Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning? Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumspraktik

Forskningsprojekt Projektets mål är att förstå hur unga människor fostras till medborgare och uppmuntras till kritisk tänkande på gymnasieskolans yrkesprogram.

Forskning om medborgarskapande och demokratifostran i skolan har främst studerat utbildning i allmänorienterade ämnen som samhällskunskap och svenska. Kunskap om medborgarskapande processer i andra ämnen är därmed relativt liten. Detta gäller också gymnasieskolans yrkesprogram. I och med den omstrukturering av yrkesprogrammens innehåll som skedde med gymnasiereformen 2011, som bland annat innebar en reducering av de allmänteoretiska ämnesposterna, har möjligheterna för medborgarskapande undervisning i större utsträckning förlagts till yrkesämnena. Projektet avser därför att studera hur det ser ut i dessa ämnen i den pedagogiska praktiken avseende skolans potentiellt medborgerliga funktioner. Projektets mål är att förstå hur unga människor fostras till medborgare och uppmuntras till kritisk tänkande på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet är att ge kunskaper om (i) förekomst av och innehåll i medborgarskapande processer i gymnasieskolans yrkesprogram (ii) vilka aktörer som är involverade i dessa aktiviteter (till exempel elever, lärare, skola och praktikplatser, var för sig eller i samverkan), (iii) hur unga mottar och värderar dessa, samt (iv) i vilken mån och varför aspekterna (i) - (iii) varierar mellan program och skolkontext. Fokus läggs på yrkesämnena, eftersom kunskapsluckorna är störst här. Frågor om social bakgrund, kön och kunskapstraditioner kommer att fokuseras genom urval och val av teorier.

Projektansvarig

Per-Åke Rosvall
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 56 00

Projektöversikt

Projektperiod

2016-01-01 2020-12-30

Finansiering

Vetenskapsrådet

Forskningsämne

Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Då de flesta av gymnasieskolans yrkesprogram är tydligt könsdifferentierade är det viktigt att i denna kontext studera utbildningens medborgarskapande funktioner relativt kön. Projektet avser därför att inkludera program som traditionellt attraherar fler eller färre pojkar respektive flickor och ett som är mer neutralt i det avseendet. Då projektet fokuserar medborgarskapande funktioner i de ämnen som dominerar yrkesprogrammen och ligger närmast elevernas framtida yrkesutövning har vi dessutom gjort ett urval bland program där yrkesutgången är tydlig. Du utvalda programmen är bland
kvinnodominerade program Vård och omsorg (VO), bland mansdominerade Fordon och transport (FT) och som könsblandat Restaurang och livsmedel (RL) (vilka har en tydligare yrkesutgång än till exempel Barn och fritid och Handels och administration).

Den empiriska studien är inspirerad av policyetnografin och är tänkt att studera både utbildningens styrdokument såväl som dess klassrumspraktik. I den analytiska processen ingår därmed att studera både läroplan, examensmål, programstruktur, ämnesplaner, kurser, centralt innehåll och kunskapskrav såväl som fältutdrag från klassrumsobservationer och intervjuutdrag från lärare och elever. Då projektet dessutom är intresserat av om det går att avläsa någon progression i utbildningen om medborgarskapande processer kommer samtliga tre årskurser studeras. De två
första årskurserna genom klassrumsobservationer i karaktärsämnen och den tredje årskursen genom att följa elevernas arbete med och redovisning av gymnasiearbetet. Observationerna fokuserar hur undervisningen inkluderar medborgarskapande processer och innehåll, det vill säga att elever erbjuds möjlighet att utveckla förståelse för sin egen position i större strukturer; undervisning i kritiskt tänkande och till identitetsutveckling. Intervjuerna med elever, som följer
på klassrumsobservationerna, fokuserar hur ungdomarna ser på sig själva som inkluderade och delaktiga i medborgerliga processer i samhället i stort och hur de ser sig förberedda för inflytande på den kommande arbetsplatsen och hur de ser på demokratifostran i skolan.
Projektet avser att skapa kunskap om; vilka kunskapsdiskurser som förekommer i yrkessämnenas styrdokument, pedagogiska praktik och hur dessa relaterar till skolans medborgarskapande funktioner; hur det eventuella glappet ser ut mellan kunskapsdiskurser i styrdokument och pedagogisk praktik i karaktärsämnena och vad det innebär för skolans
medborgarskapande funktioner; vilka likheter/skillnader som eventuellt finns mellan olika könsdifferentierade yrkesprogram avseende kunskapsdiskurser i karaktärsämnenas styrdokument och pedagogiska praktik och vad de innebär för fostran i kritiskt tänkande.