Forskningsprojekt Sveriges elsystem behöver mer efterfrågeflexibilitet. Projektet undersöker hur olika hushåll uppfattar och anpassar sig till förändrade elnätstariffer och andra styrsignaler för att minska effekttoppar. Genom IHBI-labbexperiment, beteendemodellering och agentbaserad modellering analyseras rättvisa, inkludering och stödbehov.
Projektet tar fram kunskap om hur styrmedel för efterfrågeflexibilitet påverkar hushållens vardag. Efter att kravet på ett nationellt införande av effektbaserade tariffer pausats är frågan fortsatt aktuell: tariffer används redan på vissa platser och nya modeller utvecklas. Resultaten ska stödja rättvis tariffdesign, målgruppsanpassade råd och socialt hållbar energiomställning.
Sveriges fortsatta elektrifiering ökar behovet av ett elsystem där hushåll kan bidra till efterfrågeflexibilitet, särskilt under timmar med hög samtidig elanvändning. Effektbaserade elnätstariffer är ett exempel på styrmedel som kan minska effekttoppar, men policylandskapet är under förändring. I mars 2026 pausade regeringen kravet på ett nationellt införande av effektbaserade tariffer och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell. Samtidigt används effektbaserade tariffer redan i delar av landet, och behovet av flexibilitet kvarstår när elbehovet ökar.
Mot denna bakgrund undersöker projektet hur olika hushåll uppfattar, tolkar och anpassar sig till förändrade elnätstariffer, prissignaler och andra former av efterfrågerespons. Fokus ligger inte på en enda tariffmodell, utan på hur styrsignaler för flexibel elanvändning kan utformas och kommuniceras på ett rättvist och inkluderande sätt. Hushåll skiljer sig åt i vardagsrutiner, ekonomi, teknikvana, boendeformer, värderingar och möjlighet att flytta elanvändning i tid. Därför kan samma styrsignal upplevas som hanterbar för vissa hushåll, men som betungande, svårbegriplig eller orättvis för andra.
Projektet kombinerar kontrollerade experiment i Intelligent Human-Buildings Interaction Lab vid Umeå universitet med beteendeanalys, persona-utveckling, LLM-stödda beslutsnarrativ och agentbaserad social modellering. Deltagare möter realistiska flexibilitets- och prissignaler i en virtuell hemmiljö där val kring matlagning, uppvärmning, laddning och annan elanvändning kopplas till upplevda konsekvenser för komfort, kostnad och stress.
Utifrån experimentdata utvecklas empiriskt grundade hushållspersonas som fångar skillnader i beteenden, upplevd rättvisa, stress, komfort och anpassningsförmåga. Dessa personas används sedan i agentbaserade simuleringar för att analysera vilka hushåll som kan dra nytta av efterfrågeflexibilitet, vilka som riskerar högre kostnader eller försämrad komfort, och vilka stödinsatser som kan minska ojämlika effekter.
Projektets resultat ska ge en kunskapsbas för mer rättvis och inkluderande utformning av tariffer, flexibilitetsprogram och hushållsriktad energirådgivning. Det bidrar med öppna modeller, strukturerade data, persona-profiler och prototyper för beteendestöd som kan användas av beslutsfattare, elnätsbolag, kommunala energi- och klimatrådgivare, bostadsaktörer och forskare.
En tvärvetenskaplig forskningsmiljö som studerar samspelet mellan människor och den byggda miljön.
