Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.

Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer

Forskningsprojekt Projektets huvudfråga är hur proven påverkar lärares och läromedelsförfattares uppfattningar om och genomförande av sina arbetsuppgifter.

Ett av syftena med många nationella och delstatliga prov världen över är att genom proven kunna påverka undervisningen så att eleverna bättre ska nå önskade kunskapsmål. Det underliggande antagandet som är att nationella prov påverkar vad lärarna gör har dock mycket litet vetenskapligt stöd. Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella matematikproven har i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses som en omfattande reform men som visat sig svår att genomföra.

Projektansvarig

Johan Lithner
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 08

Projektöversikt

Projektperiod:

2008-12-05 2010-12-31

Finansiering

Finansår , 2008, 2009, 2010

huvudman: Johan Lithner, finansiär: Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, y2008: 1300, y2009: 1300, y2010: 1300,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Forskningsområde

Matematik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Ett av syftena med de nationella proven är att påverka implementeringen av skolans mål (Skolverket, 1999, s. 12). Det satsas stora resurser på att utforma proven på ett sådant sätt att de ska passa för detta syfte. Antagandet att proven påverkar implementeringen av målen har dock mycket litet vetenskapligt stöd. Review-artiklar på området (Cimbricz, 2002; Mehrens, 2002) kommer till samma slutsats: Den tillgängliga forskningen är otillräcklig för att kunna dra några slutsatser om orsak och verkan. Målet med projektet är att utröna vilken roll de svenska nationella matematikproven har i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål. Införandet av dessa mål kan ses som en omfattande reform som dock visat sig svår att genomföra.

Målet med projektet är att utröna de nationella matematikprovens roll i skolans försök att implementera styrdokumentens kompetensmål, vilket ger följande övergripande forskningsfråga:
Hur påverkar proven lärares och läromedelsförfattares uppfattningar om och genomförande av sina arbetsuppgifter?
Det som skiljer denna studie från de som nämns ovan är framför allt att den inte stannar vid att studera lärares och läromedelsförfattares uppfattningar, utan relaterar dessa till det faktiska genomförandet.

De läroplaner som kom 1994 innehöll en ny typ av mål som inte funnits tidigare, mål som uttrycks mindre som innehåll och mer som begrepp eller kompetenser (Lundgren 1999). När det gäller matematikundervisningen var detta en av de största reformer som initierats i Sverige. Kompetensmålens införande är inte alls unikt för Sverige utan samma trend finns i många delar av världen och anses allmänt vara en av de mest angelägna reformerna när det gäller matematikundervisning. Självklart uttrycks kompetensmålen på olika sätt med olika terminologi. Ett av de mest genomarbetade exemplen är NCTM Principles and Standards (NCTM 2000) där kompetensmålen kallas processmål (problemlösning, resonemang, kommunikation, sammanhang, representation). NCTM:s ramverk baseras på omfattande forskning och används i många empiriska undervisningsstudier. Andra ramverk av liknande typ finns också, t.ex. det danska KOM-projektet (Niss och Jensen 2002; Niss 2003), Adding it up (Kilpatrick et al 2001) och i flera av de stora internationella jämförelserna TIMSS och PISA (Mullis et al 2001, OECD 1999).

När det gäller svenska förhållanden är kursplanerna skrivna på ett mycket kortfattat sätt där begrepp som problemlösning och modellering visserligen finns med, men inte alls förklaras. I detta projekt definieras därför ett antal av de kompetenser som finns i de svenska kursplanerna i enlighet med internationell forskning och etablerade ramverk:
- Problemlösningskompetens. Att lösa uppgifter där lösaren inte har någon färdig metod att använda (Schoenfeld 1985; NCTM 2000; Niss och Jensen 2002).
- Algoritmkompetens. Att kunna identifiera och använda lämplig algoritm för en viss uppgiftstyp (Vinner 1997; Mullis et al 2001).
- Begreppskompetens. Förtrogenhet med innebörden av ett begrepps definition (Skemp 1978; Tall och Vinner 1981; NCTM 2000).
- Modelleringskompetens. Skapa och använda en matematisk modell utgående från en utommatematisk situation (Niss och Jensen 2002; NCTM 2000).
- Resonemangskompetens. Förmåga att argumentera på allmänna logiska och matematiska grunder samt att undersöka matematiska situationer för att hitta mönster och former och att formulera och förbättra hypoteser (Pólya 1954; Niss och Jensen 2002; NCTM 2000).
- Kommunikationskompetens. Att kunna kommunicera matematiska idéer och tankegångar både muntligt och skriftligt (Niss och Jensen 2002; NCTM 2000).

I projektet studeras de nationella provens möjliga påverkan på lärares klassrumsaktiviteter och läromedelsförfattares läroböcker genom att relatera lärares och läromedelsförfattares tolkningar, värderingar och intentioner för implementering av kompetensmålen med hur målen verkligen implementeras i elevernas lärmiljö. Denna lärmiljö består av lärares undervisning, läroböcker, elevers arbete med uppgifter samt lärares prov. Analyser av de nationella proven och av klassrumspraktiken klargör likheter och skillnader dem emellan. Intervjuerna rörande tolkning, värdering och intentioner klargör hur proven kan ha inverkat på dessa specifika likheter och skillnader. Sammantaget ger detta den koppling som saknas enligt områdesöversikten, dvs. mellan styrdokumentens mål, provens innehåll, lärarnas och författarnas intryck från proven samt deras praktik.