiska studier, vet vi inte om skillnaden mellan män och kvinnor är ett uttryck för något specifikt i dagens samhälle, eller om det är en historisk kontinuitet.

För att bidra med ökad kunskap och förståelse om den historiska utvecklingen av sjuklighet under arbetslivet, kommer vi att, utifrån ett genusperspektiv, undersöka de faktorer som kan förklara förändringen i sjuklighet i Sverige under den första halvan av 1900-talet.

Fram till nyligen har frågor om sjuklighet varit svåra att studera historiskt eftersom det saknats systematiska individdata. Brittisk forskning har brutit ny mark genom att samla in och analysera individuell sjukhistorik baserad på material från sjukkassor. Vårt projekt ansluter till den forskningen genom att bidra med analyser av ett världsunikt material baserat på individuell sjukhistorik. För första gången någonsin kommer sjuklighet att kunna analyseras även för kvinnor på lång sikt, vilket kommer att bidra till ökad kunskap gällande både kvinnors och mäns livsvillkor.

Vår undersökning omfattar ett urval av 10 000 individer som var medlemmar i en av de största svenska ömsesidiga sjukförsäkringskassorna. Materialet ger detaljerade uppgifter om varje persons ursprung, arbetsliv, försäkringar, sjukdomar och havandeskap. Genom att kombinera dessa unika data med existerande demografiska databaser kommer vi även att kunna följa mödrar och barns förändrade livsvillkor och hälsa över tid.

Vårt projekt innebär ett stort steg framåt i den internationella historiska forskningen om sjuklighet. Vi har ett material som kommer kunna ge nya och fördjupade svar på frågan om den ökade sjukligheten under 1900-talet. I projektet medverkar en av de ledande brittiska forskarna i fältet. Samarbetet gör det möjligt att bl.a. identifiera vad som är unikt i det svenska fallet och vad som är gemensamt med det brittiska mönstret för sjuklighet.