Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Kvinnors självständighet, arbets- och familjeliv i några svenska 1800-talsstäder

Forskningsprojekt Ökad självständighet, egen lön och nya yrken drev ut kvinnorna på 1800-talets arbetsmarknad. Men det finns också tecken på att de tvingades dit för att upprätthålla familjens inkomst och status.

Konsekvenserna av kvinnors ökade närvaro på 1800-talets arbetsmarknad har diskuterats. Somliga forskare hävdar att det gav dem en ökad självständighet som gjorde att de sköt upp eller undvek familjebildning. Andra påstår att det ökade kvinnornas chanser på partnermarknaden och därför stimulerade till familjebildning. I jakten på kvinnors månghanda arbeten utnyttjas lokalpress, patientjournaler, domböcker och handelsstatistik. Via sina namn kan kvinnorna därefter lokaliseras i Demografiska Databasens (DDB) digitaliserade kyrkoböcker, som ger en bild av deras sociala sammanhang och berättar om kvinnornas levnadsbanor från vaggan till graven.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-02-26 2008-12-31

Finansiering

Finansår , 2007, 2008

huvudman: Vikström, Marie-Christine (Lotta), finansiar: FAS, y2007: 650, y2008: 650,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Demografi, Genusvetenskap, Historia

Projektbeskrivning

Projektets syfte består av att via flera källor belysa 1800-talets kvinnor och deras sysselsättning i ljuset av den demografiska situation de befinner sig i men också deras begynnande emancipering. Perioden utgör en tid då den rådande genusordningen rubbades under påverkan av industrialisering. Frågan är hur och om dessa förändringar och demografiska omständigheter både på individuell och samhällelig nivå samverkade eller kanske var mer avgörande för kvinnornas utträde på arbetsmarknaden och den offentliga sfären, än deras lust till en egen inkomst och ökad självständighet.
Att definiera kvinnors sysselsättningar utgör en central del av projektet där bl.a. kvalitativt källmaterial i form av dåtida lokalpress analyseras. Materialet berättar om kvinnors arbetsaktiviteter men har i förvånansvärt liten utsträckning studerats systematiskt och länkats till andra källor. Nästa steg utgörs av att via datoriserade kyrkoböcker kartlägga kvinnornas demografiska situation vid tidpunkten då de ägnar sig åt sin sysselsättning och följa deras demografiska utveckling bakåt och framåt i tiden. Eftersom kvinnornas namn ofta förekommer i 1800-talspressen kan de identifieras i kvantitativa källor över områden som Demografiska Databasen (DDB) vid Umeå Universitet digitaliserat. Mot bakgrund av detta undersöks några svenska 1800-talsstäder med skiftande näringsstruktur och olika förutsättningar för kvinnors försörjnings- och familjeliv: Haparanda, Skellefteå, Sundsvall och Linköping.

(Ämnen: Historia, Demografi, Genus)