Meningslös eller meningsfull skolmatematik: Förmågan att resonera matematiskt

Forskningsprojekt Projektet har som övergripande syfte att identifiera, beskriva och analysera karaktär och orsaker beträffande elevers och studenters svårigheter med att lära och att använda matematik.

Tema för projektet är de stora och växande problemen med att skola och högskola inte klarar av att hjälpa tillräckligt många att nå en tillräckligt hög matematisk kompetens. Detta visar sig bl.a. genom att alltför många misslyckas med, eller har mycket stora svårigheter, att bli godkända. Målsättningen är att kunna konstruera, implementera och utvärdera åtgärder för att motverka problemen och utveckla skolans och högskolans lärandemiljöer.

Projektansvarig

Johan Lithner Professor

E-post

090-786 69 08

Projektöversikt

Projektperiod:

2002-01-01 – 2004-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Forskningsämne

Matematik, Utbildningsvetenskap

Projektmedlemmar

Tomas Bergqvist Universitetslektor, forskare

E-post

090-786 65 19

Ewa Bergqvist Universitetslektor, forskare

E-post

090-786 94 76

Projektbeskrivning

Projektet har som övergripande syfte att identifiera, beskriva och analysera karaktär och orsaker beträffande elevers och! studenters huvudsakliga svårigheter med att lära och att använda matematik. Allt med målsättning att kunna konstruera,! implementera och utvärdera åtgärder för att motverka problemen och utveckla skolans och högskolans lärandemiljöer.! Projektet som helhet fokuserar i första hand på gymnasiet och högskolan. Huvudfrågorna berör hur man behandlar och! skulle kunna behandla matematiken som ämne i lärandemiljön, fr.a. med avseende på förmågan att genomföra och! konstruera matematiska resonemang (vilket är en central kompetensaspekt):

1. Lärandesvårigheternas karaktär. a) Vilka avgörande likheter och skillnader finns med avseende på förmåga att förstå! och konstruera matematiska resonemang i en jämförelse mellan elever och studenter vid högstadium, gymnasium och! högskola? b) Vilka avgörande likheter och skillnader finns med avseende på förmåga att förstå och konstruera! matematiska resonemang i en jämförelse mellan flickor och pojkar? c) Vad har i ett matematikhistoriskt perspektiv! ansetts utgöra fruktbara och högkvalitativa matematiska resonemang? Hur relaterar det till elevers och studenter! svårigheter att utveckla förmågan att resonera matematiskt?

2. Lärandesvårigheternas orsaker. Vilka typer av matematiska resonemang a) förs fram i läroböcker? b) förs fram av! lärare? c) efterfrågas i prov? d) fokuserar elever och studenter på i sina studier?

3. Åtgärder för att utveckla lärandemiljön och motverka lärandesvårigheterna. På vilket sätt kan elevers och studenters! förmåga att resonera matematiskt utvecklas i en lärandemiljö a) där elevers och studenters studiearbete betydligt större! utsträckning än vad som är vanligt inriktas på konstruktion av matematiska resonemang, och som i mindre utsträckning! fokuserar lärande av rutinmässiga procedurer? b) som baseras på ett undersökande arbetssätt? c) som baseras på! tillämpad (verklighetsnära) matematik?

Projektet avser att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder, och utgå från bl.a. teorier som strukturerar analyser! av olika aspekter av matematiskt resonemang. Vid Umeå universitet har matematikdidaktisk forskning och! forskarutbildning bedrivits sedan 1994.